
Parnings problem...
Ja som rubriken lyder har mina kissar lite problem med parningen. Har planerat kull mellan Kitty Och Charlie länge nu, och nu när Charlie är över året och Kitty två år, så kändes det som rätt tid att sluta med hennes p-piller. Problemet jag har är att Charlie nästan direkt efter första parnings försöket började strila, andra problemet blev Kitty's beteende under själva parningen.
Vanligtvis står väl honorna med "rumpan i vädret"? Kitty lägger sig antingen på sidan eller på rygg. Stackars Charlie kommer inte åt och blir helt förvirrad. Kitty står "rätt" tills han tar tag i hennes nackskinn, då slänger hon sig ner som en klubbad oxe. Vi har nu haft två löp (inne på det tredje just nu) och än så länge samma resultat.
Vi har börjat tröttna på Charlies strilande nu när han totalt kissat ner både soffa och resväska, han har nu gått över till våra kontorsstolar. Men den här kullen är den första (och enda) för lilla Kitty så vi vill gärna att det ska lyckas!
Frågan jag har efter denna otroligt långa början!
Vad skulle ni gjort? Strunta i kullen och rädda inredningen eller stå ut ett tag till och hoppas på att tjejen inte lägger sig hela tiden?
(kan tillägga att jag testar med p-piller på Charlie nu för att lugna strilandet)

Rätt vanligt beteende för nybörjarhonor, därför man ofta rekommenderar vana hanar till dom. Har du testat och du får hjälpa till och hålla henne upprätt? Annars är det nog bara övning som gäller. Vet inte om jag hade vågat ge p-piller då finns risk att det kan försämra hans chanser.

#1 Jodå vi har testat hålla henne, men jag kan ju säga att hon inte gillar det, fräste åt oss. Släppte man åkte hon rakt ner igen.
Inget annat har fungerat på Charlies strilande, vi är ganska desperata just nu, är dyrt med möbler. Vi har märkt att han inte strilar fullt så mycket, men han gör det fortfarande rätt mycket. Oftast i soffan och på våra kontorsstolar, jätte mysigt när man ska sätta sig och ta det lugnt efter jobbet…
Har inte råd med helt nya möbler i hela lägenheten, är för kallt på balkongen för honom nu. 

Det är inte lätt alls att hålla fertil hane, du får fundera över vad som känns viktigast för dig.
Han har inte parat förut heller, eller hur? Han är troligtvis rätt osäker på hur man gör dessutom så vet inte riktigt hur han ska få henne att ställa sig upp.

#3 För mig vore en kull guld, men det skulle vara kul att ha en soffa att sitta i till jul, hehe. För min del är kullen viktigare, men nu har ju min sambo lite att säga till om också. Vi är inte helt överens…
Nej, han är också nybörjare, men han verkar klara det bättre än kitty. Han vet bara inte hur han ska få henne att ställa sig, han ylar och tvättar och vandrar runt. Det brukar sluta med att han tar grepp om nacken och lägger sig ner han också 

Har Kitty gått i löp igen sen ni var här i Örebro? skulle nog kanske råda dig att ge Chaplin en hormonspruta om han inte slutar strila av P pillren, para klarar han ändå, dom behöver kanske träna lite till, och som Pia skriver, kanske ni får hjälpa Kitty på traven lite, och höja bakänden lite när han vill ……
Kerstin Carlzon S*Youngun`s
Medarbetare på Norsk Skogkatt iFokus

#5 Ja hon började i förrgår. Får se om han lugnar sig lite mer innan jag ger honom en spruta.
Vi har testat höja baken lite på henne, men det gillade hon inte alls. Stackars Charlie fick en liten smäll och mig fräste hon rakt upp i anskitet, sen gömde hon sig på klätterträdet… 

Jag vill bara säga att jag skulle aldrig rekommendera en p-spruta till en hane. Jag hade tidigare avtalat parning med en hane som fått p-spruta och det blev inte alls bra för honom utan han blev sjuk efteråt. Vad vill jag inte gå in på här för ägarens skull. /Siv

P-sprutor till hankatt kan ge förstorade juver och det kan gå så illa att de brister och det har till och med hänt att man fått vara tvungen att avliva katten. Så det är inget jag rekomenderar, jag skulle inte våga riskera att katten blr sjuk. Då är det bättre att låna in en annan hane och kastrera den man har.

#8 & 7 hmm, ja det lät ju inte trevligt, men jag kan ju säga att han lugnat sig något med p-pillren.
Men nu vill jag ju bara ha en kull på Kitty och tyckte att det skulle passa perfekt med Charlie då han har det hon saknar i mina ögon, plus att det såg bra ut med inavelsgraden (dem finns på pawpeds) enligt mig. Men vi får se hur det går med parning och så, än ger jag inte upp! Men hur länge kan man ha en strilande hane okastrerad utan att det blir ett beteende?

#8 det innebär risker med mycket, jag har sprutat många många hanar med hormonsprutor, och en av dem fick så kallade förstorade juver, och min veterinär forskade lite runt det, och det visade sig i det fallet, att hon kunde ge honom en kortizonspruta, så svullnaden gick ner. Det finns många som ger sina hanar dessa sprutor, till full belåtenhet, så man får kanske ta den diskutionen med sin veterinär om det. Visst ska man inte rusa iväg, och ge den i första taget, men i krisfall. Tyvärr vågar jag inte svara dig Angelica ang beteende, för det är nog väldigt olika, men finns säkert många här inne, som haft strilande hanar, som kastrerat dessa, som kan svara
Kerstin Carlzon S*Youngun`s
Medarbetare på Norsk Skogkatt iFokus

Visst står man ut med mycket, bra mycket mer än man kan ana innan situationen är uppkommen : )
Höll ut bra länge med min hane. Testade p-piller och Feliway i vägguttag med hyfsat resultat mellan parningarna. Från det att han kom hem nykastrerad har han inte ens visat tendes till att strila! Detta trots att han haft detta betéende ett bra tag innan. Så hopp om bättring efter kastrering finns absolut.
/ Monica

Hej
Jag hade en hane som började strila. Försökte hålla honom fertil ett tag, för jag hade förstås mina planer, precis som du. Jag började med Feliway i vägguttaget. Det fungerade ett tag. Sen blev det p-piller. Det fungerade också ett tag. Sen blev det både Feliway och p-piller. men till slut fungerade inget, så han blev kastrerad. Strilade väl 3-4 gånger under ett par månaders tid efter kastreringen, sen försvann det helt. I somras började killen få gå ute lite och strilandet började igen, efter flera års uppehåll. Nu är han åter innekatt och har fått en hormonspruta. Just nu är det åter lungt med strilandet. Så nog kan det ha sina svårigheter med strilandet, om det en gång börjat. Förmodligen är det bästa att kastrera killen i tid, innan det sätter sig för mycket i huvudet på honom.

Hej igen!
Kan säga att Charlie nu, av någon underlig anledning, börjat kissa i soffan (inte stril, detta är en rejäl pöl), bara soffan dessutom. Vi har testat med feliway i väguttaget och P-piller med ett litet resultat, han strilar inte lika mycket som förr. Men har som sagt gått över till att kissa i soffan. Han går fortfarande på lådan som han ska, men så fort vi går och lägger oss är han framme. ca 4 gånger har detta hänt nu.
Vet inte alls vad jag ska göra för att få honom att sluta med det. (Kollade på honom när han badades, men hittade inget som tydde på att skulle kunna ha ont i rumpan. Har läst någonstans att dem kan börja kissa där det är njukt om dem har ont där bak.) Vi har just nu möblerat om, klätt in varenda möbel han kan komma åt med tidningspapper, för att rädda det som räddas går.
Någon som har en idé om varför han gör så här och/eller om hur man får honom att sluta?
Fy vad jobbigt. Prova att ställa en toalåda i soffan, eller ställ matskålar där (de kissar inte gärna där de äter), eller lägg citronskal i soffan eller pepparkorn. Det finns en spray också, Gett Off, som luktar illa för katten. Att spraya i soffan kan göra att han undviker den.
Lycka till! /Susanna
Susanna
eller täck den med plast när ni inte kan övervaka…
S*Winsnes Wilda
jag skulle åka och kastrera katten på stört.Han mår inte bra och detta är väl enda sättet att göra er uppmärksammade på det.
jag talar av egen erfarenhet.
lycka till
//Anna

Jag håller nog med # 16 i detta fallet, tyvärr är det en försvinnande del av hankatterna man kan hålla fertila.
Själv skulle jag heller aldrig ens komma på tanken att laborera med p piller eller p spruta på en hankatt.
Jag skulle kastrera hanen och låna en annan hane hur gärna jag än skulle vilja använda min egen i detta fallet.
Det blir det bästa för katten och det bästa för er, risken är stor att han kan fortsätta strila även efter kastrering om han får gå och strila för länge.
Varför skulle han må dåligt? För att han börjar markera och känna att han är en hane? Många hanar börjar sitt revirmarkerande just på det viset, att sätta sig på mjuka saker, soffan, kuddar, väskor eller tvätten eller sånt, sängen brukar vara bra också ! De tycker det är mysigt att trampa i. Sedan lär de sig att stå, och spraya rakt ut……. Detta är ett helt naturligt beteende, en fertil hane mår inte dåligt av att vara fertil, om han har en och annan tjej att träna på, men undanhåller man honom allt sånt så … då är det väl inte så roligt att vara pojke. Men det är inte helt lätt att hålla avelshane, de uppför sig så här, inget att ängslas för, och oftast… oftast, men inte alltid, så slutar de med detta när de blir kastrerade.
Mitt råd är också att kastrera honom!
Man kan också (om man har möjlighet) låta hanen vara i ett mindre rum/utrymme då har han inte lika stort revir att hålla reda på.
Jag har en kastrerad hankatt som fick gå fertil alldeles för länge och han kissar fortfarande inne då och då. Jag tror att om jag kastrerat honom tidigare så hade han inte hunnit skapa sig denna (o)vana.
Sissi
*** Sissi Johansson - S*Tam-Trion's ***

Jag kan verkligen go i god för att inte Chaplin lider av sin hanighet, jag träffade honom för 3 veckor sedan, och matte och husse. Han är i mycket god kondition, både päls och hull, men väldigt hanig. Det verkar som ca 1/5 fertila hanar strilar, mer eller mindre, andra kanske skriker eller slåss, och det kan vara väldigt svårt med fertila hanar i katterier. Vore jag som du Angelica, håll honom till hennes nästa löp, tar det sig inte då, så får du nog ge upp, mest för eran egen skull
jag säger detta inte av egen erfarenhet, utan av vad andra sagt. Jag har haft enorm tur med Dogge, men man vet inte vad som händer efter hans första parning
kanske även han börjar strila
Kerstin Carlzon S*Youngun`s
Medarbetare på Norsk Skogkatt iFokus

Ja det är ett lotteri det där med hankatter, man ska ha en jäkla tur om man lyckas få en som sköter sig.
Undrar hur det skulle vara att bara ha hanar ?? min egen erfarenhet är nämligen att finns inga honor som löper i hemmet så håller dom sig längre från att börja strila.
Men det kanske bara har varit slumpen som gjort att det varit så?
En del säger ju att det är bättre att hanen åker bort vid parning än att honan kommer hem om man inte har några honor själv.
För då finns det ingen doft av hona hemma som kan få igång hanen att vilja strila där sen.
Har någon här upplevt detta eller är det bara en myt ??

#20 Nej han lider inte, men vi gör, stackars Kitty är förföljd mest hela dagarna. Han skuttar efter henne och kvittrar, högt.
Kitty borde komma in i löp till helgen, men hon gör aldrig som vi vill har vi märkt
Vi har kommit överens om att dem får en chans till, då ska vi testa alla knep vi kan komma över för att dem ska få till det! Han får bo på balkongen på dagarna när vi jobbar, vi ska försöka hålla i Kitty (blir rovdjurs handskar, hon gillar inte när vi gör det). Fler tips är bara bra! Då kan man ju i alla fall säga att man testat allt.
Ska iväg till veterinären när jag hinner och se hur pass länge vi får vänta på en tid till kastrering. Så nu hänger det på lilla Kitty's löp… 

(#20 P.S Har uppdaterat hemsidan med nya bilder i galleriet, tror du kommer känna igen dem
http://www.fotografab.se/ och smyg in på "galleri" D.S)
Vilka super fina bilder och Charlie är verkligen vacker, super härlig teckning. Hoppas att du kan fortsätta honom fertil ett tag till.
*** Sissi Johansson - S*Tam-Trion's ***
Håll inte i honkatten, till vilket pris som helst, vid parning ! Då lyckas ni aldrig. Det är helt onaturligt för katter. De lär sig detta så småningom. Han lär sig hur han ska göra för att "sparka" upp henne. Det GÅR inte att till varje pris hålla en honkatt… Det går med hundar, men inte katter. ( Visst, någon kanske har lyckats, men ) De måste få klara sig själva, men det kan ta lite tid.

#23 
Kerstin Carlzon S*Youngun`s
Medarbetare på Norsk Skogkatt iFokus

#25 Precis min tanke…
Är det inte bättre att låta dom vara ifred i ett eget rum när hon löper. Låt honom träna, han får snart till det. Är dom nybörjare så blir dom bara osäkra om man tittar på.
/Sylvia

#25 & 27 Vi har låtit dem försöka själva i eget rum i fyra månader utan resultat, vi ska testa allt vi kan, dem har bara denna enda chans kvar nu. Jag vill inte ha honom kissande inne efter kastreringen. Har dessutom sagt att detta är sista chansen, sedan blir han kastrerad, och jag kommer nog inte låna hane till Kitty det har jag helt enkelt inte råd med.
Alla råd och tips jag kan få är guld värda just nu! Sedan är det bara att hoppas att Kitty kommer in i löp snart.
Känns så tråkigt då jag planerat en kull mellan dessa två i över ett år, och nu när dem haft fyra snart fem månader på sig så lyckas dem fortfarande inte, samma problem som alltid. Dem verkar inte direkt försöka klara det heller, eller att dem inte riktigt funderat ut vad problemet är ännu. Att han strilar kan jag leva med, men inte att han kissar ner varenda möbel jag äger och har.
Allt eller inget just nu. Hoppas, hoppas att det ska gå vägen denna gången.
(Kitty verkar säkrare när man är i samma rum under parningen, hon håller sig till oss när dem är igång. Är vi inte i samma rum så är dem precis innanför dörren till det rum vi är i. Charlie verkar inte bry sig specielt mycket om vart vi håller hus, bara han har tjejen är han nöjd.)
Ja, det är bara fråga om mognad hos honom, det är väldigt olika, och det hjälper inte ett dugg, vad matte vill eller inte vill, tyvärr. Antingen får ni vänta ut dom, eller kastrera då. Han klarar inte ( kanske inte ens vill ) att para en hona som matte håller i till varje pris, som vrider sig och konstrar, och kanske till och med blir arg över att bli fasthållen i en sån situation. Vänta och låt dem träna, ha hanen i ett eget rum så länge då, om han kissar ner.

#23, Ååh va fin Charlie är
. Satt å dregglade lite över bilderna där på ditt galleri
. Var så intresserad av Charlie när han var kattunge men vågar inte riktigt på att ha en hane med mina tjejer. Så det är så kul att se han som vuxen också. Hoppas verkligen det ordnar sig med parningen, tror det blir kalasfina bebisar
.

#29 ok, du kanske inte läst allt, men det är Kitty som inte riktigt gör "som hon ska". Han vet mycket väl vad han ska göra men det går inte så bra när tjejen lägger sig ner med benen rakt upp i luften hela tiden. Sen att vänta, ja det har vi gjort länge nu, hade han "bara" strilat hade det inte varit några problem. Men nu har han börjat Kissa i Pölar i soffan. Du kanske står ut med det, men jag gör det inte, har inte råd att springa och köpa ny soffa, eller klädsel till den heller. Att klä in den i något skulle säkert funka, men jag har inte hittat något i den storleken i några butiker här alls. Eget rum funkar på sommaren när han har balkongen för sig själv, men i en tvås finns det inte många andra rum att "ge" honom, tyvärr. Det blir fem månader i december som vi har haft honom strilande, vet inte hur lång tid det tar innan det blir ett beteende, men jag törs inte chansa. Visst jag kanske är lite "snål" med tiden jag gett honom som fertil, men jag har som sagt inte råd att köpa nya möbler eller rusta lägenheten. Vi älskar honom vare sig det blir kattungar eller inte, Kitty kan man ju alltid hitta en annan hane till i framtiden om vi skulle vilja (vilket vi inte direkt vill just nu). Våra gosbollar är vigtiga, men någonstans att bo där det är någorlunda rent (kissfritt) är viktigare.
Hoppas detta överdrivet långa svaret gav en liten inblick i våra tankar och beslut, Zolas 

#30 Hej hej! Jaså det var dig jag snodde Charlie ifrån (hihi)!
Jo han har blivit riktigt stor nu, matglad och kelen… och väldigt busig!
Kul att du gillade bilderna! Jo vi får hoppas att dem får till det, har velat ha den här kullen länge nu! Skulle säkert bli riktigt snygga bebisar i alla fall ,emn det är bara att vänta och se just nu. 
Kan ge dig en gammal bild på pojken! Lite rufsigare då 
Visst visst. Inte rör det mig, du undrade och jag svarade.
