Till # 48 - Maximus.

Du skriver att du litar på Svenska veterinärer. Det farliga blir när man litar blint och inte ser sig om i världen på hur det verkligen ligger till.

Svenska veterinärer förespråkar även torrfoder för fulla muggar, för att det är bra för tänderna. Trots det finns det inte ETT ENDA bevis på detta. Rätt komiskt om man skulle lita helt på veterinärerna ;)

Jag är varken för eller emot.

Jag ser gärna att uppfödare tar sitt ansvar att inte fertila katter hanmar hos sällskapsköpare som inte har för avsikt att avla seriöst.

Som sällskapsköpare skulle jag i första hand välja en uppfödare som kastrerar sina kattungar innan leverans. Det är för mig ett tecken på att uppfödaren är mån om sina kattungar, påläst och hänger med i den senaste forskningen. Kattungar återhämtar sig otroligt fort efter en kastrering, betydligt fortare än en nästan ettåring (vilket många katter är innan ägarna kommer till skott med kastreringen) och det är väldigt skönt för mig som köpare att slippa ta ledigt från jobb för att vara hemma med nykastrerad groggy kisse och/eller riskera att en olycka sker (syskonparning om man köper kullsyskon, urinmarkeringar eller t.o.m. att katten smiter ut och gör en annan hona dräktig alternativt blir dräktig).

Jag tycker att Hyrrokkin är ett föredöme och jag skulle hemskt gärna köpa katt av henne.

#1 hejsan ,jag har inte sagt att jag litar på dom ,utan jag skrev att jag  tänker följa vad som rekomenderas i Sverige just idag alltså att inte kastera någon kattunge under 6 månader om jag nu måste kastera någon som jag själv ska behålla ,vilket inte är mitt mål i mitt avels arbete ,men det kan ju hända saker på vägen

och jag tänker inte sälja någon kattunge som är kasterad heller. utan det får köparen avgöra själv .

#3

Jag måste säga att det låter som om du litar blint på veterinärerna iom att du inte ifrågasätter sexmånadersrekommendationen. Det räcker med en snabbgoogling för att hitta mängder av forskning och studier som alla pekar på att det finns massor av fördelar med tidig kastrering.

#4  Jag har läst om för och nackdelar mm ,osv.. men jag tänker iallafall göra som som jag skrivit, och det betyder INTE att jag litar mer eller mindre på svenska veterinärer,

var och en gör som dom vill

min fråga är var och är fortfarande HUR MAN TÄNKER om man kastrerar kattungar innan leverans 

det är det som är min frågaoch inget annat

#5

Hm, med tanke på vad du skrev i den tidigare tråden:

"OCH JAG STÄLLER MIG ABSOLUT INTE BAKOM DETTA FÖRFARANDE

VILKET JAG TYCKER ÄR HELT AVSKYVÄRT"

Jag tycker att det framgår väldigt tydligt att du inte läst några av alla de studier som finns och att du inte alls tycker det är okej att andra uppfödare väljer att kastrera sina kattungar (som säljs till sällskap) innan leverans, du skriver ju att du tycker att det är AVSKYVÄRT - med versaler.

Jag är glad att det finns uppfödare som vågar leta information och ta del av all forskning som finns i ämnet, det är som sagt inte ens många veterinärer här i Sverige som är så intresserade och flitiga att de orkar läsa de studier som gjorts, det finns ju tom fortfarande veterinärer som förespråkar löp innan kastration(!).

Hur man tänker innan man kastrerar kattungar innan leverans? Ja, självklart tänker man på kattungens bästa.

#6 Hur menar du med att man tänker på kattungens bästa när man kastrerar tidigt? Av den anledningen att de återhämtar sig snabbare?

Nej, nu måste jag bara lägga mig i. Jag är nämligen en av de "stackars" köpare som Hyrrokkin sålt en kastrerad kattunge till. Jag har givetvis följt er ibland ganska så hätska diskussion med stort intresse. Tråden låstes men om jag uppfattat det rätt så fortsätter den här.

Jag har haft min nuvarande kastrerade hankatt i 15 år. Jag har också träffat Hyrrokkin och mitt intryck var en mycket seriös och omtänksam uppfödare.

Jag själv är läkare och har läst en del vetenskapliga artiklar i amerikanska veterinärtidskrifter om tidig kastrering. För er som är intresserade finns det även en svensk veterinär som har skrivit en artikel i ämnet. Slutsatsen i denna artikel är att åldern för kastrering borde kunna sänkas från 6 månader till 12 veckor. Sammanfattningsvis har jag inte hittat några medicinska skäl till att kastrera katter vid 6 månader istället för 3 månader. Att säga att narkosen är så farlig att man bör avstå är löjligt, en veterinär reducerar givetvis narkosmedel i förhållande till kattens vikt. Det är som att säga att man inte bör operera barn eller små vuxna vilket vi ju givetvis gör inom sjukvården. Katter över 12 veckors ålder kan vanligtvis sövas med samma narkosmedel som används till äldre katter. Vid sövning av katter under ca 12 veckor krävs att inhalatorisk anestesi finns tillgänglig.

I vårt fall är vi inte alls intresserade av avel, tvärtom såg vi det som ett eventuellt problem att hinna fånga upp katten och kastrera honom innan han blev könsmogen och kanske började skvätta inomhus eller utvecklade andra icke önskvärda beteenden. Utöver detta underlättas läkningsprocessen desto tidigare ingreppet görs. Det finns vetenskapliga studier som påvisar färre postoperativa komplikationer vid tidig kastrering jämfört med sen. Vi ser det alltså som en fördel att kattungen kastrerats innan vi får honom. Givetvis efter att vi läst på i frågan, vilket jag ärligt talat undrar om samtliga debattörer gjort.

Det är märkligt att inte ett enda konkret medicinskt skäl har angivits mot att kastrera vid 12 veckor. Detta kan eventuellt relateras till att inga studier finns publicerade som påvisar medicinska problem vid tidig kastrering.

Behandlingsriktlinjer inom sjukvård och veterinärmedicin uppdateras ständigt. Detta med 6 månader för kastrering kom väl år 2000 om jag minns rätt. Tidigare än 2000 skulle man vänta tills efter könsmognaden eller ca 12 månaders ålder. Ni som nu så starkt propagerar för 6 månader satt ni på 90-talet och propagerade för 12 månader när riktlinjerna skulle ändras? Kanske kommer ni om 10 år till att propagera för 12 veckor när diskussionen om 6 veckor uppstår? Det är nämligen där diskussionen är i andra delar av världen.

Asså jösses,,, vad e detta?? Så många som säger att det är vedervärdigt och hemskt,,,, varför det? varför är det så hemskt? Kaanske att ni inte skulle göra detta men varför är det hemskt? Det finns ju inte några vetenskapliga bevis som styrker att det skulle vara hemskt?

Dom veterinärer i sverige som utför tidig kastrering då? Är dom oansvariga eller är dm som inte utför det okunniga?? Vill inte följa med i utvecklingen?

Jag kan inte uttala mej om ifall jag är redo att börja utföra tidig kastrering just i syftet att,,, tänk om det blir svårare än det redan är för vissa att sälja sina småttingar. Men samtidigt så måste man se allvaret i frågan och se på tex Blocket,, hur många har inte en renrasig med stamtavla hane eller hona som fått kull med blandras?? Vill vi verkligen vara med att stötta detta? När det dessutom visat sej att en kattunge som kastreras efter 12 veckor har exakt samma förutsättningar som en på 6-8 månader. Läker fortare, slipper stressen som fertil,, etc etc etc,,, listan kan ju göras ganska lång.

Att kastrera tidigt har ju flera fördelar än nackdelar som jag ser det..

Kan det vara så.. i vissa fall…. Att ni inte vill ha den kostnaden OXÅ… det kostar ju att föda upp en kull.. oh ska man då dessutom betala en kastrering,, på mellan 500-1000 kr,,,/katt som man bara säljer till sällskap..

Är det inte lite så oxå att vi faktiskt har "råd" att vara lite kräsna med vilka vi anser ska gå i avel?  Ska vi inte ha ett samarbete för att föra rasen framåt,, ge och ta… inte klanka eller hoppa på så fort någon anser att någon gör nåt som inte passar ens egna värderingar,,, Alla har vi ju olika värderingar och mål,, men vi strävar väl iaf åt samma håll…

Vill vi inte att våran vackr ras ska se iaf snarlik som det gör nu om 100 år? eller vill vi se en liknande förändring som på persern?

Nu tror ju inte jag att Mimmi ( Hyrrokkin) avlade fram denna kull och sa till sej själv,, nu tar jag kullen men alla ska kastreras…… Då är kullen "meningslös" ur avelssynpunkt. Men är det inte viktigtigare att det faktiskt finns köpare som väljer att köpa en ren sällskapskatt även av oss? För hur det en är så är ju faktiskt dom flesta (iaf här hos mej) som hör av sej sällskapsköpare. Någon kanske är intresserad av utställning och eller avel… vill man då inte sälja den man tror (man kan aldrig veta) men utifrån det man kan se i typen, är den bästa att använda sej av i avel.. eler säljer ni vilken som helst i kullen till avel? Bara inte kullen blir meningslös? Eller har ni redan bestämt att ni ska behålla en ur kullen för att kunna arbeta vidare på? Innan ni tar kullen? Man kan ju tro stenhårt på en kombination eller att man tar en kull just för att arbeta vidare på en viss linje eller en annan kvalitet man vill hålla kvar vid även fast man kanske redan från början ser eller vet att någon utställningskatt blir det ju inte. utan i rent avelstänk…

Aja nu har jag dravvlat som vanligt och får väl höra,,, sooo SHOT….. Men jag tycker faktiskt inte att man kan eller ska hålla på att hacka på uppfödare bara för att dom har en annan eller en "nyare" åsikt än alla andra…. Sedan säga att det har med ålder tc att göra,, jaaa kanske det…. Är det mera fel att vara ung och villig att lära eller kunnig än gammal och slentrian,,, sååå har det minsann alltid varit,,, Skulle ni vilja ha samma fröknar i skolan som er mormor hade? Nu drog jag det lite hårt för jag menar inte att vissa av er uppfödare är så gamla eller att Hyrrokkin är så ung… Men aLLT HAR INTE MED ÅLDER ATT GÖRA… (flåt CAPS LOCK)

Vi lär oss ju hela tiden nya saker…. Oj Oj om jag visste det jag vet idag när jag började,,, då hade en hel del varit annurlunda,, och säkert kan jag säga samma sak om ytterligare 5 år..

Man blir alldrig fullärd,, men man bör heller inte stå och stampa i samma spår..

KRAAAAAAAM och ha en fortsatt trevlig helg…

//Linda

#8 Mkt bra inlägg!

Det pratas mycket om fördelar hit och dit med tidig kastrering, men inte så mycket om varför man vill göra det. Några nämner i och för sig att förhindra Backyard breeding, vilket i och för sig är nobelt. Men undrar jag?, Men är det verkligen den riktiga orsaken? Detta med tidig kastrering har ju funnits ett tag bland mindre raser, och den uppfattningen jag har därifrån, är helt enkelt att skydda sin linjer, inget annat, och det tror jag är den största orsaken även här.

Det finns knappast någon värld som lider av samma dubbelmoral som kattvärlden. Det ska i så fall vara porrindustrin i USA. Alla uppfödare säger sig värna om katternas bästa, och sätta det i centrum. Men när det kommer till det affärsmässiga så är väldigt många uppfödare på sin vakt. Skulle någon annan annonsera ut en katt för billigt, då kommer det genast en tråd här. Där verkar det inte spela så stor roll vad som händer katten ifråga, bara den inte kostar mindre än vad "jag" säljer mina katter för.

Samma sak gäller den "överproduktion" av NFO som fanns och kanske fortfarande finns. Det var ganska många här som var av uppfattningen att uppfödningen behövde begränsas. Samtidigt så lade man upp A, B C och D kullen samtidigt på sin hemsida. Läser man mellan raderna så blir budskapet, "andra ska begränsa uppfödningen, men inte jag."

Jag blir säkert hudflängd för detta inlägg, men det gör mig inte så mycket. Jag har börjat tappa intresset för kattvärlden, inte NFO i sig ochg definitivt inte våra egna katter. Har trevligt med dem varje dag. Men om det blir någon mer kull eller utställning, det vet jag inte.

Så alla kan väl fundera över varför man vill söva ner och kastrera en 12 veckors kattunge. Jag köper inte detta om återhämtningen. Vi har kastrerat hanar när de varit 1,5 år gamla, och de har varit sitt gamla jag inom 24 timmar.

Mvh Bengan

#11 Vaddå "sina" linjer? Jag har ingen som helst "rätt" till dom här linjerna jag jobbar med, det är en hel drös med uppfödare som jobbat före mig och det är tack vare dom jag sitter med mina katter idag. Jag anser mig inte ha någon rätt att kalla det för "mina" linjer. De är lika mycket föregångarnas linjer som det är mina.

Jag håller absolut med dig i frågan om tillgång och efterfrågan. Jag är själv väldigt aktiv med att informera på olika håll om huskatter och avel på dessa och där just jämvikt mellan tillgång och efterfrågan är ett av de viktigaste budskapen. Jag har själv ifrågasatt varför raskattuppfödare i ena stunden säger åt huskattägare att kastrera för att det finns för många redan, när de i nästa stund skickar iväg sin egen hona på parning trots att de sitter med flera osålda kullar hemma. Jag har inte ifrågasatt specifika uppfödare, men fenomenet i sig. Jag sitter faktiskt själv och funderar på om vår hona ska kastreras eller om vi ska ta en till kull. Jag vill ta en till kull, men det jag funderar på är om vi genom att göra det verkligen bidrar med något  till skogkattaveln eller om jag bara gör det för min egen skull. Gör jag det av den sistnämnda anledningen anser jag mig inte ha rätt att säga åt andra hur de ska göra när jag själv inte lever som jag lär.

Det är definitivt något jag tycker man ska ta i beaktande med aveln, varför man tar kullen och vad den kan tänkas bidra med. Att man sitter på kull efter kull med osålda kattungar tycker jag gör att man verkligen bör sätta sig ner och fundera en extra gång.

Men ja.. tidig kastrering var det ja. Jag tycker det är vi som uppfödare som har skyldigheten att avgöra vilka katter som är lämpliga att gå i avel och ej, det är ingenting vi ska dumpa över på köparna. Det är (förhoppningsvis…) vi uppfödare som sitter på kunskapen om när en katt är lämplig avelskatt eller ej, för alla katter har inte ett avelsvärde.

Överenskommelser i all ära, men som näringsidkare får jag inte skriva kontrakt på sådant som inskränker på privatköparens rättigheter och egna val. Kastrering är en sådan sak. Jag kan önska och locka med återbäring hur mycket jag vill, köparen har ingen skyldighet att kastrera och kan således göra precis vad den vill. Det är väl självklart för alla att man bara säljer till de man litar på, men folk blir lurade. Folk blir lurade och missförstånd sker även med folk man har relationer till sedan flera år tillbaka. Den enda garantin för att inte råka ut för att katten går i icke önskvärd avel är, oavsett vad man tycker om det, att kastrera den innan flytt. Och säljs den då ändå för sällskap har ju också uppfödaren godkänt att den inte är en del av avelsmaterialet, då tycker jag också man kan stå för det och kastrera. Antingen säljer man till avel eller så gör man det inte tycker jag, och som sagt anser jag det vara uppfödarnas skyldighet att bestämma vilka katter som ska vidare, inte köparnas.

Intressant att du nämner 24 timmar förresten, här var kattungarna sig själva igen efter två 

Milena! Vad kul att se dig här (även om det är under mindre roliga omständigheter)! Tack för ditt inlägg!

#12 Att en katt såväl som människa skulle vara "normal" två timmar  efter att ha blivit sövd är knappast troligt, ren lögn skulle jag kalla det. Det kan ju vara så att du hämtade katten dagen efter kastreringen hos veterinären, inte samma dag som ingreppet gjordes.

Mvh Bengan

#14 Jag lämnade in fyra katter för kastrering, kom tillbaka drygt en timme senare, ytterligare ca 30 minuter senare var jag med under uppvaknandet, sedan var det en resa på knappt en timme. Drygt en timme efter hemkomsten började de leka med varandra.

De hade garanterat rester av narkosen kvar i kroppen och sådär, men de betedde sig normalt.

#11

En applåd till dig Bengan.

Har följt en hel del trådar här inne och lovat mig själv att inte göra inlägg utan bara sitta och läsa allt.

Nu kom jag till den punkt där droppen rann över bägarens kant.

En stilla undran bara,

Vart kommer alla idioter ifrån? Ingen nämnd och ingen glömd.

Ha en skön söndag alla.

Hälsningar Inger

Bengan läs

http://stud.epsilon.slu.se/184/3/magnusson_j_090522.pdf

#11

alla idioter är människor som är pålästa. Har du själv läst studier i ämnet?

Förövrigt så visar du verkligen vad du är för människa som kallar människor som har en annan åsikt för idioter

Det är roligt att #16 applåderar för att #14 anklagar ngn för att fara med ren lögn. #16 Fortsätter sedan i samma konstruktiva anda med att kalla alla med avvikande åsikt för idioter. Vi får hoppas att detta fungerar som en ventil för dig och att du nu kan njuta av din sköna söndag Inger.

Bengan man kan ju diskutera begreppet normal såväl för människa och katt. Jag vet inte vad du bygger din åsikt på att ingen människa kan vara "normal" två timmar efter anestesi? Du får gärna ange ngn typ av källa för detta. Det finns flera typer av anestesi där personen i fråga är uppegående, kan äta och dricka samt åka kommunalt hem två timmar efter anestesi. Nu diskuterade vi ju förvisso inte humananestesi. När det gäller katter känns det också viktigt att du styrker ditt påstående när det gäller kattungar på 12 veckor och deras återhämtning efter anestesi. Du har ju nämligen anklagat ngn  för att fara med ren lögn.

Katter på 12 veckor återhämtar sig väsentligen fortare än äldre katter efter anestesi. Är du verkligt intresserad av detta ur ett mer evidensbaserat perspektiv kan du ta del av:

Faggella A, Aronsohn M. Anesthetic techniques for neutering 6- to 14-week-old kittens. J Amer Vet Med Assoc 202(1): 56-62, 1993

eller kanske

Taylor P. Anaesthesia for Neutering Kittens. Feline Advisory Bureau 40(1): 22-24, 2002

Här kan du läsa dig till att en kat på ca 12 veckor ofta äter, dricker och leker bara ngr timmar efter ingreppet.

Det är otroligt intressant vilka starka känslor detta väcker. Tyvärr verkar det leda till att mer eller mindre personliga angrepp tas till när argumenten tryter. Kanske borde några av oss fundera på tonen i sina inlägg så ingen behöver känna sig angripen eller kränkt.

#19 Jag anser mig inte gjort några personangrepp, då jag inte pekat ute en viss person, utan mest resonerade lite runt kattvärlden. Att som #15 påstå att ett djur är opåverakad av narkos två timmar efter, det tror jag inte på. Vår Roddan var igång och lekte samma kväll han kastrerades, då var han 10 månader. Men om jag skulle påstå att han var opåverkad, då skulle min näsa bli lång.

Dessutom var inte det Pudelns kärna min frågeställning, min fråga var varför man vill söva ner och kastrera en 12 veckors kattunge.De enda svar jag får är länkar till saker jag redan läst. Men ingen har med egna ord svarat.

Sen är det svårt att gå till personagrepp mot totalt anonyma personer som reggar sig och bara skriver inlägg i denna tråd. Visst ska man tänka på sitt ordval, helt riktigt men frågan är om inte någon är Schizofren i denna tråd, inget som jag kan bevisa, men administratörerna kanske borde kika lite på IP nummer.

Mvh Bengan

Jag brukar ju inte heller skriva här inne något nämnvärt mer, men måste säga att #11 sätter huvudet på spiken. Håller helt och hållet med!

Sen kan jag ju tycka att det är rätt intressant att man hänvisar till en och samma uppsats hela tiden. Att läsa en uppsats är inte att följa forskningen!!!

Det som är än mer intressant är att uppsatsen är skriven av en student på Djursjukvårdarprogrammet och inte på Veterinärprogrammet. Jag skulle nog vilja påstå att det är en avsevärd skillnad på att läsa till Djursjukvårdare jämfört med att läsa till veterinär.

#21

http://avmajournals.avma.org/doi/abs/10.2460/javma.2004.224.372

http://www.cfa.org/articles/health/early-neuter.html

http://www.columbusdogconnection.com/Documents/MarciHessPedSN.pdf

http://www.columbusdogconnection.com/Documents/TracyLandVetJournalSummary.pdf

#20

Att anklaga någon för att ha en allvarlig psykisk sjukdom är att gå för långt.

Svar på varför man kasterar kattungar

Kattungar återhämtar sig fortare

Uppfödaren vill ha kontroll över vilka katter som går vidare i avel

En tjänst till sällskapsköpare

Risken för oönskat beteende minskar som tex urinmarkering

Risken för juvertumörer minskar

#15 Det du skriver under #15 säger väl allt! Att låta katter, unga som gamla, springa runt och leka när de fortfarande är drogade är verkligen inte att rekommendera! En katt som varit sövd ska hållas i stillhet och inte springa runt och leka på vingliga ben eftersom det då finns stor risk att den skadar sig. Att påverkan av narkosen skulle gått ur deras kroppar tillräckligt för lek efter bara de 3 och 1/2 timmar som du beskriver tar jag verkligen inte för troligt! Fick de klättra i klätterträdet och äta också när de fortfarande var påverkade? Strider helt med vad mina veterinärer rekommenderar efter narkos i alla fall!

#23 Jag anklagar ingen för att ha en psykisk sjukdom, Vem skulle det vara i så fall??? Däremot misstänker jag att en person använder sig av flera alias i denna tråd. Därav att jag skrev ordet Schizofren. I detta samanhang har det inget med psykisk sjukdom att göra, utan helt enkelt att någon har två alias. Det begrep du också, men du var tvungen att "missförstå". Svar på din lista.

Kattungar återhämtar sig fortare. Brukar inte vara nåpgra problem vid kastrering efter 6 månader. Vi har kastreratt fyra katter, inga komplikationer.

Uppfödaren vill ha kontroll över vilka katter som går vidare i avel. Är det fel på katten så belägg den med avelsförbud. Dessutom är det inte så lätt att vid 12 veckors ålder avgöra lämpligheten som avelsdjur som vuxen.

En tjänst till sällskapsköpare. Nonsens, köpt fyra katter, kastrerat tre av dessa själv, samt vår egen avkomma. Har man djur så får man sköta det,.

Risken för oönskat beteende minskar som tex urinmarkering. Betendet kommer med könsdriften. Kastrerar man då så är det inga problem. Räcker oftast med att kastrera efter 6 månader.

Risken för juvertumörer minskar Juvertumörer är ju oftast kopplat till långvarg P-pillerandvändning. Kastrera honan efter första löp så behöver hon inga P-Piller. Räcker oftast med att kastrera efter 6 månader.

 Mvh Bengan

Väldigt intressant läsning!

Jag har följt Hyrrokkins inlägg både här och kif och även kollat in hemsidan. Vill vara övertydlig om att detta bara är en tanke jag har och inget elakt menat!

Jag har fått uppfattningen av att är man ingen uppfödare så kastrerar du kattungar innan dom lämnar dig. Och även om man är uppfödare ska saken diskuteras igen om noga först (vilket inte är negativt!)

Men nu verkar det som att du ändrat dig till att köparen får bestämma. Stämmer det?

Låt oss anta att jag som inte är uppfödare, men intresserad av utställning, skulle vilja köpa en kattunge (hane) av dig. Jag vill inte att du kastrerar honom för jag vill se hur den utvecklas innan det görs. Säg att det utvecklas kanon och det finns uppfödare som vill låna honom till avel. Skulle det vara ok eller?

Anledningen till kanske dum fråga är att jag tycker att du ändrat dig en del från de första inläggen du gjorde.

VILL köparen inte ha katten i avel utan vill att den kastreras innan köp tycker jag att du har rätt och har vettiga tankar. Då gör du köparen en tjänst.

#25

Vad finns det för fördelar (för katten och ägaren) att kastrera efter 6 mån?

Nej jag missförstod inte med flit, jag anser att man inte skriver och antyder att någon är schizofren om man inte menar det.

Det är nog mest rättvist om båda sidorna visar källor på sina argument, risk annars för att det blir mycket tyckande och "allmänt vetande".

Kära Bengan,

Mitt namn är Milena de Oliveira e Costa och jag bor på Upplandsgatan 45 i Stockholm, du kan söka mig på hitta.se och ringa om din oro är så stark att du vill höra min röst.

Jag har följt detta forum tidigare men inte skrivit ngt. Jag hoppas att det känns ok för dig och att även min åsikt räknas. För att ytterliggare förtydliga så är det ingen som har "tipsat" mig om tråden eller bett mig gå in och skriva. Jag har hittat tråden själv och eftersom jag är påläst i frågan och den berör mig personligen anser jag att jag kan ge min syn på ämnet.

Det är mkt märkligt att denna diskussion inte ska kunna föras utan att ord som: avskyvärt, idioter, anklagelser om ren lögn och anklagelser om dubbelregistreringar ska användas.

Hela diskussionen började ju med frågan: Jag har hört att det blir vanligare att kastrera kattungar. Hur tänker man då?

Jag tycker att ett flertal personer har klargjort hur de tänker och varför de gör det. Det är väl inte heller ngn som har hävdat att det är fel att kastrera vid t.ex. 6 månader? Det hela handlar väl om att man kan se på detta på olika sätt. Vad som är rätt för dig är ju just rätt för dig. Ska man hävda att det ngn annan gör är fel eller till och med avskyvärt är det viktigt att objektivt kunna styrka detta genom t.ex. vetenskapliga artiklar. I denna tråd har ingen styrkt att kastrering vid 12 veckor skulle vara fel ur ett veterinärmedicinskt perspektiv.

#28 Är detta ett forskarseminarium? Det är väl ändå ett forum där "allmänt tyckande" just är vad man sysslar med? Att kalla folks argument för "allmänt tyckande" är ett beprövat sätt att tillintetgöra andras argument.

Vem forskar på hur farligt det är att kastrera kattungar? De flesta som forskar på kastrering i tidig ålder gör det antagligen för att de t.ex. vill råda bot på den överbefolkning av katter som råder på många ställen, och kommer där med att lyfta fram de argument som visar det som gynnar deras egna underliggande önskningar och strävanden. Att det innebär en mycket större risk att söva små kattungar jämfört med vuxna katter finns det gott om bevis för, bara att googla sig runt.

Forskare kan också komma fram till helt skilda åsikter i samma fråga, hur vet man då vem som är forskare och vem som är "allmän tyckare"?

#27, Läs 25.

Allmänt är det rätt märkligt. Varje gång denna tråd dyker upp så kommer det in nyreggade personer med stor sakkunskap och medicinska yrken. Det var likadant förra gången denna debatt var uppe. Då var det en forskare på djurmedicin, denna gång en läkare. Men visst, ingenting är omöjligt som Gunde sa.

Mvh Bengan

Jag tycker alltid det är positivt när det kommer nya forskningsrapporter. Men en viktig aspekt när man läser är att vara objektiv, då mycket sällan rapporterna är skrivna på ett objektivt sätt utan är vinklade för eller emot.

Det jag reagerar på i alla inlägg är att det bara nämns "tidig kastrering"? Därför undrar jag om alla som är för tidig kastrering drar hanar och honor över en kam??? För mig är det en otrolig skilland på att snitta i en hanes kulor och att skära upp buken på en hona!!

Att söva en 1,5 kg kattunge måste vara mer riskabelt än att söva en 3-5kg katt. Vet att det inte är vilken veterinär som helst som gör detta. Ringer man till ett stort djursjukhus och ber om att få kastrera sin 15kg hund så är det inga problem. Men ringer man och vill kastrera sitt 1-1½ kg marsvin så får man en lång utläggning om riskerna med att söva ett så litet djur. Jag säger inte att dom inte går med på att utföra ingreppet men dom varnar för riskerna att det lilla djuret kanske inte vaknar upp ur narkosen.

Att sen en kattunge skulle hämta sig så mycket snabbare är för mig osannolikt. Kan man lite om katter och deras beteende så vet man också att katter är duktiga på att gömma sin smärta. Om en katt visar att den har ont så signalerar den till omgivningen att den är ett lätt byte. Finns inga sällskapsdjur som kan ha så ont utan att vi ägare fattar någonting. Den spinner, äter och beter sig som om den var helt frisk trots svår smärta. Att en större katt verkar mer medtagen efter kastrering är troligtvis för att den fått en större dos narkos.
Ska vi hårdra det så behöver man inte gå speciellt långt tillbaka i tiden för att kunna läsa i veterinärböckerna att en katt inte behöver sövas då dom inte känner smärta. Rekommendationen till veterinären var att stoppa ner katten i ett stövelskaft eller liknande så att katten inte skadade veterinären.

Att se en tidig kastrering som en tjänst till köpare är för mig bara ännu ett argument för att rättfärdiga ingreppet. En lika bra tjänst vore väl i så fall att betala kastreringen och att ombesörja själva veterinärbesöket och omvårdnaden efteråt?

Sen vill jag bara tillägga att det krävs en otrolig kunskap av uppfödaren för att kunna avgöra vid 12 veckor ålder vilka som är det bästa avelmaterialet. Nu menar jag inte att se vilken som är "snygg" utan att kunna avgöra vilken som faktiskt har mest att bidra med till aveln. Man får ständigt höra t ex "han var sämst i kullen när han var liten", eller "han har utvecklats otroligt sen har var liten". Finns många katter som blivit otroligt vackra och som bidragit med mycket till aveln som inte såg så mycket ut för världen när dom var små.

/Sylvia

#30 Du skrev (fet text) Att det innebär en mycket större risk att söva små kattungar jämfört med vuxna katter finns det gott om bevis för, bara att googla sig runt.

Ja så är det naturigtvis, det är alltid risker med narkos,, men du pratar då om vuxen katt,,, dvs ca 2 år måste jag ju då anta.. Vad menar du att skillnaden skulle vara på 3-4-5 eller 6 månader? Det finns ju ingenting som bevisar att där ens finns någon skillnad. För utifrån allt jag läst om detta så är det exakt samma sak, förutom då just att när dom är yngre så läker dom fortare.

Vissa hävdar att ni skulle kunna kastrera tidigt vid en defekt, tex navelbråck eller kryptoshid.. Det är lite konstigt iom att dom avråder från att kastrera en krypto innan 6 månader. Men navelbråck då… Då skulle ni kunna kastrera tidigt? Varför det? Antingen är man för eller så är man emot tidig kastrering, man kan ju inte göra det utifrån hur det passar en själv ju.

Låta köparen bestämma? Det är ingen som tvingar köparen att köpa en kastrerad katt av en uppfödare. Köparen har ju rätt att avstå. Är det då uppfödarens fel om köparen ångrar sej senare??? Näe.. Jag skulle inte tro det….. Alla här har väl en dialog med sina köpare hoppas jag innan ett köp genomförs. Då vet man ju lite om köparens tänkesätt etc.

Varför ska man sälja en katt till någon som fertil och låta dom avla om dom vill.. Låt säga att jag inte tycker det,,, katten är ful.. hm typmässigt inte helt ok,, och ingen superspeciell stamtavla heller. Då borde ju jag som uppfödare få bestämma att nej den katten ska inte avlas på. Annars går jag ju emot mina egna mål med hur jag ser mitt arbete. Varför då inte låta kastrera den kattungen? Visst sedan kan det visa sej i vissa fall att katten utvecklades bra och blev bra iaf… Ja men så synd då… Men hellre att det är så än att katten inte alls faktiskt bli bra och avlas på som attans.

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg som jag trodde jag skulle få massa påhopp för så tycker jag verkligen att vi måste samarbeta mycket bättre för att komma framåt. Ibland får jag känslan av att när det går bra för någon så börjas det snackas hit och dit… Jaaa nu för att den katten blivit BIS kommer det stiga henne åt huvudet, Nu när alla kattungar är sålda kommer hon väl med en ny kull straxt.. etc etc etc listan kan göras lång på vad man hör inom kattvärlden. Varför hålla på så??? Varför inte bara vara glada för varandra och se att det faktiskt går bra för rasen vi valt att ha?

//Linda

Vi kan väl försöka åtminstone att hålla en någotsånär saklig och vuxen ton?

Man har rätt att ha sin ståndpunkt i olika frågor utan att bli idiotförklarad. Att gå på sin "magkänsla" och inte lita blint på  forskningsrapporter som dessutom har en vissa gånger snäv urvalsgrupp och en del frågetecken är faktiskt upp till var och en, lika mycket som det är upp till var och en att förlita sig på den forskning som gjorts.

Dock, om man bortser från det rent medicinska:

Hur många av oss kan vid 12 veckor (och många gånger tidigare då man ofta i realiteten bokar en kattunge från ca 6 veckor) välja ut det bästa avelsmaterialet i en kull? Det är ju ganska många aspekter att ta hänsyn till.

Hur många har inte sålt till en sällskapsköpare som sen har fått ett intresse för utställning och avel på ett seriöst sätt?

Riskerna med tidig kastrering som praxis (läs som regel bland uppfödare, inte för en entaka kull) är en onödig inskränkning av avelsmaterial, istället för att fokusera på selektion i andra avseenden såsom genetiska sjukdomar, temperament och rastypiska drag.

Risken för att vissa (ja det finns på andra raser) kontrollerar "sina linjer" vilket såklart inte på något sätt gagnar rasen utan handlar om ett helt annat kontrollbehov.

Vi inom skogkatt är bortskämda med att ha ett brett urval av avelsmaterial tillgängligt att välja bland. Vi behöver inte, om vi inte vill, kosta på oss dyra resor utomlands för en parning som är vardag för mindre raser. Saker som vi tar för självklart är en lyx bland andra andra uppfödare. Men det finns baksidor på myntet också. Vår ras brukas och missbrukas oftare än andra i byb och blandrasavel. Finns det inga andra sätt att komma tillrätta med det?

Superbra att dessa trådar kommer till, och sen alla  inlägg.

Listan blir bara större och större på såna son jag varken skulle köpa katt av eller sälja till,

Lugn Bengan. Du tillhör inte dessa .

//Anna

#34 Jag kanske inte var så precis i ovan citerade text, men tror nog du vet vad jag menar. (Annars se nedan.)

Det kan skilja mycket i storlek på en 12 veckors och en 6-månaders. Som redan nämts i tråden är det svårare med narkosen ju mindre djuret är. Jag tänker också på att kastrering av ett mindre djur innebär större risk för skador på omgivande vävnad, eftersom allt är så litet. Inte minst gäller den faran på en hona där man ju går in i buken. Det finns också större risk för att en liten 12-veckors kattunge drabbas av för låg temperatur i samband med narkos, då den inte har byggt upp kroppsfett för att hålla värmen på samma sätt som större/äldre djur.

Jag undrar, när man ska söva ett djur så ska det väl fasta ganska lång tid innan, detta gäller väl även kattungar på 12-veckor eller? Bara det här med att fasta så små och växande kattungar känns obehagligt och små kattungar är ju känsligare för fasta än större/äldre djur.

#36 Kul att höra. Oavsett mina kunskaper eller inställning i denna fråga, så tror jag inte att de uppfödare vi köpt katt av ångrar försäljningen. Katterna har det ganska bra hos oss, eller också är det vi som har det bra hos dem. Det är nog så att det är vi som bor hos dem när man tänker efter..

Mvh Bengan

#37 Jo men när du pratar om narkosen så är det ju faktiskt som med allt litet,,  lättare att op ett barn på 1½ än ett barn på 1 vecka. Men allra lättast på en vuxen iom att allt annat är så mycket större oxå.. Men man må¨ste väl iaf  anta att dessa veterinärer som utför detta vet vad dom sysslar med? 

"Man måste vara försiktigt när man söver ett ungt djur, eftersom distributionen och nedbrytningen av läkemedel skiljer sig mellan pediatriska katter och vuxna katter. Men från 12 till 14 veckors ålder fungerar njurar och lever som hos en vuxen katt."

Katter och hundar darrar ganska ofta och framförallt som små… titta den fryser sägs det men så behöver det inte alls vara… Dom värmer sej så.  Kattungar har svårt att darra sig varma efter en narkos, därför är det mycket viktigt att kattungen hålls i en varm före och efter operationen.

Kattungar ska fastas innan operationen, men helst inte mer än 3-8 timmar. Ju yngre katten är desto kortare tid fastas den. Sedan bör man försöka få den att äta ca en timme efter op.

Du skriver oxå: Jag tänker också på att kastrering av ett mindre djur innebär större risk för skador på omgivande vävnad, eftersom allt är så litet. Inte minst gäller den faran på en hona där man ju går in i buken. Såklart är det svårare, men det är ju svårare att vara hjärnkirurg oxå än att laga ett benbrott.. Allt handlar ju om kunskap och vad man har lärt sej och är villig att lära sej. Alla veternärer kankse inte kommer att utföra tidig kastrering vissa kanske inte ska det heller. MEn dom som gör det och kan det och är bra på det så ser jag faktiskt inga större risker med det som någonting annat.

Vissa veterinärer ska nog inte hålla på med operationer alls…

//Linda

Funderar… På ingreppet som sådant.

För egen del väljer jag sålänge risken är en promille högre vid ingreppet att låta bli ingreppet eftersom att det inte är en nödvändighet för katten i så ung ålder. Skillnad vore om det vore en operation för liv och död. Nu är det ju inte det. Självklart väljer jag (nu ska man inte dra paralleller människa och djur men ändock) om mitt barn skulle behöva genomgå en operation som kan vänta tills det är större, så väljer jag ju inte att operera det som spädbarn.

#40 inte ens om du fick veta att återhämtningen är mycket lättare och fortare?

Givetvis ska man inte dra paraleller med människa och djur, det jag ville få fram i det jag skrev bara är att det såklart är svårare ju midre det är. Men det finns ju dom veterinärer som opereras råttor och andra smådjur..

Naturligtvis väljer man inte en veterinär som aldrig tidigare utfört detta i praktiken, vem som är först f¨år stå för den, men jag skulle inte det.. Utan man går ju på referenser och pratar med andra uppfödare som gjort detta en tid.. Vi har ju faktiskt en del raser i sverge som mer eller mindre alltid kastrerar innan leverans om det är sålt till sällskap. Av vilken anledning har ju egentligen inte nån betydelse när man pratar om faror etc… Varför inte lyssna på dom istället? Skulle dom fortsätta om dom ser att katterna inte mår bra? Nej jag tror inte det..

//Linda

Nej, jag personligen gör bedömningen att jag inte tycker att de få fördelarna med återhämtning uppväger riskerna vid ingreppet, oavsett vem som håller i kniven.

Att veterinärer och läkare vet vad dom sysslar med bara för att de ägnar sig åt en specifik sak behöver ju inte alls vara fallet. För att de ska lära sig något krävs det mycket prövande och experimenterande. Inte minst kommer jag att tänka på hur det ser ut inom vården för människor med whiplash, rena experiment-operationer har pågått länge där och kommer fortsätta länge till. Och nog sjutton tycker jag man kan dra paralleller mellan människor och djur, så himla mycket skiljer det faktiskt inte i anatomin och fysiologin mellan människa och djur.

Om man ska ta lärdom från uppfödare som brukar detta med tidig kastrering så har jag ett exempel: Två ganska nära vänner till mig är båda uppfödare av Bengal. Båda två säger att dom har samma problem. Och båda två vidhåller att dessa problem kommer bli värre.

1. Det är svårt att få tag på en fertil hane då "alla" kastrerar innan leverans. Så det innebär att för att kunna para din hona måste du importera en hane. Katten blir då givietvis väldigt dyr då priset ofta ligger högre utomlands pch pga kostnaden för importen. Eller också måste du skicka honan utomlands vilket givetvis är både dyrt och omständigt.

2. När du sen ska sälja dina kattungar så MÅSTE du göra som alla andra och kastrera kattungarna innan leverans. Annars får någon annan "tag" på linjerna efter din import.

3. Avelsbasen blir mindre och mindre och katthobbyn blir dyrare och dyrare. I längden kommer det bli problem med rasen eftersom den genetiska variationen påverkas.

Är det detta vi ska sträva efter menar ni som vill att vi ska ta lärdom utav dom andra raser där detta är vanligt?

/Sylvia

#44 Så sant som det var sagt.

#39 Ska man få kattungen att äta redan en timme efter operation? En timme efter operation är kattungen med största sannolikhet fortfarande drogad och risken för aspiration är stor. Inte ens en vuxen katt skulle jag ge mat bara en timme efter narkos.

#44,,, nej såklart ska det inte gå så långt,,, då har man ju inget samarbete…  Det är ju där problemet ligger många ggr,,,, man måste göra samma sak för att inte någon annan ska få tag i linjerna….

Det jag menar med att vi kan lyssna på dom andra rasuppfödarna är gällande hälsan ang tidig kastrering,, inte i avlelssynpunkt.

Vår ras är ju ganska mycket större än många andra här i sverige oxå så jag är ärligt talat inte så rädd för att vi skulle hamna där.

Jag menar inte heller att man ska kastrera hela hela tiden och jämt. Men det måste vara upp till var och en uppfödare att välja det och inte tänka på ifall köparen faktiskt kanske ångrar sej och vill avla…  För ställa ut,,, ja det kan man ju göra oavsett.

Ena stunden hävdas det att vi har ett mättat sverige på norska skogkatten och andra stunden är det fel att kastrera så det inte blir flera,,, och framförallt inte byb och blandraser med våran vackra ras i.

Ni som säger att ni aldrig skulle köpa katt av någon som kastrerar innan leverans? Vad baserar ni det på? Utav vilken anledning skulle ni inte göra det?

Det är ju inte så att man tar kull efter kull efter kull och kastrerar varenda unge.

Det finns ju dom som tycker att man kan avla på GSD IV bärare för att man kan minsann inte ta ur alla bärare ur aveln på en gång… Varför inte det? Nej då ska man avla med en ickebärare och kattungarna där som bli bärare ska kastreras,, när då? Tänk om,, OM OM en av dessa ungar kommer till "fel" köpare… som då avlar med en katt som kanske inte alls är kollad eller som oxå är bärare eller att köparen inte ens vet vad GSD  är.. Då blir det en spridning istället för en minskning av en sjukdom vi ju faktiskt vill få bort.

Jag har inte ännu kastrerat någon av mina kattungar ur någon kull. men jag är inte helt främmande för att göra det.. Kanske inte nu.. Men jag tycker absolut inte att man ska vara så tvär med att säga absolut inte,,, vedervärdigt och gud vet allt som skrivits,, Scitzofren etc etc… Lite försiktig bör man nog vara… För vad händer sedan,, när eller om SVERAK drar ner rekomendationsåldern ytterligare, det har ju hänt förr… Vad gör ni då?

//Linda

Ja, för min egen del tycker jag inte avel med bärare av GSD IV genen är okej heller. Jag prioriterar i varje fall att plocka bort bärare av defekta gener i stället för att plocka fullt friska djur.

#48,,

det gör jag oxå,,,, absolut,, men ganska många gör det ju iaf,,, eller påstår sej skulle kunna göra om deras katt visats sej vara bärare..

"49 Ja och vad handlar det om?  Att ta rätt på värdefulla linjer (när massor av "friska" representanter för linjen finns i bruk?) Jaja, den diskussion är för en annan tråd. Här var det tidig kastrering…

#50 jo,,, hehe annan tråd..

Tycker det är fantastiskt att inte folk kan uppföra sig! Aldrig att det skulle bli så hårda diskutioner face to face! Så fega är många av er! Men bakom en dataskärm får man tydligen vara hur oförskämd och hur fräck som helst!? Det är ju skandalöst att kallas medmänniskor idioter bara för att man inte håller med i en fråga!

Här har ni en tankenöt…..

Marsvin, råttor, hamstrar, småfåglar, små ödlor, små ormar mm sövs ofta ner för att kunna behandlas… HUR ÖVERLEVER OCH ÅTERHÄMTAR DE SIG FINT OM DET ÄR SÅÅÅ FARLIGT? De är ju mycket mindre än kattungar. Dessutom är ödlor och ormar kallblodiga och extra känsliga att söva ner.

Fundera ett tag och kanske ni inser att ni överreagerar. Tror faktiskt att det ligger vädligt mycket känslor i problematiken med sövning av kattungar. Stackars lilla söta….

Som jag skrev i förra tråden är jag varken för eller emot men jag tycker att era argument emot rimmar lite illa.

Mvh Camilla

#52 Visst kan jag hålla med om att tonen i denna debatt blev onödigt hård. Men Camilla, jag tycker inte du ska sätta dig på för höga hästar och peka med handen, du har själv en historia av ganska bryska inlägg på detta forum genom åren som gått, du kan själv vara rätt tuff bakom tangentbordet. Vill du ta debatten face to face eller i luren, så hör gärna av dig, du vet att jag inte bangar .

Dessutom har inte jag ifrågasatt hur farligt det att söva kattungarna, det kan säkert en veterinär klara, men om man läser de länkar som finns här så står det i alla fall i en av dem att kattungarna är känsligare både för narkosen samt själva ingreppet, än äldre djur, de måste hanteras "more gentle" än ett äldre djur.

Däremot har jag ifrågasatt nyttan med det.

Mvh Bengan

#53 Ha ha, Bengan visst är det så  Visst har jag varit hård vid tangenterna men jag är precis lika envis i riktiga livet, fråga folk som känner mig. Jag tar gärna och ofta diskutioner live, face to face. Jag är envis som en blå gris  Men jag har aldrig kallat folk för tex idioter. Man måste hålla sig saklig och respektfull även om det kan gå hett till ibland.

Nu var inte mitt inlägg riktat till dig Bengan eller någon speciell person utan mest i största allmänhet eftersom tråden blev onödigt hård i tonen.

Den enda nyttan som jag ser det med tidig kastrering är väl att de nya ägarna slipper göra det själva.

Sen kan det givetvis missbrukas av uppfödare som vill hålla på "sina" linjer. Det problemet finns ju redan på flera raser utan tidig kastrering tex Main Coon. Vet nog inte en uppfödare som inte har restrektioner när de säljer en Coon. Så där lär vi nog få se en hel del tidiga kastreringar framöver, tyvärr.

Bara för att något är "annorlunda" så betyder det inte att det är fel. Det som jag däremot tycker är fel är att alla dessa personangrepp. Har ni tänkt på att personerna ni hoppar på har känslor och blir ledsna av alla elaka ord som ni utsätter dem för.

#53 Då är vi lika på ett sätt, jag är minst lika envis i verkligheten

Mvh Bengan

#56 Hi hi, förvånar mig inte ett dugg

Mvh Camilla

#52 Jag måste kommentera ditt inlägg Camilla;) Du har helt rätt, dom opererar andra små djur och dom överlever. Helt sant, precis som jag skrev i mitt inlägg högre upp. Men om det nu är så ofarligt som du skriver så undrar jag över en sak…

Jag var på det största djursjukhuset på västkusten och kastrerade min kanin. Fick en utläggning om riskerna redan i telefonen. När jag kom dit med kaninen fick jag skriva på ett papper som gav dom en fullmakt att utföra ingreppet så att det inte skulle bli tjafs efteråt om något skulle hända. Allt gick bra och kaninen återhämtade sig normalt efter ingreppet.
Ett år senare kastrerade jag min hund på samma djursjukhus. Då behövde jag INTE skriva på något papper?

Är inte detta konstigt?? Om jag själv får tolka fritt så innebär detta att det ÄR större risker med att söva ett mindre djur. Men precis som du säger…smådjur sövs hela tiden.

/Sylvia

#58 Nja… Sylvia du har delvis rätt… Men just kaniner är kända för att vara extremt känslig för nästan allt. De kan dö av rädsla tex så just kanin kan man nog inte jämföra med. Så jag tycker inte alls att det är konstigt att du fick skriva på ett papper för din kanin.

/Camilla

Jag har bara en liten fundering i ämnet tidig kastrering. Helt okej om det skulle visa sig vara en defekt på kattungen som i o med detta ger automatiskt avelförbud.

Men de flesta uppfödare skaffade väl sin första raskatt som sällskapskatt för att senare få längtan efter åtminstone 1 kull ?

Eftersom åtminstone skogisen är en långsamväxande ras så är det väl även supersvårt att avgöra redan före 6 månaders ålder om katten är lämpad för avel eller ej och således extremt svårt före 12 veckor ?

Vore trist om det blev som inom Main Coonvärlden. Där finns ju inga fertila hanar att tillgå då uppfödarna har starka restriktioner.Vet inte om de idkar tidig kastration men har sett att många skriver in i avtalet att katten ej får användas i avel samt att den när den är könsmogen ska kastreras.

Kollar man även inavelsgraden på de hanar (även honor) så ligger den många gånger på över 15% på 8-10 generationer.

Skulle skogisuppfödara göra på samma sätt så är ni troligen också där ganska snart.

Är inte det att ta ett steg tillbaka i det avelsarbete som många GAMLA uppfödare uppnått ?

Eftersom jag inte är uppfödare utan bara en helt vanlig ägare av sällskapskatt så är det kanske dumt och lönlöst att ödsla tid och energi att skriva här inne på forumet.

//Anna

#60 Fast är det inte lite konstigt att jämföra restriktioner och tidig kastrering. Dom hanar som säljs till avel är ju fertila och har vad jag vet inga större restriktioner? Pratas mest om att kastrera tidigt för sällskapskatterna och det har inte med avelskatterna att göra.

Nu finns det en del sällskapskatter som får gå i avel och det är väldigt trevligt men det är en väldigt väldigt liten del. Sen dom som kommer på att dom vill avla kan ju faktiskt köpa en till katt sen.

Finns även dom som kommer på att dom ska ta en kull för att kompisarna sååå gärna vill ha en kattunge men bara tar vilken hane som helst för det "gör inte så stor skillnad". Eller att katten smiter ut vid olämpligt tillfälle och problemet inte upptäcks förän det är långt gånget.  Det är köpare som tänker kastrera när dom köper kattungen men sen blir det annorlunda men det betyder inte att dom blir raskattuppfödare för det. Nu är ju inte alla köpare såhär men det finns dom som är så och det går inte att avgöra vem.

#33 Utomordentlig idé! Uppfödare kan resa land och rike runt till sina avkommor för att ta hand om deras vård efter kastreringen! Eller inte…

Köper jag en sällskapskatt hoppas jag få den kastrerad. Finns ingen här som kastrerar tidigt, så jag kan inte ordna det själv.

Och så måste jag givetvis fråga vad schizofreni har att göra med de insinuerade multipla personligheterna?

#62 Nu var det ju inte riktigt så jag menade så jag kopierar det jag skrev så att du kan läsa det en gång till.

Att se en tidig kastrering som en tjänst till köpare är för mig bara ännu ett argument för att rättfärdiga ingreppet. En lika bra tjänst vore väl i så fall att betala kastreringen och att ombesörja själva veterinärbesöket och omvårdnaden efteråt?

Sen undrar jag vad du menar med att det inte finns någon där som kastrerar tidigt? Menar du att veterinärerna inte anser sig ha kunskapen eller finns det inga veterinärer där du bor?

/Sylvia

Jag menar helt enkelt att mig veterligen kastrerar inte veterinärerna i området "tidigt".

Jag har inte läst hela tråden än, men känner mig manad att svara ändå.

#11

Jag kan bara svara för mig själv och jag kastrerar sällskapskattungar för att jag efter genomgång av ett antal vetenskapliga studier har kommit fram till att det är det bästa för kattungarna.

- De återhämtar sig väldigt snabbt. Jag varken skämtar eller ljuger när jag säger att kattungarna jag har kastrerat varit pigga och som vanligt 3 timmar efter ingreppet. Inlämnade kl. 9 och hämtade kl. 12.

- Hos honor eliminerar du nästan helt och hållet risken för juvercancer.

- Katterna slipper bli könsmogna! De slipper onödiga hormonsvängningar (för nej, det finns inga bevis för att det är välgörande för katten att först bli könsmogen och sedan kastreras). Dessutom, något som få vet, är testosteron ett immunsuppressivt hormon något som skulle kunna innebära att du faktiskt ger hanarna ett starkare immunförsvar genom att aldrig låta dem börja högproducera testosteron (personlig reflektion som inte har undersökts).

- Honorna slipper bli itutade p-piller i onödan. Hur många är det inte som ger sina unghonor (trots att p-piller avrådes att ge till juveniler) p-piller flera månader innan de kastreras? Alldeles för många och med tanke på risken för biverkningar ser jag ingenting positivt med bruket att ge p-piller och sedan kastrera.

Att det sedan blir oerhört svårt för ByB att få tag på avelsdugliga katter från mig är bara en ren bonus.

Jag samarbetar med uppfödare som inte kastrerar tidigt. Man behöver inte tycka lika om allt, man kan vara vänner och samarbeta ändå. Ingen av dem har heller någonsing klandrat mig för att jag kastrerar tidigt. Precis som jag respekterar att de inte gör det respekterar de att jag gör det.

Gör jag detta för att skydda mina linjer? Nej. Begreppet "mina linjer" existerar inte. Jag ser inte linjerna jag arbetar med som mina eftersom de är ett resultat av många uppfödares samarbete.

Begränsar jag avelsbasen? Nej. De jag säljer sällskapskatter till är inte intresserade av avel. De tar sina katter till veterinären så fort veterinären vill kastrera. Jag använder inte mina sällskapsköpare som någon slags back up ifall mina avelsplaner skulle gå åt skogen. De som har köpt kastrerade kattungar av mig har även sett det som något positivt. En köpare har varit tveksam. Hon åkte hem och läste på och lät efter några veckor meddela att hon helst köper katten kastrerad (hon fick alltså alternativet att köpa katten okastrerad). Hon köpte dessutom två kastrerade kattungar så hon gjorde minst sagt ett lappkast.

Sedan kan tilläggas att de kattungar jag har kastrerat tidigt inte har varit avelsmaterial: en hade ett kraftigt blåsljud på hjärtat, en är döv, en har weepy eyes och den fjärde har kraftig överväxt av jästsvamp. Prima avelsmaterial? Detta sedan 2005, övriga katter har behållts eller sålts till avel. Jag säljer gärna till avel.

Man behöver inte kastrera urskiljningslöst bara för att man kastrerar tidigt. Självklart måste du ha i åtanke att de katter som går till avel av olika skäl kanske inte går i avel ändå, men det måste du ju ha i åtanke oavsett om du kastrerar tidigt eller inte eftersom sällskapsköpare inte gärna kan agera back up.

Det handlar inte om att jag ska använda mina kattungeköpare som personliga back-uper för förlorat avelmaterial. Det handlar om att förse rasen med så positiva förutsättningar som möjligt genom att inte inskränka ett så brett utbud i avel som möjligen går. Allt givetvis i sällskapsköparens perspektiv och intresse. Sen är det ju upp till uppfödare om de vill avla på högt meriterade välanvända hanar eller fånga upp den där sällskapskatten innan kastreringen.

Jag är varken för eller emot tidig kastrering i sig. 
Skulle nog överväga det om jag fick någon kattunge/kattungar med någon typ av defekt eller dyligt.
JAg ser inga problem med att en enskild uppfödare väljer att kastrera alla sina kattungar tidigt om de går till sällskap. Men det skulle inte vara något jag själv valde. Och jag hoppas att det inte blir en vedertagen praxis.
Skogisen må vara en till antal stor ras, men att det skulle finnas en stor variation linjemässigt är ett minne blott.
Jag förstår inte riktigt hur man resonerar när man tror att sällskapsköparna utnyttjas som avelsreserv. Hur skulle man kunna göra det?? Vrida om armen på dom och hota???
JAg förutsätter att man prioriterar bra hem oavsett om det är sällskap eller avel. Men att man skulle kunna få redan etablerade uppfödare/köpare som är intresserad av avel till alla de katter som man själv skulle vilja gå vidare i avel, är lite blåögt.
Skulle man alltså ha behållit alla dessa kattungar?? Och om man inte vill ha för många katter så bör man alltså omplassera sina äldre avelsdjur för att göra plats för nya, eller???
(För min del så rör det sig om ca 20 st kattungar under en 15 års period som uppfödare..)
Eller är tanken att man inte ska göra så många kombinationer som är intressante avelsmässigt?? Ialla fall inte om man inte själv kan behålla. Eller ska man göra kombinationer med välanvända linjer där hanen är välanvänd för att kunna sälja kattungarna till redan etablerade uppfödare?

Varför skulle det vara så fel att man tar hand om sina kattungeköpare och låter de som är intresserade eller nyfikna på att låta sin hane få en kull eller två eller ta en kull på sin hona med ditt stöd som uppfödare, göra det?
En del kommer att prova och inse att de inte var något för dom och några kommer att upptäcka att de är något som de vill fortsätta med.
Oavsett, så har du som uppfödare tagit hand om och stöttat dina kattungeköpare och dessutom bidragit till Skogkattens framtid.
Kan det vara så fel?
/Kattis
Som gärna vill bli kontaktad, om någon sällskapsköpare har en hankatt de skulle kunna tänka sig att låna ut, för en kattungeköpares räkning i Stockholm/Uppland.

#66

Men hur inskränker man på avelsutbudet om man kastrerar en katt vid 15 veckors ålder istället för vid 6 månaders ålder? Det är ju en katt som ändå inte skulle gått i avel. Potentiella avelskatter kastrerar iaf inte jag. De kattungar jag kastrerar är kattungar som 1. är fullständigt olämpliga i avel 2. som ska flytta till hem med noll och inget intresse för avel.

#67

Säljer jag katt till någon som är intresserad av avel kastreras självklart inte katten och mina köpare kan alltid räkna med hjälp från mig (oavsett om de köper en sällskaps- eller avelskatt). Att hålla en hane fertil och låta honom få några kullar har dock varit ett icke existerande problem för mig. Jag har frågat men det har funnits noll och inget intresse för det.

Vem har förespråkat att hålla katter som är totalt olämliga för avel i syfte att använda dem? Nu handlade detta om att kastrera alla kattungar sålda till andra än uppfödare/avel. Ett intresse kan rent av utveckla sig i o m kattköpet.

För övrigt tyckte jag att Kattis uttryckte sig mkt bra.

#69

Fast när jag säljer kattungar så vill jag kunna planera avelsmässigt klokt. För att en linje inte ska bli överrepresenterad i rasen krävs det att det går ungefär lika många katter i avel från varje kombination. Jag anser att jag behöver veta ungefär hur många kattungar som kommer gå vidare i avel för att jag inte ska sabba för rasen. Om jag bedömer att det i en kull är lämpligt att två av fyra går vidare i avel vill inte jag efter ett år inse att hoppsan, nu gick visst alla fyra vidare i avel. Inom min ras (som är oerhört mycket mindre än norsk skogkatt) kan en sådan grej ge effekt i flera år framöver.

Om de två sällskapskatterna helt plötsligt går vidare i avel påverkar ju det även ägarna till de sålda avelskatterna. De där tänkta 3 kullarna kanske måste reduceras till en kull… hade man vetat det från början hade man kanske inte köpt katten först och främst (ärligt talat, i hur ofta vill en uppfödare köpa en katt som man endast kan ta en kull på?).

Jag anser att långsiktig och sund avel kräver att man har koll på hur mycket man skickar iväg för avel när kattungarna säljs. Inom min ras har vi haft alldeles för många fall av hela kullar som gått vidare i avel (hela kullar som i normalstora kullar på 3-5 kattungar) och det påverkar oss än idag… trots att en del av dessa fall skedde för 10-15 år sedan.

Om någon som köpt sällskapskatt av mig blir intresserad av avel i ett senare skede får de, förutsatt att inget konstigt har hänt, gärna köpa en avelskatt av mig senare. Tills rätt avelskatt har dykt upp till den personen kan h*n ställa ut sin sällskapskatt, knyta kontakter och lära sig mer om rasen. Det är ju långt ifrån säkert att det är lämpligt att sällskapskatten går vidare i avel även om den är frisk. har den två syskon som redan går i avel är det antagligen klokare att inte välja just den katten till avel.

Jag heter Gisele och är ansvarig för Kattstatussidan, som en del av er kanske känner till.

Jag är ägare till en hona vars mamma var renrasig norsk skogkatt och som släpptes ut för att paras med närmaste grannkatt. Min hona i sin tur släpptes också ut för att få söta halvskogisar, för det var ju så skojigt för barnen med kattungar. Som man skänkte bort till höger och vänster vid 8 veckors ålder.

Jag hittade denna hona när hon levt ute fertil i ett års tid (försvunnen). Jag lyckades spåra hennes ägare och därför vet jag hennes bakgrund. De lät mig behålla henne och det första jag gjorde var att kastrera, id-märka, vaccinera och försäkra henne.

Jag tror att många här inne kanske inte är medveten om hur "populärt" BYB är, och hur utbrett det är. En titt på blocket bevisar det bla.

Jag har en huskatthona som jag älskar över allt annat. Men mina tankar har ofta gått till den uppfödaren som sålde mammakatt helt aningslöst till ett sådant öde.

Idag är jag djupt engagerad i Kattstatus och vill sprida information om BYB och om fördelarna med tidig kastrering.

Fler än jag som har fått ett melj om detta från SLU? Där man får vara med i deras undersökning och skriv just varför man som uppfödare väljer tidig kastraktion eller inte.

Alla som är registerade som uppfödare i Skogkattslingan kommer få ett mejl.

Under det kommande året kommer en veterinärstudent årskurs 5 vid SLU, att genomföra sitt examensarbete inom detta område.

Jag hoppas verkligen inte skogisuppfödare hamnar i restrektion och tidig kastreringsträsket som man ser i de andra raserna som jag anser handlar bara om pengar, makt, fåfänga och egentligen ganska lite om kattens bästa…det är min högst personliga åsikt.

Jag tror säkert att det finns massor med uppfödare som är seriösa och gör detta av rätt orsak men tyvärr så tror jag att detta bara kommer att missbrukas och ställa till för oss.

Själv skulle jag få oerhört svårt att hitta avelshanar då jag i första hand inte är så intresserad av JW hanar utan hittar hellre en hane som kanske någon har kvar fertil en kort period. Trots att vi är en stor ras har vi väldigt dåligt med avelsmaterial.

Nu är det ju inte bara sällskapsköpare som missköter sig utan uppfödare så även om man sålt en avelskatt under de bästa förhållanden så kan även detta spricka.

Sedan har vi detta med blocket-skogisarna som säkert till 95% är långhåriga huskatter som kallas skog(s)katter av nästan alla idag….jag tror faktiskt att det är väldigt få som faktisk är avkommor efter skogkatter.

Jag tror på upplysning och information…tidig kastrering känns som en kortsiktig lösning som egentligen inte leder till något bra.

Jag har skickat in min enkät och skrev även mina synpunkter kring tidig kasterering. Hoppas att fler svarar.