va jobbigt.. tyvärr så vet jag inte alls vad det kan tänkas vara  förstår iaf att det är jobbigt för dig, och jag hoppas det löser sig och att du kanske kan få lite tips härifrån!

lycka till!

Låter trist. Har inte själv varit med om något liknande och har tyvärr inte något råd till dej. Hoppas någon annan har. //Kaisa

Spontant är att hon luktar annorlunda samt betters sig konstigt. Han kanske tror att hon är en främmande katt. När du har haft honan i famnen låt sedan hanen nosa på dig för att se att det inte är något farligt. Hoppas fler kan hjälpa dig. EV. att du särar dem åt till hon har löpt klart så att det inte blir ett bestående problem. Lycka till…. //Kristin

Jo, kom och tänka på när vår unga tjej Lovis löpte för första gången för ca 4 veckor sedan så blev vår kastrat hona Patina mycket sur på henne. "Kom inte i närheten av mig, jag gillar dig inte som du beter dig"!!! Nästa gång Lovis löpte så reagarade Patina inte alls. Om det kan vara någon tröst för dig. //Kristin

Tror också på att han blir osäker på vad det är hon gör och varför hon beter sig så. Du får kanske sära dem det gäller ju bara några dagar. Lycka till

tack för alla svar…. hoppas det blir bättre försöker ha dom isär men det är inte det lättaste….igår var han iaf lite snällare men det kan nog vara för att hon har lugnat ner sig

Mina honkatter löper oftast samtidigt, men så var det inte från början. Min äldsta hona var jätte elak mot min yngre hona när hon löpte, precis som om hon inte fick löpa för henne.(men annars kom de bra överens)

Men sedan "synkroniserades" löpen och nu kuttrar de ihop.

Innan dess hade vi en liten huskattpojk och han "flög" alltid på min äldsta hona och bet henne i bakbenen när han var kattunge. Vet inte varför, men när han blev lite större och när vi kastrerade honom så var det beteendet borta.

Det var nästan som att han visste att han kunde djävlas för hon skulle inte ge igen som hon brukar, så han "passade" på…

Jag vet inte heller…det var bara som jag fick för mig :)

Jag undrar hur gammal är kattungen??

Är han bara en liten en??*ler*

eller är det så att han är intresserad av mamman själv, och hon avvisar honom?

Hej jag hade ett liknande problem med min hane jag hade innan. hade köpt en super go hane och som jag trodde jag alltid skulle ha kvar. han började bita två av mina honor (systrar) då han blev hysterisk då vi inte kunde ha kvar en kattunge  köpte för att den kissade ner överallt. Han blev alltså så knäckt att han började bita som du beskrev runt svansen och i bakbenen det va hemskt att se detta. och jag provade att ha honom hos fodervärd ett litet tag men så fort han kom innanför dörren så flög han på honorna igen. jag tänkte nu får det vara nog så jag fick tyvärr sälja honom. köparna fick samma problem då de köopte en ny katt då de tyckte vår fd katt behövde sällskap. till en början va han elak mot henne också men efter ett tag så blev de plötsligt vänner. vet inte varför han fick detta beteende om det hade att göra med kattungen vi va tvungna att lämna tillbaka eller de va nått annat. himla mysko beteende iaf. lycka till med din katt och hoppas det ordnar sig.

mvh Susanna

#8

han var väl 4,5månad när detta hände, men nu har han flyttat iväg till en underbar familj i norge och dom har mailat och sagt att han verkar ha blivit könsmogen då deras ena hona löper och han är väldigt intresserad men då kommer min nya fråga.. han är ju bara 5,5månader lite drygt är inte det lite tidigt??

Det är tidigt men inte sååå ovanligt tror jag. Min Zlatan blev könsmogen vid 6 månader och började skvätta inne.

Finns flera hanar som lyckats para vid 6 månader t.o.m kanske tidigare, precis som med folk och deras könsmognad är katterna olika.

Jag har haft samma problem som du fast med min hona och hennes dotter som nu är åtta månader. Jag höll på att bli tokig men fick tillslut ett tips från min etologilärare (beteendevetare) på min djurvårdsutbildning. Hon sa åt mej att (nu citerar jag dej) ge blanka f-n i hur mycket de bråkar. Innan gjorde jag precis som du - jag tog upp mamman när det hettade till lite väl mycket enligt mej. Men saken är den (och det är ju egentligen ganska logiskt) att de måste få göra upp rangordningen utan att vi lägger oss i. Ungarna till mamman har en tendens att göra revolt mot modern (särskilt pojkar) när de blir könsmogna. Detta behöver dock inte ske. Mitt råd till dej är att låta dem slåss bäst de vill. Vi hade ett flertal blomkrukor i golvet här hemma efter att jag följt min lärares råd. Dessutom har vi numera ett par mindre vattenskador i golvet också, haha. Men det var värt det. Visserligen blev det en del sår som blödde lite - men det är deras sätt att göra upp och så länge de inte skadar varandra riktigt allvarligt bör de få fortsätta. Jag trodde ett tag att min lärare skulle ha helfel när det var som jobbigast men det visade sig att hon faktiskt hade rätt. Och nu idag har dottern insett (emot sin vilja såklart) att det är mamma som bestämmer! . Jag hoppas att jag kan ha varit lite till hjälp och jag hoppas att allt ordnar sig hemma hos er!

/Ida