En fråga som jag osso är nyfiken på

Hej!

Intressant fråga som jag tror har många olika aspekter att ta hänsyn till om man ska besvara den. Mitt svar är att det är oerhört individuellt och beror dels på hur avkommorna blir, hur katten är som mor/far, dvs vilka egenskaper mamman har i form av att ta hand om kattungarna, ge di o hennes allmäntillstånd under dräktighet och digivning mm samt vad bägge föräldrarna ger vidare i form av hälsa, temperament och utseende, samt hur vanliga deras stamtavlor är. Dessutom beror det självklart på hur klimatet inom rasen är. Har man ett stort utbud av avelskatter behöver man kanske inte ta så många kullar per hankatt t ex, honkatterna har ju av naturliga skäl färre kullar på samma tid. Man ska väl egentligen inte generalisera, men för oss så är det bra om maximalt hälften av avkommorna i varje kull går vidare, men om ingen i kullen går vidare så känns kombinationen egentligen helt meningslös.. Att bara föda upp sällskapskatter känns som lite onödigt, utan målet för oss är ju ändå att få fram katter som håller ur alla aspekter, dock säljer vi främst till sällskap, med reservationen att vi gärna låter våra sällskapsköpare av hankatter låna ut sin hane ngn gång till avel innan kastrering. Givetvis hjälper vi dem då med val av hona o uppfödare.

Så jag vill inte fixera mig vid siffror ö h t. Dock kan jag säga att vår hona, som blev kastrerad i somras, fick under sin fertila tid tre kullar med sammanlagt 17 kattungar och det var rätt lagom för mig. Av dessa är tre hanar tänkta till att användas i mkt begränsad avel, samt en avelshona och en tidigare avelshane (nu kastrat) som fick tre kullar sammanlagt varav endast en går vidare i avel. Hennes resultat är rätt lagom för mig, men jag skulle önskat att hon hade haft åtminstone en dotter till i avel..

mvh Malin

Tack Malin för ditt svar!

Detta var tydligen en känslig fråga som ingen vill besvara. Konstigt med tanke på att det i andra trådar verkar som om många vet vad dom tycker i detta ämnet.

En sak att ta hänsyn till är inte bara hur många av kattens egna avkommor som går vidare i avel utan också hur många av deras avkommor som går vidare. Något man kanske tycker att man inte kan styra över men jag anser att man måste ta med det i sina beräkningar, och helt enkelt styra det genom att inte låta sina katter få för många avkommor. Värna om sin ras helt enkelt.

Så vad är då lagom antal avkommor??

Ylva Stockelberg säger att om en hona får 4-5 kullar under sitt liv så bör inte hankatten få fler än 8-10, för att inte han ska få för stort genomslag.
Nu är ju skogkatten en så stor ras men i en liten ras, eller en ras under uppbyggnad, så är det ju också viktigt att hålla isär olika linjer. Alltså inte sprida en hanes gener över hela landet för till slut finns han i alla stamtavlor, och då blir det svårare att para i framtiden. Det optimala är ju att använda lika många honor som hanar i avel, något som av förklarliga skäl är mycket svårare.

/Sylvia

Jag tycker det är svårt att säga ett exakt antal därför har jag nog svårt att svara i denna tråd….på en hona är det ju svårt att helt enkelt göra för många avkommor…annat är det med en avelshane men jag har nog alltid tyckt att 10 kullar är ganska rimligt för en avelshane. En del tycker detta är otroligt mycket och andra inte.

Roligast har jag nog haft när min första hane Ragna-Rök kallades för matador hane av en uppfödare av en annan ras. Allt handlar ju om vad som händer sedan…du kan ha de bästa avsikterna som uppfödare men sedan räcker det med att en avkomma producerar hanar som används mycket i avel.

Jag håller med Malin! Inte så mycket att tillägga från mig…