Efter många tårar och mycket ångest fick jag ta det svåra beslutet att låta min älskade vovve&bästa vän få somna in.Hon hade artros och medicinen hjälpte inte längre.Hon började halta bara mer&mer och sista veckan hände det att hon inte ville äta.Hon som alltid varit ett matvrak.Så igår på djursj fick hon somna in lugnt och stilla i min famn.Oj oj vad svårt,känndes som mitt hjärta skulle gå sönder.Att behöva skiljas från min älskade vän.Satt kvar med henne i famnen i över en tim sen hon somnat och det var bara hon och jag.Så lugnt och stilla. Har legat på sängen och gråtit hela dagen idag,men känns ändå bra att veta att hon inte har ont längre.Nu springer hon nog omkring på gröna ängar i regnbågslandet och leker med andra hundar&katter. Tack gode gud att jag har mina 3 kissar.Annars skulle det vara så otroligt tomt.Min ena hona är helt otrolig,hon sitter i mitt knä och slickar mina tårar när jag gråter.otroligt vad katter är kloka!