Hon är annars pigg och så, glömde skriva det

Vi har haft lite olika varianter med viktuppgång. Några har stått stilla ett par dagar, ibland t o m gått ner. Viktigast är att de inte blir uttorkade, då måste man vätska upp. Jag brukar "vakta tutten" till de små som kommer, dvs att jag ser till att de får äta ostörda o inte somnar (då killar man dem lite på nacken så brukar de vakna till o äta en slurk till).

Lycka till!

Tack! Ska hålla ett extra öga på henne. Hon är mindre än de andra så hon kan ha lite svårt att hävda sig

Mina rekommenderar att Du ska börja stödmata henne… Troligtvis har hon en "fattig" tutte vilket gör att hon inte får i sig tillräckligt från mamma. Finns ingen anledning att vänta och se ifall det vänder för risken är då att hon blir svag och inte kommer att klara sig. Det kan räcka med att ge ett till två mål per dag för att hon ska kunna få i sig resterande av dagsbehovet från mamman, det är något som man får prova sig fram till. Har själv att kattungar som gått upp sämre än sina syskon och då har det aldrig varit någon tvekan att börja stödmata. Kan inte riktigt förstå vad en veterinär ska kunna göra i detta fall, skulle troligtvis gissa på att han/hon rekommenderar att stödmata.

Ha ha, så kommer jag… Motvalskärring som jag är. Jag skulle inte stödmata. Jag är för naturligt är bäst. Anser att det enda som är viktigt är att ungen är pigg och nöjd. Så länge de inte piper mycket och ligger nöjda så får de i sig tillräckligt. Viktuppgång första veckan är inte livsnödvändigt om det är livsdugliga ungar, har haft flera kattungar som gått ner upp till 5 dagar innan mammans mjölkproduktion kommit i fas med ungarna. Har 2 sorters honor hemma, en som har överflöd i tuttarna och en som har precis så det räcker. Jag föredrar faktiskt den sistnämda med tanke på att risk för mjölkstockning och sådana problem minskar om de har mer "lagomt". Sen irriterar jag mig på alla dessa uppfödare som "göder" sina kattungar för att sedan skryta med hur tunga dom är och hur stora som vuxna de kommer att bli. Finns inget som stöder en sådan sak.

Sen ska man ju beakta att om man har en överdrivet gödd och tjock kattunge så sätter man grunden för kattens risk att bli överviktig som vuxen. Inte alla som tänker på det i jakten på tunga kattungar.

Så av mitt bladder menar jag helt enkelt… Är en kattunge nöjd och glad låt den vara i fred. De kommer ofta i kapp sina syskon i alla fall.

Sen finns det ju honor som "tappar" mjölken lite för tidigt eller har väldigt många kattungar så det helt enkelt inte hinner med att producera rätt mängd, då ska man ju givetvis hjälpa till.

mvh Camilla

#5 Hehe Skönt med en sån ärlig kommentar, väldigt uppfriskande Kattungen gick upp 11 gram igår, har inte vägt dem idag men den är ju som sagt mindre (storleksmässigt) och har tre riktigt tuffa syskon som troligen puttar bort den i kampen om bästa tutten

I min nuvarande kull är det också en kattunge som föddes lite mindre än de andra och hade svårt att hävda sig i konkurrensen med de fyra större syskonen.

Jag gav henne tillägg två gånger per dag för att hon var hungrig och pep. Efter ca två veckor var hon ikapp så pass mycket att jag kunde sluta med stödmatningen.

Hon var bland de första att börja äta köttfärs och är nu inte minst i kullen längre. De är 4 veckor gamla.

Vikten som små har inget att göra med storleken som vuxna! I en tidigare kull hos mig föddes en liten 75-grammare som i dag är en hane på nästan 7kg.

Hur går det för tjejen?

Det går bara fint :) Hon ligger på samma vikt som dom tre andra flickorna :D