Dakota hade väldigt mjuk päls ett bra tag tills hon fällde allt. Nu vid nästan två års ålder så är den mer sträv och mer skogisaktig (fäst utan alla atribut för tillfället)

Puttar lite på tråden då jag gärna vill höra flera röster

Jag har också katter som skiftat till sin vuxna päls rätt sent, min yngsta hona hemma fick inte sin färdiga päls förrän hon var strax över året och började pälsa på sig vuxenpäls första gången.

Dock har domarna svårt att ta hänsyn till det även om de känner till att vissa har mer långsam utveckling med tanke på hur vår standard är utformad. 

I standarden står:
"kittens can take up to 6 months of age to develop guard hairs"

Så efter sex månaders ålder ska domarna då kunna förutsätta att en norsk skogkatt har fullt utvecklade täckhår.

Just i det fallet borde kanske standarden skrivas om.

Jag upplever att den  rätta pälsen kommer på plats efter ca året. På silverkatter upplever jag att det kan ta längre tid.

Fast ofta tycker jag nog att de kattungar som har tydliga täckhår har det ganska tidigt precis som det beskrivs i standarden…det jag tänker på är att det skulle vara något fel med bebisullen om du fårstår bättre hur jag tänker:)

Det jag hör domarna kommentera när de kommenterar bebispäls på äldre juniorer/unga vuxna är oftast om att pälsen känns för silkig, för ullig och inte ännu har utvecklat de grova täckhår som en vuxenpäls ska ha. Och då gör de, i min mening rätt enligt hur vår standard är skriven.

Om päls i standarden:
"Semi long. The woolly undercoat is covered by a water repellent uppercoat which consists of long, coarse and glossy guardhairs covering the back and the sides.

_A fully coated cat has a shirtfront, a full frill and knickerbockers."
_
Sen under remarks:
"- Coat is evaluated mainly on texture and quality. - Length of coat and density of undercoat vary with the seasons. - Kittens can take up to 6 months to develop guardhairs."

Och under faults: 
"- dry coat - knotted with lumps - too silky"

Eftersom det som står ovan är det enda en domare kan luta sig mot vid motiveringar till bedömning av päls på en skogkatt så blir det naturligt att en katt över 6 månader som har för mycket kattungekänsla i pälsen (vilket jag tolkar som för ullig och silkig) får nedslag på det.

Sen kan jag hålla med om att kattungar ofta tar mer än 6 månader (vilket är den enda åldern angiven under vilken domarna kan förvänta sig något annat än den i standarden beskrivna kvaliteten) på sig att få fullständig vuxenpäls, men det kan inte domarna felas för att de inte tar hänsyn till när standarden är skriven som den är.

Jamen självklart skall de få den bedömmningen om pälsen är för mjuk/silkig…men som sagt det är mängden jag är ute efter…inte kvaliten. Alla är ju inte silkiga bara för de har mycket bebisull.

Alltså katt med med bra kvalitet men mycket med bebisull.

Varför har det blivit fel med mycket bebisull/mycket päls?

Någon annan som vill berätta när era skogisar skiftat till fullvuxen päls?

Jag har aldrig hört en domare kommentera att en ung katt har för mycket päls, för mycket ull har jag hört - det brukar hänga ihop med att pälsen är för mjuk.
För mycket päls i allmänhet har jag bara hört en gång, och det på en äldre katt som bara med en väldigt lös tolkning av begreppet 'semilånghårig' kunde sägas ha korrekt pälslängd - pälslängden på honom hade suttit betydligt bättre på en perser!

Men om det är mängden päls du menar förstår jag funderingen - jag har dock aldrig hört en sån bedömning, så där har jag svårt att vara med och diskutera ;)