
Änglarna har varit här...
Jag måste bara få skriva av mej. Det har varit en välgit jobbig morgon och förmiddag. En liten vit hona, Million Dollar Baby, som föddes i torsdags här hemma, fick idag somna in hos veterinären.
Jag har gett henne flaskan hela tiden och fram tills igår har hon ätit jätteduktigt men inte gått upp så mycket som ett gram sen hon föddes. Imorse var där stor oro hos de båda mammorna så jag tog upp den lilla tjejen som jag såg var illa däran. Jag var införstådd med att hon var på väg att somna in men hon var envis och kämpade på. Men sen började hon kvida och skrika och mitt hjärta led när jag hörde henne. Då är man glad i dom stunderna att man har vänner, för Aggie, S*Häxans, kom på studs och körde oss till veterinären där änglarna hämtade henne. Hon blev bara fyra dagar men hade redan en plats i mitt hjärta och jag saknar henne redan…
//Kaisa

Jag lider med dig, jag gick ju igenom det för några veckor sedan. En stor tröstkram till dig!!!
Och en kram till alla goda vänner som ställer upp, de är guld värda!!
Merlyn
Alltid lika ledsamt när dom små inte klarar sig. Stor tröstkram från oss.

Usch, Kaisa, så hemskt… Sånt är så fruktansvärt tråkigt och jag håller med Merlyn, lider med dig…
Sänder tröstkramar i massor!
kram från Malin

Ja vad ledsamt det är.
Skönt att ha vänner då som ställer upp snabbt. Vill också skicka en stor tröstekram.
/Marie

Oh, så hemskt, fick rysningar. En vän som är uppfödare, hittade sin 8 veckors unge igår, död i lådan, den hade varit lite trött den sista kvällen, inga andra symtomer, så tufft när dom slits bort, kramar om dig.
Kerstin Carlzon S*Youngun`s
Medarbetare på Norsk Skogkatt iFokus

Tack allihopa! Ja usch så jobbigt det är när sånt här händer. Hon var bara 4 dagar men man hinner fästa sej vid de små liven snabbt, helst oxå när man stödmatar och kämpar för de små. När jag sen öppnar min mail så ligger det dessutom ett mail från en uppfödare i Holland som var intresserad av henne. Det blev ett trist svar att skicka iväg…
Men jag får vara tacksam för att det ändå hände så här tidigt, när de är så gamla redan som du skriver om #5, då måste det vara ännu jobbigare. //Kaisa

Lider med er Kaisa, det kan inte vara lätt i en sån situation!
Ta hand om er!
//Malin

Sänder stärkande tankar till dig Kaisa! Livet är hårt ibland!
Stora kramar Mia & eklöven!
Hej Kaisa! Det är så tråkigt när det händer! Tyvärr verkar det vara vanligt att man mister en kattunge då och då! Kram Nina
Så tråkigt!
Jessica, Sajtvärd på Norsk Skogkatt ifokus
S*SillyZone´s Norsk Skogkatt

Tack allihopa!
Det hade varit lättare om hon fått somna in lungt och stilla i sin bolåda men det jobbiga var att hon började skrika och kvida väldigt mycket idag. Det var fruktansvärt att höra och se att hon led så, det var det som var väldigt jobbigt. Att man som uppfödare förlorar kattungar får man räkna med tyvärr men att se dom lida så har jag svårt att ta. //Kaisa
Åhhh Kaisa det gör mig ont att höra.Men hon har det bra nu,visst fäster man sig snabbt.Så skönt att ha vänner som ställer upp då det behövs.
Lider med dig Kaisa.
Styrkekramar Susann
#9 Hjärtlös och onödig kommentar*tummen ner*

Kaisa, kanske hade hon inte ont, bara väldigt hungrig, försök att inte tänka för mycket, felet var ju inte ditt, och tyvärr är detta ganska vanligt, den föddes med något som var fel.
Kerstin Carlzon S*Youngun`s
Medarbetare på Norsk Skogkatt iFokus

#13 Nä ibland kan vi inte rå för hur naturen sköter sitt, hon var inte ämnad för denna världen. Men det har varit skönt att få skriva av sej lite här idag. Många tycker kanske att man borde vara mer härdad som uppfödare men att man reagerar som man gör tycker jag ändå är sunt för den dagen man inte fäller en tår i en sån här situation, då är det dags att lägga av. //Kaisa
Det är så jobbigt när det händer för som du skriver man tar dom till sitt hjärta och sörjer med tårar. Nu har hon det skönt och jag sänder en stor kram till dej. Livet ger o livet tar men inte förstår man varför. Vänner är en stor tröst i denna stund och du vet att vi tänker på dej och önskar lycka till med dom andra grynen/Laila

Skickar tröstekramar till dig. Jag upplevde samma sak med Aramis. Han blev 13 dagar och fick stödmatas han med. Han skrek han med
och du har helt rätt i att det vänjer man sig aldrig vid. Vår enda tröst är att nu lider de i alla fall inte mer.

Stor kram till Er. Hon sover gott nu och hon vill nog att du ska lägga all din kraft och kärlek på dom andra små bebisarna nu, och inte sörja henne mer. Sänd henne bara en tanke då och då.
Kram Sylvia

Tack än en gång allihopa! Nu ska jag cykla hem från jobbet där jag har varit sen igåreftermiddag. Jag ska hem och fotografera Mys tre bebisar som idag redan är 1 vecka och på torsdag är det dags för Bellis kull att fotograferas.//Kaisa

Tröstekramar från mig också. Hon är nog katthimlens vackraste lilla ängel nu. /Lena
#12 Ber om ursäkt om mina ord verkade hjärtlösa!! Det var inte alls meningen att det skulle låta så!/ Nina


Hej ! Beklagar att ni förlorat en liten familjemedlem,det lika svårt alltid
spelar ingen roll hur gammal den är .
Hälsningar Gunilla