Det är många, många år sedan vi hade en huskatt (vår första katt). Han var då utekatt och fick fortsätta med det när vi köpte skogisar. Men vår då fertile skogishane var inte så förtjust i huskatten… han kom hem med en massa "konstiga" lukter, det blev en hel del slagsmål… inte roligt för någon av oss. Huskatten kom på slutet bara hem för att äta och sova ett par timmar. Han sov inne hos en av våra döttrar.

Jag vet inte hur det hela hade slutat … nu blir det svår att skriva… om inte huskatten hade blivit överkörd… i och med att vår älskade katt blev överkörd kommer vi inte att ha våra katter som utekatter, vare sig de är huskatter eller skogisar. Det här är våra erfarenheter.

Våra skogisar har två kattgårdar att vara i. En som de kan gå direkt ut till via en balkongdörr och den andra "större kattgården"  som vi bär ut dem till. Fungerar jättebra.

Man har vel alltid en mye større sjangse for å få sykdom i katteriet når man har katter som løper fritt. Kattegårdere er bra, men man bør selv da tenke litt over hvor tilgjengelige de er for andre katter. Mange sykdommer er jo overførbare via kontakt, eller avføring. Men det er samtidig viktig at kattene får være ute for helsa (og pelsen).. er ikke bare bare å drive oppdrett hehe..

Jag har också haft en bondkatt som var ute Hon  drog in skabb som jag har haft jättejobbigt med. Det gick inte att hålla henne inne och det var inte rätt mot henne efter att ha varit utekatt. Hittade en bonde som gärna ville ha henne och där fungerar det bra nu så vi är båda glada. Ingen mer utekatt här. Våra andra katter har kattgård och innätat altan men visst önskar jag att alla skulle kunna få leva det liv dom egentligen vill och är skapta för fria i skog och mark. Då finns ju alltid risken att man inte får se sin katt en dag då farorna är många. Nu gör vi det bästa vi kan för våra kära djur.

Vår första huskatt låg död utanför sommarstugan förra sommaren och vi vet inte vad som hände henne (längre historia finns på hemsidan http://gulltussens.sunsoft.se).

Innan det hände trodde vi på att ha katterna lösa på landet och inhägnade hemma. Sen dess har jag blivit oerhört sjåpig.
Vi har ca 1km till allmän väg från stugan och det är oerhört lugnt och fridfullt i övrigt. Försäkring av huskatt täcker bara vet vård vid skada/olycka inte obducering så vi vet inte vad som hände.

Det var under den sorgen efter Mysan som Hedvig (vår nu dräktiga hona) kom in i våra liv.

Jag skulle nog inte vilja ha någon av våra katter ute eftersom de  kan dra in sjukdomar i Katteriet om man har otur. Men framförallt skulle jag aldrig våra riskera att någon av ögonstenarna försvann eller blev överkörda.

Mvh /johan

Det verkar som om alla förstår hur jag känner inför detta med utegång. Mina katter har både innätad balkong och rastgård, så frisk luft får dom iaf. Visst önskar man att dom kunnat röra sig fritt ute men detta är ändå det näst bästa. Men…..Lucifer tycker inte som jag. Han…vill….uuuut!!!!!

Vet innerst inne att han hade haft det bättre hos någon som bor med bra utemöjligheter. Inte med trafik som vi gör nu. Men man är så självisk. Tror att han bara är lycklig hos mig. Kanske finns det någon med erfarenheter av omplacering som kan ge tips?

Är så tacksam för all hjälp och tips. /Sylvia

Vi har en katt som får vara ute. Hon har bott bra förut och är van att vara ute. Dessutom är hon sambons katt och han har inte hjärta att hålla henne inne. Min skogis är innekatt. Det är bara att hoppas att katten som får vara ute håller sig undan bilar, jag har sett att hon aktar sig för vägar. Har inte varit med om att hon drar in skabb eller annat och hoppas att jag slipper uppleva detta. Hur får en katt skabb? Jag hade nog valt att hålla henne inne om jag fått bestämma, men nu få jag ju inte det. Och det är jättesvårt att hålla en katt inne som är van att gå ut och in efter behag.

Hälsn. Susanna

#7 Min veterinär sa att katter kan få skabb när de kommer i kontakt med möss, ekorrar, fåglar och dyligt som de träffar på ute i naturen. Han sa också att det bara är de yngre djuren så som till exempel kattungar som får "sjukdomen" skabb och måste behandlas, de vuxna katterna bär bara på viruset men sjukdomen bryter inte ut på dem..

Tycker själv att det låter lite konstig, men min bebis (och hans syskon) hade öronskabb när jag hämtade hem honom och det smittade varken hunden eller den andra katten hemma hos mej(som självklart var vuxna), mamman till kullen hade därför inte heller blivit smittad. Smittbäraren var helt enkelt pappa katt som är ute katt…  

Hälsn. Madde

Hej!

Jag har tre innekatter och en huskatt som går ute och alltid har gjort. Vi har nu "peppar, peppar" aldrig haft problem med skabb eller loppor eller något annat. Det skulle aldrig gå att ha henne som innekatt. Hon är nu elva år och håller sig bara runt våran väg, som är en återvändsgränd + plus att vi har två grannar som har henne som sin egen och matar och håller på. Så kommer hon inte in hos oss så går hon bara vidare=)

Det som blir jobbit är när vänner kommer och hälsar på och ska släppa ut katten…så dom inte släpper ut fel katt