Hej!

Jag har tonårsbarn som hellre stannar hemma.. Så de brukar fixa lådor o annat runt katterna, plus att de brukar bjuda hit kompisar som ägnar mycket tid åt våra pälsklingar!  Sen har jag även en grannflicka som är tonåring och som går hit två till tre ggr per dag om hela familjen är bortrest. Hon brukar kolla på tv här också.. Så katterna får sällskap.

Enligt lag så måste en katt få tillsyn minst 2 ggr per dag när man reser bort. Om vi inte skulle fixa kattvakter (vilket vi hittills alltid lyckats med..) så finns alternativet med kattpensionat.

Miss Mikkus har ett jättefint kattpensionat:

http://www.missmikkus.se/sida1.html

och här nere i småland har vi ett som våra kattungeköpare har använt, o de var jättenöjda!

http://www.elmeberg.com/

Så jag tror nog att det löser sig, men det är värt att tänka igenom innan.

Mvh Malin

Hej!

Lea och Mim har sedan dom varit små fått följa med till sambons mamma och pappas hus som ligger ca 2 h från var vi bor. Det är även där dom har fått vara när vi har rest bort en längre tid. Dom är vana att vara där och trivs =) Nu när vi har en tredje katt vet vi inte riktigt hur vi ska göra. Jag har en klasskamrat som kan ta emot dom under en tid och ska göra det snart. Tre katter är nämligen för mycket för sambons föräldrar och mina =) Två gånger har även min bror kommit hit och passat katterna samtidigt som han hälsar på kompisar.

Är vi borta under helgen vilket inte är så ofta utan har hänt, så har vi sett till att någon kommer under dagen. Pratat med dom, matat och gett vatten och sett till att dom inte rivit hela lägenheten =)

/Anna

Jag åker inte bort *skratt*

Nä, skämt åsido…
Men lite sant är det, det är sällan eller aldrig som jag och min sambo åker någonstans samtidigt. Men om vi mot förmodan ska göra det så funderar jag på katthem eller att be någon snäll person att bo hos oss. (självklart mot betalning)

/Sissi

Jag ordnade inte med sånt innan jag skaffade katt utan jag räknar med att åtminstone nån i kompisgänget lär ha möjlighet att kolla till katterna. Så oroa dig inte över den delen. Lycka till med kattletandet!

Innan vi skaffade hunden tex, så kollade vi upp med en tjej som älskar boxrar om hon hade lust att se efter honon när vi var borta eller åkte nånstans dit han inte kunde följa med. (Givetvis mot ersättning de gångerna!) Hon var eld och lågor över den lilla valpen och sa att det var inga problem, hon blev ärad över att just hon blivit tillfrågad.

Det dröjde inte länge förrän hon skaffade 2 boxrar själv och nu vill hon inte längre hjälpa till att se efter vår Otto. Hon känner att hon inte har varken tid eller ork över efter att hennes hundar fått vad de behöver i stimulans och motionsväg. Helt ok tycker vi, hon ska ju inte behöva sitta hemma själv och vänta på att vi ska ringa så hon kan få ha en hund en liten stund.

Vad jag menar är bara att när vi skaffade honom så hade vi räknat med en hjälp som helt plötsligt en dag inte fanns kvar och så kan det ju bli och det får man nästan räkna med. Vi stod ju inte sjön pga detta, vi har flera som frågat om de får låna honom när vi behöver hundvakt, bla en ensamståeende kille som har en egen boxer, han ber ofta om att få hjälpa till och gå prommisar eller bara ta med Otto ut så hans hund och vår hund får leka.

Visst kan vi bestämma med mamma att hon tar vår katt när det behövs, men tänk om hon blir kroniskt sjuk eller om hon väljer att flytta utomlands,(rätt drastiskt jag vet, men bara som exempel) då får man ju i alla fall leta rätt på någon annan.

#5 Jag har inte heller haft problem med kattvaktandet. Kompisar bor gärna här, men jag vill också betona att det går alldeles utmärkt att ta med sig katten. Det gör jag nästan alltid (började med att ha hund och de följer ju med överallt så då fick katt också vänja sig vid det) när jag ska någonstans, även om det är på middag hos kompisar på kvällen. Jag köpte min katt av Mulan (se inlägg nr 1) och fick en katt med supertemperament. Hon är bara förnöjd och hänger med på ett hörn, på samma villkor som hundarna. Men jag vill trycka på vikten av att vänja katten vid detta från början om man vill kunna ta med sin katt.

#6 - Ja, det hade vi tänkt öva massor på, att vänja katten vid att åka transportbur, åka bil, ha sele på sig och följa med oss när vi ska nånstans. Precis som med hunden.

Om jag åker bort brukar jag oftast ta med katterna om det nu går. Men åker man bort för en längre period brukar jag lämna dem hos någon de känner utan några problem. Åker jag bort över en helg har jag en snäll granne som matar dem, fixar lådorna, umgås med dem och släpper in och ut den som går ute.

Eftersom ni har ett stort nätverk så ordnar det sig säkert. Visst kan man ta med katten och det är en vana som man grundlägger från början. Problem kan dyka upp men dom är till för att lösas så tänk inte för mycket på det. Mvh Laila.

När vi ska åka bort tex utomlands eller på någon annan längre semester som typ sker 1 gång/år så ringer jag till min mor i Ö-sund och säger

 "Nu får mormor sätta sig på tåget", oftast så har hon tid, eftersom hon är pensionär, gäller bara att förbered allting här hemma, så hon har frysen fylld med god mat till henne och till katterna. Vi planerar en resa till våren som jag bokat in henne på, så hoppas hon kan då.

Mvh,

Eva-Helen

Vi brukar lösa det gång från gång.

Kattpensionat har varit ett alternativ när vi har varit borta längre än en vecka…..Annars har min äldsta dotter varit hemma.

Jag vill dock inte att katterna skall vara helt själva, och bara någon kommer in och tömmer lådor och ger kattmat. Max 1 dag på det sättet.

Jag anser inte att man kan ha en färdig plan för hur man löser kattvaktsproblematiken. Som sagt mycket kan hända under åren som går. Vem vet om "kattvakten" kan ställa upp om 10år?

Lycka till med "kattunge"-jakten! Hoppas att ni finner er alldeles speciella "pälskling"!

Som man nämnt tidigare i tråden - Det löser sig!

Tack alla, jag har gått runt och känt mig helt usel som inte hade en plan för det, men det ni alla skriver piggar faktiskt upp mig lite.

Jo, nog kan det vara ett pusslande när man ska åka bort. Oftast så är nån av oss hemma när den andre reser bort. Släkt och vänner finns att ta till ibland, men inte alltid.

Som kattpensionatsägare så måste jag flika in med att det finns många pensionat runt om i Sverige. Om ni skulle välja detta boende för katterna vid något tillfälle, så rekommenderar jag att ni åker och tittar på de kattpensionat ni hittat som tilltalar er. Och var ute i god tid med att boka. Speciellt under högsäsong. Jag fick i Juli månad säga nej till 25-28 bokningar pga att vi hade fullt redan. Många väljer detta boende för katten. Både raskatter och huskatter är mina gäster. Ungefär 50/50.

Länk till mitt pensionat finns i Mulans inlägg #1

Vi har rätt många katte roch därför inte möjlighet som förr att ta medkatterna när vi reser.
Är vi borta en helg kommer ofta någona av båra vänner och ser till katterna.  Är vi borta längre tid så kommer min mamma upp och bor hos oss.
Skulle det inte funka kommer vi boka in katterna hos Miss Mikkus panisonat. :-)
Jag tror inte ni behöver oroa er. Det ordna sig alltid.
/Kattis

Hejsan,

Frågan var säkert menad som en liten tankeställare, att ni inte blir tagna på sängen när det planeras en resa. Men det är klart att det inte alltid passar alla att vakta ens katter när man vill resa bort. För oss om har likså några stycken, blir det helt enkelt ingen resa om inte kattvaktsproblematiken är löst.

Vi har oftast haft min systerdotter boende hos oss, numera är även sonen i lämplig ålder.

Lycka till i katt-sökeriet :-)

/H & H

S*Humletassens