Enligt Lennart Nilsfors som utför HCM-scanning är medelåldern för insjuknande i HCM ca 7 år.

Så länge vi inte har ett gen-test kan vi aldrig till 100% garantera att en katt är "fri" från HCM och till ett sånt test är det tyvärr långt.
MCO-kattens hälsoprogram rekomenderar att man testar årligen upp till 3 års ålder och sedan ett test vid 5 år. Om katten har en risk-stamtavla, dvs det finns HCM i tidigare generationer är det värdefullt att även testa en gång vid ca 8 års ålder. Den erfarenhet jag har är att det är viktigt att man väl känner den stam man jobbar med (inte bara med tanke på HCM) och naturligtvis följer hälsoprogrammets rekommendationer.

Det är också viktigt att man gör just dessa upprepade tester för att se hur hjärtväggens tjocklek utvecklas över tid. En katt kan vara normal med 3,2 mm tjock vägg och en annan lika normal med 4,7 mm. Men om katt nr 1 vid nästa test visar tex 4,2 mm medan katt nr 2 ligger kvar på ungefär samma värde bör man kanske hålla extra koll på katt nr 1 och vad som ev händer längre fram. Det är därför det är så oerhört viktigt att inte bara nöja sig med ett enda test och aldrig mera.

Mer information om hälsoprogrammet finns på Skogkattslingans hemsida och på MCO-kattens dito.

Mvh, Ingegerd

Tack så mycket för det utförliga svaret!

Det var nog från hälsoprogrammet som jag fått fem år ifrån.

Tyvärr har jag börjat tvivla på vad dom vet. När man pratar med dom så känns det som dom gissar bara. och att anledningen varför man sänkte gränsvärdet för skogis var för man hitta inte så många katter med det högre värdet. Märkligt resonomang, Så är dom katter friska eller sjuka som testades innan sänkningen som nu ligger över????

Sen finns det ju ännu fler skrämmande exempel, katt som testas Equvocal som sen vid obdutktion visar sig vara frisk men så får vet reda på att han hade kattungar…då blir resultatet Equivoca. Hur tänkte man då.

Ett gentest är inget svar heller, kommer bara bekräfta om katten är bärere eller inte.

Så jag har blivit mer skeptisk mot HCM-scanning än jag var innan. visst var det det som gjorde att vi upptäckte Kråkans hjärtfel, så det är jag tacksam över. Annars hade hon kanske inte levt idag.

//Henrik

Var inne på PawPeds och kikade. Någon katt är testad två gånger första negativ andra homozygous normal vad betyder det?

Äch såg det själv nu.  Det var ju på GSD IV som det andra testet var…

vad för mer tester kan man se i Paw Peds??

Det finns en veterinär som kan obducera HCM-hjärtan ordentligt. Erika(?) tror jag hon heter. Hon skär hjärtat i tunnare skivor och är specialist på just HCM. Vid en vanlig obduktion kan HCM missas pga att snitten är för tjocka.

Gentesten som finns gäller ju tyvärr inte vår ras, och dom är ju inte heller tillförlitliga pga att det endast är en gen som hittats och man vet att man har att göra med flera gener. Rekomendationen på Ragdoll och Maine Coon är ju att både gentesta och scanna. Det hade varit super om vi hade haft ett gentest till Skogkatten också, visar katten HCM-genen så är ju valet enkelt.

#4 Vet inte om det är samma katt men jag vet en som scannades Equvocal, obducerades som fri men vid noggrannare obduktion visade sig ändå ha HCM. Tror knappast att antalet avkommor hade med det att göra utan snarare en noggrannare obduktion. Men som sagt, kanske inte samma katt?

/Sylvia

#7 Det är nog samma katt, tror det no lutar mot att vetrinären vill ha ryggen fri. Hade det inte funnits några avkommer hade den friats, för då hade det inte funnits nån risk för att hon hade haft fel. Och det var SVA som utförde obduktionen. Så i mina ögon är han friad, det andra är bara trams.

Så dom vet inte, bara i klart grava fall eller där katten dött som dom vet.

Så jag (Henrik) har mer o mer funderat på att låta naturen ha sin gång…alla katter blir inte 20 precis som vi människor inte blir 90-100..vissa av oss blir bara 40-60 år gamla.

//Henrik

#8 Usch, det låter hemskt i mina öron Att inte alla blir 20 år ok, men man vill ju inte förlora dom när dom bara är 3-4 år. Min personliga uppfattning är att man måste hjälpa forskningen på vägen. Visst kan det bli fel ibland, även när det gäller sjukdomar på oss männsikor. Men man kan ju inte ge upp kampen mot en dödlig sjukdom bara för att man idag vet för lite. Så att låta naturen ha sin gång tycker jag låter kallt. Då tror jag inte att man ska hjälpa naturens gång genom att avla heller, utan släppa ut sina katter och låta slumpen sköta hur dom parar sig. För om man slår upp ordet avel så betyder det att bevara och förbättra en ras. Och att sitta hemma i stugorna och veta om att det finns en dödlig sjukdom men inte dra sitt strå till stacken är inte förbättra en ras. Iaf inte i mina ögon. Men alla tycker vi olika.

/Sylvia

jag personligen.. skulle ALDRIG köpa katt från en uppf som inte testat föräldrarna.. Aldrig.

har själv förlorat en katt i hcm där han blev feldiagnosticerad.. okunnig hcm-scannare tyvärr!!!!
en av hans avkommor har oxå visat sig ha mild hcm…

HEMSKT!!! :(

att låta naturen ha sin gång i all ära visst, men vill man inte hjälpa sin katt att må bättre om man kan? OM de har hcm mot förmodan och man inte testar.. Ett test kan ge så otroligt mycket (inte bara för katten,utan för rasen och linjerna och därmed den kunskap det ger - ju fler som testar desto lättare att kartlägga och se hur HCM fungerar och yttrar sig hos just skogkatten)
och även ge katten många fler år i livet än vad den annars skulle ha fått..

Bara min lilla åsikt.
/M

Det går aldrig att svära sig fri från HCM, men efter 7-8 års ålder är det enligt den veterinär jag testar hos omöjligt att säga om det är "vanlig ålders-HCM" eller om det handlar om en ärftlig variant (kan ju för all del vara HCM orsakad av annan sjukdom också tex. sköldkörtelproblem).

Jag blir lite förvånad över att Nilsfors sagt att medelåldern för insjuknande är 7 år, det låter väldigt högt. Överallt där jag har läst om HCM (och även vad kardiologer har sagt till mig) menar man att de flesta fall handlar om katter på 2-3 år. Hanar drabbas i regel i yngre ålder än honor (och så finns vissa skillnader mellan raserna).

Upp till 5 år är Maine Coon-kattens rekommendationer (i särskilda fall testas även katter vid 7-8 års ålder). "Min" kardiolog säger också att 5 år är en ganska bra ålder för ett sista test. Är katten frisk då är risken väldigt liten för att katten ska utveckla en ärftlig form av HCM. Men som sagt, man kan aldrig svära sig helt fri. Shit happens, tyvärr.

#11 Men det är ju det jag säger…dom verkar inte ha nån koll riktigt. O ändå har dom hållt på så länge med detta nu.

Visst ska vi fortsätta testa men man får nog lära sig dra egna slutsatser. Som om man testar en katt vid 1 som visar sig då ha mild HCM, o sen forsätter ha samma värden till år efter år. I mina ögon är den frisk, för hade den varit sjuk så hade värdena ändrats. Men man verkar inte riktigt resonera så. Och det misstänker jag att dom hellre fäller än friar.

#10 Fråga..testade du din partner om du nu har nån, det är väl i så fall lika hemskt att ge sina barn en genetisk sjukdom ;-).

Indenfor MCO er det jo desværre set. at katte kan udvikle HCM så sent som i 10-års alderen. Jeg vil mene, at så læne man "kun" har testet 1 kat eller f. eks. kun katten og dens forældre, at så ville jeg blive ved indtil katten var min. 8 år gamle, fordi man ikke har så meget histologi på katten og dens aner.

At der findes aldersbetinget HCM er ikke nogen fremherskende tese hos forskerne, der kan være visse aldersforandringer, at spore på katte hjerte hos katte på 8+ som ikke har noget med HCM at gøre, men decideret og sige, at der findes aldersbetinget HCM er en skrøne.

Mvh Carli

#12

En katt som vid 1 års ålder får diagnosen mild HCM och har samma värden är inte frisk. Den har ett onormalt hjärta. Den kan dock såklart vara kliniskt frisk och man kan diskutera huruvida det är rimligt att katten har ärftlig HCM eller inte men den ska självklart inte användas i avel eftersom hjärtat är onormalt. Kardiologerna har ju ändå en god uppfattning om vad som inom de olika raserna är normala hjärtan och inte. Bättre uppfattning om det får de ju fler katter som testas.

Att HCM är en komplicerad sjukdom som vi behöver mer kunskap om är inte ett argument för att inte scanna.

Enda argumentet till att inte rutinmässigt scanna är att rasen inte har ett problem med sjukdomen (dvs. att frekvensen av sjukdome är väldigt låg) och det vet man inte förrän man testat flera djur från olika linjer under en längre period.