enig. Man skal være menneske også ikke bare oppdretter..

Men som oppdretter er det nok mye man må passe på. Rett katt til rett hjem mener jeg. Man selger ikke en katt med feil til avl, til avl skal man bare selge katter man vet vil hjelpe den oppdretteren man selger til, og som er så bra at man ville ha brukt dem selv. Man må være ærlig, og tøff for det er ikke alle som forstår hvorfor de ikke får kjøpe den katten de vil ha. Man må ha tolmodighet og så må man ha en plan med avlen man gjør. Man må skynde seg lagsomt :)

Hej!

Jag uppskattar uppfödare som är ärliga. Inte en massa hymmel o bortförklaringar m a o. Jag gillar också uppfödare som ser alla sina katter, inte bara den som vinner på utställningar. Jag vill ha uppfödare där man får uppföljning på deras kullar på hemsidorna och där man kan se att inte tusen olika katter har florerat utan att man avlar på dem man har o inte bara köper nytt hela tiden o med jämna mellanrum byter ut sina katter för att man vill ha nåt bättre… Jag gillar långsiktigt tänkande hos uppfödare och givetvis ska man få stöd o hjälp av sin uppfödare, vilket är svårt när man är ny. Därför har jag t ex mentorer som har hjälpt mig MASSOR och de ställer även upp för mina kattungeköpare om de har frågor, vilket underlättar eftersom jag fortfarande räknar mig som ny efter 4½ år med skogkatt.

Jag gillar uppfödare som i första hand ser på sina katter som familjemedlemmar. Jag gillar inte massproducerande uppfödare som bara prånglar ut kull efter kull… Med vissa undantag, det finns de som får många kullar på kort tid för att sedan ha paus ett bra tag. Sånt kan man ju inte alltid styra…

Jag har köpt katt från både de uppfödare som har barn o de som inte har barn och samtliga har haft superfina temperament, så även om det kan vara en fördel med att låta kattungar växa upp i barnfamilj så spelar det för mig ingen roll.

Mvh Malin

en bra uppfödare enligt mig ska vara helt 100% ärlig,
alltid ge bra support och stöd.

de ska kunna se på sitt avelsmaterial med kritiska ögon,
och inte bara avla för avlandets skull, som många tyvärr verkar göra. uppfödaren skall verkligen ha ett mål med sin uppfödning,
man skall ha något att sträva emot.

inte bara ta en kull för att OJ honan e ju såååå sööööt så hon bara måste få bli mamma.
Sen tycker jag alltid att man helst ska ha ställt ut föräldradjuren både som kattungar och minst 1-2 gånger som vuxna för att veta vad det är man har att göra med.

Både rent temperamentsmässigt sett och även kvalitétsmässigt sätt. Det är otroligt viktiga aspekter ur avelsmässig synpunkt, och
därför anser jag att utställning är en mycket viktig aspekt för att få en bedömning (gärna fler) på ens eget avelsmaterial.
Då vet man även vad honan behöver kompletteras med, och vad som är hennes styrkor resp. svagheter.

Min hona Kajsas uppfödare Katta, är en av de goaste människor jag vet i kattvärlden så att säga .Hon har ställt upp så enormt mycket, och jag har kunnat ringa henne i tid och otid!! :)
Hon är också alltid så rolig och glad att det Alltid smittar av sig!:)
Sen är hon oerhört kunnig!:)

Sen har man ju såklart andra duktiga och trevliga uppfödarvänner som också de kan Otroligt mycket!:)

(Bara för att poängtera, så tycker jag det är otroligt viktigt att ha ett nätverk runtikring en som man kan ställa fråga till och själv kunna hjälpa om man kan.. osv )

Sen ska uppfödaren helst inte ha för många katter hemma, utan man vill gärna att uppfödaren skall ha lite samma värderingar som en själv.Men å andra sidan  tycker jag Även att detta är upp till var och en, Känner man att man klarar av och har tid för 10 katter då är det upp till gemene man. Och inte upp till mig att sitta och döma. ;)

Huvudsakligen är att kattungen jag köper ska vara frisk,kry, hälsosamma linjer, välhanterad och ett toppentemperament!:)

Att vissa uppf. omplacerar sina katter kan bero på ett flertal olika saker. Vi fick själva omplacera vår älskade orientalfröken här i oktober för att hon inte trivdes ihop med andra katter. =(
Nu bor hon hos min sambos syster och har verkligen blommat ut.

Det är Viktigt att se till kattens bästa, Trivs de inte hos en då får man försöka se vad man kan göra för att den ska ha det så bra som möjligt, även om det inte kanske sker hemma hos en själv.. (hjärtskärande nog).

Nu blev det Mycket babblande här ;)

Man skall vara ärlig och rak, inte bara ge sken av det. Som Froydis säger så ska man sälja BRA katter till avel, utan defekter. Kunna motivera för o nackdelar om en katt, kunna säga nej om det inte känns rätt.
Grundstenar är att man inte ljuger, lurar, förväxlar katter i avel, inte betalar parningsavgifter, eller liknande.
Sen är det oxå viktigt hur man håller sina katter, de ska vara hela o rena, de ska inte ha spår av ohyra eller misstanke om sjukdom.
Det ser jag som självklart! O förutsätter att andra gör det oxå!

För mig är det viktigt att känna förtroende. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att man blir "bästisar" Men att man känner förtroende för varandra, kan lita på varandra och gärna dela erfarenheter. Att inte behöva skämmas över frågor och man kan känna sig trygg.

#2 Livsnjutarnas, min fråga till är, (det är inget påhopp, jag vill bara ha klarlagt..) är folk utan barn sämre uppfödare?
Om jag lånar barn, blir jag en bättre uppfödare då? Eller du tog barn som "exempel" på "aktiviet" utanför själva katteriet? Så om nån tycker om att träna yoga eller hugga ved så är det oxå bra, för då har man en hobby utanför katteriet?
Jag vill inte att du tar det som kritik, jag vill bara förstå ditt tankesätt.
Är uppfödare med barn, som bor hemma, bättre på själva avelsarbetet (för att man själv vet hur det går till eller?), bättre på att ta hand om katter, hantera katter, åka till veterinären eller ge foder, kamma… bättre på… ja vad? Förklara gärna! :)

Hälsningar,
Malin

#5

Hej Malin!

Som jag skrev så är det viktigt för mig att en uppfödare har barn, då jag själv har det. En barnvan katt passar bättre in hos oss. Jag menar inte att en katt som inte vuxit upp med barn inte kan vänja sig.

Sen tycker jag att det är viktigt att ha andra intressen för att det inte ska bli fanatiskt. Att jag sa barn, var bara ett exempel. Jag kunde lika gärna sagt Aerobics

Hugga ved är med jättebra…..

Uppfödare med barn är inte bättre än någon annan uppfödare….det jag menade var att dom är bättre för mig. Jag ser gärna att katterna jag köper har den erfarenheten av barn som dom annars kommer få en chock av här hemma med två pojkar i åldrarna 3½ år och 2 år.

Jag tycker det är mycket viktigt att en katt som kommer till oss, har levt under samma omständigheter innan. Framförallt för katternas skull.

Hälsningar Karolina!

Hej Karolina,
Nu är jag helt med noterna! :) Tack!

Hälsningar,
Malin

Å så måste Motvalls kärring berätta att vi skaffade katt från uppfödare som inte hade barn o de katterna har trivts alldeles ypperligt i vår familj med fyra ungar…  Så det BEHÖVER inte betyda att man som barnfamilj måste köpa katt från uppfödare med barn…

Mvh malin

 Jag menar ju bara att VI i vår familj vill ha det så!

Vi har också katter från icke barnfamilj och dom trivs också bra. Det finns dom som inte säljer till barn, men det ifrågasätts aldrig.

En uppfödare som inte har en massa andra intressen vid sidan om, en fanatiker alltså !!!!  Föder den upp sämre katter??? I så fall, vilken tur att jag har slutat föda upp. Jag med alla mina katter i en enda röra hemma, ett nedslitet hus, aningen knapert i kylskåpet och kläder som ibland är inköpta på loppis. MEN det är aldrig något som saknas till katterna!! Finaste mat av alla sorter omvårdnad och sjukvård utan anmärkning, och utställnigar någon gång ibland. OCH deras matte och husse, med det största hjärta för sina katter som ni kan tänka. Men visst är jag en fanatiker, det var vi uppfödare från förr, det finns en liten spillra kvar. Men inte trodde jag att : bara för att vi levde endast för våra katter och gav dem allt, inte trodde jag att vi blev sämre uppfödare för det. Nästan tvärt om, trodde jag! För det finns väl ingen som lär sig så mycket om sitt intresse, som just en fanatiker, de borde ju kunna mest av oss. Sen att pengarna inte räcker till att ha en massa andra intressen,(inte vill heller) eller klä sig efter senaste modet, ha finaste bilen mm. det kan ju inte ha något med kunnigheten som uppfödare att göra. Sen när vi köper katter av någon så spelar väl det andra ingen roll, då är det väl bara skickligheten som uppfödare som gäller, och att just den katten som vi vill ha finns just där.

10# Nja, vi har fyllt vår kvot med barn oxå, jag har tre och min sambo har två, alla i åldern 8-16 år…men barn är ju underbara! Bäddar med nallar runt…gud så härligt

#11

Usch vad ni trampar på mig nu. Jag orkar faktiskt inte ge fler förklaringar.

Jag har sagt att jag inte tycker så. Man ser ju många som är för mycket på tex utställningar och så.

Maariaaaaaaaaaaaaaaa……

Varför har du startat ett sånt här inlägg????

OJ…jeg har ikke barn(men er førskolelærer med hogskoleutdanning) men siden jeg ikke har funnet noen å gifte meg med og har barn med kan jeg ikke være en bra uppfødare?

Det der tyckte jag var veldig ubetenksomt skrevet.

Jeg har sluttet med oppfødning nå, og har fått fler mail om at folk håper jeg bare har en paus og kommer tilbake…bl.annet fra tidligere kattunge kjøpere, kanskje jeg skal svare at nei, jeg har ikke barn, jeg bør da ei heller ha kattunger?

Jag är ledsen att du uppfattar det som att vi "trampar på dig" när vi reagerar på att du tycker att "en del är för mycket på utställning" som du nu uttryckte dig.

Då vill jag påminna om att alla VILL INTE ha barn, det kan så vara att de gjort ett medvetet val en gång att inte skaffa barn.

O när du känner dig trampad på så är det nog ett flertal här som oxå känner sig trampade på när du tycker som du gör.
Vilket vi inte kan hindra dig från givetvis, men att man kanske försöker se det från deras perspektiv oxå?

O dessa fanatiker, både med och utan barn, har nog en hel del att bidra med, de kan vara levande uppslagsverk när det gäller katter o avel :)

Nyfiken bara på vad folk tycker

Intressant läsning fick jag med

/Maria

NU MÅSTE JAG SKRIKA!

JAG HAR ALDRIG SAGT ATT UPPFÖDARE UTAN BARN ÄR SÄMRE UPPFÖDARE. SLUTA SNÄLLA OCH SÄTT ORD I MIN MUN!

Jag vill gärna ha en katt som är barnvan innan den kommer hit. Min ena son är hyperaktiv och kräver väldigt mycket. En katt som kommer hem till oss för att bo här behöver iallafall vara lite van av barn annars blir det en chock.

Alla familjer har sina behov. Förstår ni nu varför vi behöver barnvana katter? Jag ville helst inte skriva ut här om vår son, men nu gjorde jag det för att ni inte ska tro att jag ratar er som inte har barn.

Jag är lite stött jag med här nu och mår illa av att ha behövt förklara mig så här mycket nu!

Förlåt om jag gjort er ledsna. Jag har inte menat det på något nedvärderande sätt!

Förlåt!

Hmmmm…………..

Kan man verkligen åka på för mycket utställningar?

Man lär sig väldigt mycket på just utställningar. Sen finns det faktiskt de som tycker utställningsbiten är roligare än uppfödningsbiten. Jag själv tyckte det i början. Det är inte fel att ha rejält med kött på benen innan man ger sig in på uppfödningen, där medföljer ju en hel del ansvar med att vara uppfödare, både emot rasen och emot dina kattunge köpare.

Det kan ju vara rätt så trevligt för en som köper kattunge av en att kunna få någon hjälp om de i sin tur vill ställa ut, eller?

"Hela och rena" kattungar och katter, ska kunna svara på alla frågor eller åtminstone försöka och verka vilja svara på alla frågor. Men vi behöver inte bli bästisar, ha gemensamma intressen, börja umgås och höras av varje vecka. Men helt okej om någon annan vill ha det så!

Dessutom uppskattar jag faktiskt att jag får känna att katten är min när jag har köpt den. Jag vill inte gärna få frågor, råd och uppmaningar jag inte bett om. Förutsatt att katten inte far illa hos mig. Det betyder inte att jag blir irriterad om kattens uppfödare någon gång skriver och frågar hur det går, utan jag menar mer av typen där det känns som om uppfödaren har svårt att släppa taget om "sin bebis". Detta är inte på något sätt självupplevt, har bara hört och läst.

Detta betyder inte att alla uppfödare måste bli så som jag beskriver här, det är bara min "önskelista".

Her har jeg kattungene med på dagis (jeg er jo førskolelærer) og slik gjorde jeg med alle kullene.

Du får bare skrike, men jeg synes jeg må protestere når du skriver på det der settet.

At mann ikke har barn betyr ikke at mann ikke venner kattungene til forskjellige situasjoner

Förstår inte varför så många reagerar på #1, det är ju bara en personlig åsikt och önskan, ni behöver väl inte reagera som att ni uppfödare alla bör bli som det står i det inlägget.

Jag har aldrig skrivit att uppfödare utan barn är sämre uppfödare.

Fiskerjentas….jag skulle vilja att du kopierar var jag skrivit att uppfödare utan barn skulle vara sämre än dom med barn?

Gör gärna det, för jag anser att du ljuger mig rakt upp i ansiktet, om nu det skulle få vara bättre än det jag skrev???

#23….Det är porecis vad det är. En helt personlig önskan om hur VI vill ha det, jag och min man. Inte att det skulle vara sämre eller bättre.

Dette er kopiert fra ditt innlegg:

 Det får även vara en människa som har barn osv. Jag har stött på uppfödare som bara lever för sina katter. Jag lever för mycket. Mina barn tex, så det betyder mycket för mig att man har barn.

Det får även vara en människa som har barn osv. Jag har stött på uppfödare som bara lever för sina katter. Jag lever för mycket. Mina barn tex, så det betyder mycket för mig att man har barn.

Med det betyder det så här….

Att VI köper gärna av en uppfödare som har barn. Jag har sett många uppfödare som bara levt för sina katter och iom att jag själv har barn så ser jag gärna att uppfödaren med har det. Så man delar samma intressen. Inte alls menade jag att uppfödare utan barn skulle vara sämre uppfödare, nähä minsann något sådant skulle aldrig falla mig in att säga. Läs gärna dom andra inläggen jag skrivit också där jag förklarat mig 100 ggr nu….

Att barnvana katter passar bäst i vårt hem med en hyperaktiv son och skrik, stim, skoj och bus dagarna igenom.

Nej nu ger jag upp här, för det spelar ingen roll vad jag säger, förklarar mig, ber om ursäkt, för ni verkar redan ha dömt ut mig på förhand.

Tack för mig!

# 26 tycker det mest låter som en personlig önskan, vilket vi alla har och det tycker inte jag är fel…

Varför måste man reagera så på någons önskemål alla har vi olika önskan och det var hennes??

Det är ju Livsnjutarnassvar på min fråga;

Min fråga var:

Berätta gärna hur ni vill att den optimala uppfödaren ska vara och vad ni själva skulle uppskatta för egenskaper hos era egna uppfödare

/Maria

Og jeg ville også bare svare, at mine kattunger også fikk møte barn, selv om jeg ikke har noen egne.

Hvorfor får ikke jeg også skrive hva jeg mener? Er ikke dette et diskusjonsforum der alle har rett til å si sin mening.

Min motivasjon var å si ifra at selv om kattungene ikke vokser opp hos en barnefamile, betyr ikke det at de ikke får kontakt med barn og lyder osv. Og det må jeg da få lov til å si ifra om

At livsnjutaren føler at jeg lyver …synes jeg var grovt

En god uppføder er enligt meg

*Ærlig

*godt kjent med rasen generelt og linjene spesifikt

*opptatt av kattenes helse(genetisk og miljørelatert)

*Svarer på spørsmål

*interessert i kattungen livet ut

*ser på kattene som familiemedlemmer

*målrettet i avlsarbeidet

*venner kattungene til lyder og håndtering fra fler

OJ…jeg har ikke barn(men er førskolelærer med hogskoleutdanning) men siden jeg ikke har funnet noen å gifte meg med og har barn med kan jeg ikke være en bra uppfødare?

Det der tyckte jag var veldig ubetenksomt skrevet.

Du säger ju där att jag skrivit att uppfödare utan barn är inga bra uppfödare. Det har jag aldrig skrivit så ja, det var en lögn faktiskt.

#31 Bra o enkelt uttryckt, jag håller med!

Jag förstår vart Livsnjutarn vill komma och håller med henne delvis. Jag har inga egna barn. Min första kull - Cornish Rex - såg aldrig barn innan kattungeköpare kom på besök. Några hade stimmiga småbarn med och då försvann kattungarna. De kommande kullarna såg till att de fick massa besök av min systers småbarn och se de kattungarna brydde sig inte om stimmiga barn. Så det ligger en del i vad Livsnjutaren säger, men å andra sidan går det oftast bra när kattungarna som inte träffat barn får vara med barn ett tag. Men som Livsnjutaren säger om jag fattat rätt att det är lättare att skaffa kattunge som redan från början är van barn om man själv som köpare har barn.

Det innebär ju inte att Livsnjutaren menar att uppfödare utan barn är sämre uppfödare än de som har barn.

Det blev långt det här, men jag hoppas alla fattar vad jag menar.

Egentligen så kan det faktiskt vara tvärt om, om kattugarna är uppvbäxta med barn, så kan de vara rädda för dem. Det har hänt mig en gång, även om det "rättade till sig" efter en stund. Det beror juhelt på vad kattungen har för erfarenhet av just barn. Om uppfödaren har haft barn som inte respekterat kattungarnas gränser och behandlat dem med respekt, ja då kan ju faktiskt effekten bli den motsatta mot vad man önskat.

#5 och #31 Så ser jag också på det. Bra skrivet!

Sen vill jag tillägga. Jag ser hellre att en uppfödare åker "mycket" på utställning än att man aldrig åker på utställning. Vad nivån är för "mycket" kan man ju fundera på. Och jag menar inte att alla avelskatter behöver vara EC för det. Själv tycker jag det är en viktig och rolig syssla som uppfödare att åka på utställning. Ibland ofta ibland mer sällan. Men det är min personliga åsikt.  

/Marie

Jag dömer inte ut folk som åker si eller så mycket på utställning. Hellre för mycket än för litet är min åsikt, med.

När det gäller utställningsbiten kan man inte säga för mycket eller för lite om uppfödaren. Det hela handlar om katterna. Tycker katten om utställning finns inget som heter för mycket bara man följer de regler som finns hos Sverak och Independet. Tycker däremot inte katten om utställning så ska den självklart inte ställas ut så ofta eller i vissa fall inte alls

skulle ønske jeg hadde råd å reise mye på utstilling jeg for det er gøy, sosialt og lærerikt..

Utställning är ju spännande, en otrolig mötesplats för oss att träffas. Se o känna på varandras katter, höra bedömningar på intressanta katter. Glädjas åt vänners nyinköpta kattungar! Jätteroligt helt enkelt!

Hej allihop!

Min reaktion på detta inlägg och debatten som följt är att det har urartat till något som det inte var ifrån början. Frågan var hur "önskeuppfödaren"  ser ut?

Min "Önskeuppfödare" är någon som man känner att man kan prata med. Som svara på alla korkade frågor man ställer. Som har tid för dig och din katt. Som har mycket kunskap om rasen och om katter i allmänhet. En uppfödare som sätter katten främst.

Nu har jag säkert glömt något men….

Jag lever för min familj. Och min familj består av make, tre barn, hund och 6 katter. Det ÄR min familj. Och ja, jag lever för den. Jag lägger alla pengar (som inte måste gå till något annat) på katterna. Dom äter den bästa maten och skiter i den bästa sanden, är försäkrade och får bra veterinärvård….ja, med andra ord så har dom det bra. Tyvärr har jag ingen annan "hobby" som jag ägnar mig åt. Men jag tror att jag kan bli en lika bra uppfödare för det. Och ja, vissa i bekantskapskretsen kallar mig nog för fanatiker, för så många katter som jag har är inte normalt i deras ögon.

Kommentera gärna och tyck saker men håll frågan på en nivå som är ok. Får inte urarta i att någon känner sig trampad på. /Sylvia

Jag håller med Ellen i inlägg #31, det var enkelt och bra sammanfattat. Jag anser också att det det är bra att ha en mentor! Jag vill passa på att tacka Zolas för all hjälp och kunskap jag fått tack vare henne. Hon lever verkligen för sina katter och har en kunskapsbank som är ovärderlig för oss som är nya i gemet. Tack Margaretha! Ps. Ska försöka undvika fartguppen nästa gång.

#41 Mycket sunt inlägg, håller med dej fullständigt.

Alla har rätt till sin åsikt så klart och även att få lufta den här på forumet (så länge det håller sej inom ramarna så klart).

Ärlighet tycker jag är det som är bland det viktigaste hos en uppfödare. Jag har själv råkat illa ut tidigare när vi köpte katt för ett par år sen bara för att uppfödaren ville sälja bara för att bli av med sina kattungar. Med en sådan kunskap som jag anser att en uppfödare sitter inne med borde inte hon ha sålt den katten till oss och det vet jag idag efter egen erfarenhet. Att t.ex dölja en kattunges temperament eller vad det nu kan vara, är absolut inte att vara ärlig. Jag har haft kontakt med en utländsk uppfödare som var intresserad av en av våra kattungar och hon ville mer eller mindre ha en BIS-katt. Jag kan inte garantera att några av våra kattungar blir så bra och då låter jag hellre bli att sälja. Och de beskedet fick hon av mej häromdagen så det blir inget köp.

Precis som #41 skriver så är oxå Peters och mina katter vår stora hobby, vi har ingen annan. Och faktiskt har vi inte råd att ha någon annan för denna hobbyn tömmer fullständigt vår kassa . Nu tillhör vi dom som har väldigt många katter och som ni själva förstår så finns där inte tid till någon annan hobby heller. Och ni får gärna kalla oss för fanatiker, för katterna, aveln och utställningarna är vårt liv numera sedan barnen är stora och klarar sej själva. Vi bara älskar allt som har med katterna att göra. Vi far gärna på så många utställningar som vi har råd och tid med och så klart enbart med de katter som gillar och klarar av utsällningarna. Här har vi lärt oss otroligt mycket om katter och avel, kunskaper som vi har haft mycket nytta av som uppfödare.

Men det är väl skönt att vi alla är olika för annars hade livet blivit trist. //Kaisa

Hei alle sammen!

Jeg er enig med flere av overnevnte. Det viktigste for meg er at en oppdretter er ærlig og er glad i sine katter, og ikke driver masseoppdrett. I tillegg syns jeg en må ha mål og mening med sitt avl og sette seg inn i rasens standard, helse og avlesmetoder. En må jo vite hva en driver med. Hvordan hver enkelt gjør det og hvordan de velger å ha det er det samme for meg så lenge kattene har det bra og de avler frem sunne, friske kattunger med godt temperament og som er trygge og gode.

Når det gjelder utstillinger syns jeg ikke at det er antall utstillinger som teller, men en må kjenne sine katter og se når de begynner å få nok. Utstilling er "ekstrem sport" for katter. Vi setter dem i en setting som er fullstendig unaturlig for kattene og svært stressende. Det er ikke alle katter som orker dette akkurat som det er ikke alle mennesker som vil hoppe i fallskjerm og strikk osv…. Det er vi mennesker/eiere som har ansvaret for våre katters ve og vel, og skal IKKE presse dem for langt.

Jeg går hovedsakelig på utstilling for å lære, bli kjent med folk og for å kose meg. Jeg bruker MYE av tiden til å gå rundt og titte på katter og kattunger for å se resultatenen av andres avlsarbeid og om det er blitt slik jeg tenkte eller om det er noen overraskelser der ute. Ser jeg en katt jeg syns er flott vil jeg gjerne med en gang vite hvem foreldrene er og hvem som er oppdretteren. Slik har jeg kommet i kontakt med mange og lært veldig mye! Hvilke katter/linjer gir hvilke egenskaper og hvordan blir resultatenen med forskjellige kombinasjoner? Spennende!

Enda morsommere er det å hilse på de som eier foreldrenen til kattene og se på det som finnes hjemme og som aldri kommer på utstilling. Jeg har besøkt nesten 20 forskjellige oppdrette i Norge og Sverige og sett deres fine avlskatter. Og DET var lærerikt! da ser jeg med en gang hvorfor hvisse kombinasjoner gir bra avkom og andre ikke ble riktig så bra.

Jeg legger ved et bilde av et kull fra meg som er på kjøkkenet og spiser og koser seg. jeg elsker å sitte å se på dem når de spiser og kose med dem etterpå. Som regel kommer de da kravlendes opp i fanget mitt med tjukke mager, glade og fornøyde. Det er oppdrett på sitt beste!

Dette var et supert tema å ta opp!

Julie

Kaisa från Mylingen's

Jag har aldig gjort dig något Kaisa och aldrig sagt här inne det du skriver i din blogg. Det var totalt onödigt!

Nu har jag läst igenom här och förstår vad ni menar att jag sa för fel.

Jag skrev att jag tycker ibland att folk är för mycket på utställningar. Då menade jag inte att man var på för många antalsmässigt.

Jag menade att man ÄR för mycket på en utställning. Alltså fattar ni? Pudra, kamma, borsta, spraya, toka, pudra igen, kamma osv…

Inte att man är på för många gör guds skull. Jag skulle själv kunna gå på utställning varje helg om det skulle vara så.

Va det det som misstolkades bla. kanske?

Karolina!

Ja, det är otroligt lätt att man missuppfattar och blir missuppfattad på ett forum. När man pratar så använder man ju nyanser i ett språk och det går ju inte att få med dessa nyanser i skrift. Många gånger när jag skrivit saker inser jag efteråt att det jag skrivt mycket väl kan uppfattas på många sätt. Tråkigt när det folk känner sig påhoppade och blir missuppfattade. Tror att vi alla måste tänka igen om vad vi skriver så att inga missuppfattningar kan göras.

SLUTT!!!

Jeg liker ikke å blande meg, men nå må alle gi seg….Jeg tror at INGEN her mente noe vondt om en annen oppdretter.

Hvorfor kan ikke alle legge godviljen til og tro det beste om hverandre??? Om det er noe en har skrevet noe som en er usikker på så spørr!!!!!! Hva mente du med det? kan du utdype? Eller kan du forklare mer hva du mente med det? Og ikke gå utifra at vedkommende setter seg på "den høye hest" og ser ned på andre. Send heller en privat mail hvor du spør om hva personen mente dersom du føler deg fornærmet.

Dette er et diskusjonsforum så IKKE ta det personlig!

Hvis alle skal ta det personlig så kan vi ikke ha et diskusjonsforum! Jeg syns dette forumet har vært helt supert frem til nå og jeg har fått masse å tenke på. Jeg er glad for at folk kritiserer meg fordi det er det som får meg til å reflektere og tenke! Jeg er ydmyk ovenfor andres erfaringer og tanker og takknemlig for at de vil dele det med meg!

Så værsegod kritiser meg det er helt greit, men hold deg til SAK!!!!!

Og tusen takk til alle som sier meg imot eller kommer med sine meninger og tanker!!!!!!

klem til alle der ute Julie

#45 Suck… Jag skrev igårkväll på min blogg och gjorde en sammanfattning om mina egna slutsatser om diskusionen här på denna tråden och du är inte nämnd i den Karolina.

Nu får alla tydligen sej en känga så jag kommer att hålla mej ifrån alla sådana här känsliga diskussioner, väldigt trist för jag började verkligen att gilla det här forumet. //Kaisa

För att detta forum skall vara så friktionsfritt som möjligt vill jag vädja till er som skriver här att om ni blir arga, oense eller ledsna av varandras inlägg försök att lösa det vid sidan av forumet, via pm eller mail till exempel. Jag tycker inte att vi som Medarbetare ska behöva gå in och tex. låsa ett inlägg pga att vi tycker att skrivreglerna överträds. Hoppas ni har förståelse för detta och tänker er för.

Nu riktar jag inte detta till någon speciell utan skriver det som ett råd för att vi ska få en så trivsam ton på forumet som möjligt.

/Camilla

Vad trevligt att ni låste upp denna tråden igen, det blev ganska hett stundtals men mycket intressant blev sagt också. Tack för de fina orden förresten, om det behövs och jag kan, så är det bara att fråga på, när som helst.  Asch ! Ett litet fartgupp! Jag lovar att hålla hårt i kaffemuggen nästa gång. Hi hi.