Jag vet inte om det är  en svacka eller helt enkelt för mycket kattungar?? Vad jag dock tycker är mycket trist, är när man ser renrasiga kattungar med dumpade priser på blocket när de fortfarande är kattungar.

JA!!! Jag såg kanonfina honor efter en "känd" hane hur billigt som helst

Vet även att de har frågat tidigare om de fick låna min Nicky till sin hona men jag tackade nej, det är jag glad över nu, hade inte varit kul att se hans ungar tillsalu för dumpnings priser…….

Folk kanske tar för mycket kullar… finns ju dom som har flerastycken samtidigt…Borde man verkligen ta massa kullar om man inte har köpare??

#2 Visst är det mycket tråkigt!!!

#3 Precis vad jag tänkte men inte "vågade" skriva. Kan det helt enkelt vara så?

Det är synd om skogisens värde minskar pga detta…kan det bli så tror ni?

Jag har ju själv ingen uppfödning ännu men försöker lära mig allt jag kan innan jag ger mig in i det… och jag tycker nog att folk kanske tar kullar bara för att det är så kul att ha kattungar och inte tänker på att de skall säljas oxå… då har vi ju snart samma problem som med "huskatterna" och vildkatter osv… Jag tycker vi uppfödare, om jag nu kan inkludera mig själv… först och främst skall verka för att höja kattens status… de är ju som sagt inga gosedjur utan levade individer…

De senaste åren har det blivit lite tuffare… förut kunde vi ha beställningar, men så är det inte nu. Vad jag tror är att vi måste planera våra kullar. Undvika att de blir leveransklara i slutet på juni, juli och början på augusti, då vill de flesta lägga sina pengar på semestrar med familjen osv.Det känns lite som att marknaden är mättad… men vi skogisfolk är inte ensamma om problemet. Lite bland andra raser också.  

Har en liten fundering… kanske ett ämne för en ny tråd, vet ej…

Som nu när vi har en kull till salu så kommer jag att skicka med annonsblad med utställare som ska till Skellefteå för att sätta upp där.

Vet inte om vi skulle kunna göra någon liten hjälpcentral här, att vi kan skicka annonsblad till någon som t.ex ska till Borlänge. Då kanske vi måste skicka med snigelpost så att inte den som sätter upp annonsbladet måste skriva ut osv. Fundering bara, är det någon som kan tyck till eller komma med ett bra förslag på upplägg????

Skicka ett mail med din annons så ska jag sätta upp den i Borlänge!!

Tusen tack Anneli men vår uppfödare har redan fått annonsblad av oss. Önskar dig lycka till i Borlänge… vi hade nog också åkt om vi inte haft kattungar. Att vara borta 2½ dag är lite för lång tid även om vi har kattvakt.

Visst känns det som om att det inte är lika lätt längre att sälja kattungar, går man ut på bl. a katter.nu och tittar så finns det en hel del katter till salu.
Jag håller med tidigare inlägg om att man sänker priser på allt för unga katter bara för att få sälja iväg dem, vilket jag inte tycker är riktigt schyst mot alla andra som säljer sina till ordinarie pris.
"Men vad du är dyr på dina kattungar då, det finns ju kattungar att köpa som kostar hälften så mkt", okej, visst kan man då be dem att köpa katt av de som "dumpat" priset, men det förstör ju så mkt för rasen tycker jag samt att jag även tycker att man allt för ofta ser prissänkta kattungar och jag tror att det tyvärr i andras ögon sänker värdet på skogkatten.

Nu är ju jag inte uppfödare (ännu) men jag tror att man kanske borde "planera" sina kullar lite bättre som Kristin (Runsviks) säger. Försöka få kattungarna leveransklara vid andra tillfällen än juni, juli och augusti.

När jag kommer att skaffa min första kull kattungar så kommer jag att vara väldigt noga när jag väljer hane, när parning sker osv… Kanske skaffar en del uppfödare kullar lite "lättvindligt"? Hoppas att jag nu inte stöter mig med någon… Men man ser ju många uppfödare som har många kullar per år.

Med risk för att bli lynchad så måste jag erkänna att jag tycker att det finns alldeles för många "hipp-som-happ"-uppfödare av skogisar! En del skaffar sig en skogkatt och vips är man uppfödare utan att varken kunna rasstandard eller vara särskilt insatt i rasen överhuvudtaget…  Många köper på sig mängder av katter bara de första åren, och har ingen egentlig plan för sitt avelsarbete.. Sedan står man där med huset fullt av både vuxna katter o kattungar.. Jag har absolut ingen särskild i åtanke när jag skriver så här, det vill jag förtydliga, men jag har haft spekulanter på mina kattungar som vill "starta uppfödning" och de har aldrig varit på utställning, har aldrig haft katt innan och de har inte en susning om någonting.. Man tror att bara man föder upp en Norsk skogkatt med stamtavla så är det en "fin" katt… Det är ett hårt arbete att vara uppfödare, brukar jag förklara, och definitivt inte en dans på rosor. Billigt är det heller inte, men det är också oerhört givande som väl är. Alla har vi varit nybörjare, men idag är det så enkelt att köpa en katt och börja avla..  Man kanske egentligen borde ha kurser eller liknande och få ett "certifikat" för att bli uppfödare? Att man liksom bevisar att man kan rasstandarden och har grundläggande kattkunskaper INNAN man skaffar en kull? Jag tycker i a f att man borde ha ett BRA hum om både utställningar och rasstandard innan man har rätt att kalla sig uppfödare och jag tror definitivt på mentorskap i kattuppfödning. Jag är själv nybörjare, har min tredje "egna" kull nu och har dessutom haft en foderkull, men jag skulle stå mig slätt utan all den erfarenhet och kunskap jag har fått mig till livs av mina mentorer..

Än så länge har jag flyt (peppar, peppar ta i trä!), jag har haft relativt lätt att sälja mina kattungar, men det är nog för att jag har haft lite tur. Jag har också märkt att det underlättar om man uppdaterar sin hemsida varje vecka med fräscha bilder på kattungarna och sedan har jag haft turen att inte få så megastora kullar själv. Av någon underlig anledning tycker jag att det verkar svårare att bli av med rödvita skogisar? Men det är nog bara för att jag har noterat det hos en del bekanta. Silver verkar just nu omåttligt poppis i a f..

#11. Precis så jag menade men du hade modet att säga det…

Vet att uppfödarcertifikat varit på G tidigare. Har tidigare varit birmaägare och vet att Birmasällskapet jobbar på att få fram ett certifikat. Borde vara bra! Jag har haft turen att få gå en Uppfödarkurs hos en kattklubb som jag tidigare var med i. Där ingick genitik, sunt förnuft, ja allt man kan tänkas vilja veta när man blir uppfödare. Kursen var ledd av tre mycket erfarna uppfödare.

Nu kommer säkert jag att stöta mig med någon, men jag måste bara fråga ändå.

Men min fråga är varför kan man inte få ha hur många kullar man vill utan att folk ska lägga sig i, och vad vet vi, alla parningar och alla kullar kanske är välplanerade..

Sedan undra jag varför en uppfödare är sämre för att man har si och så många kullar och ska man verkligen klanka ner på dom som har många kullar. Är dessa kattungar sämre eller hur resonerar ni?!?

Sedan undra jag varför det skulle vara svårare för små uppfödare att sälja sina kattungar för att det finns större uppfödare med större antal kullar. Jag ser inte länken där imellan, men förklara gärna för mig

Jag själv har i genomsnitt hittils bara haft en kull per år men som båda varit födda 3 maj och dom är alltså leveransklara i början på augusti och för mig har det inte varit något större problem att sälja dom, medans jag vet att lika sinniga haft större problem.Men har detta verkligen med hur många kullar man har per år..Så länge man sköter sina katter och uppfyller dom tillstånd man har eller har skaffat sig så ser jag inget fel på detta..

Sedan får man kanske se bakgrunden till kullarna och framförallt om personnerna tar ansvar för kattungarna dom föder upp och strävar att varje enskild indevid ska få ett bra hem..

Sedan håller jag med om att vi uppfödare får bli bättre på att inte dumpa priserna för snabbt  på våra kattungar utan försöka tillsammans att hålla skogkattens status uppe så att den förbli en fin och eftertraktad katt som håller en god kvalite..

Som sagt jag är nybörjare och jag tar ödmjukt emot funderingar och kritik till det jag skriver..

#11 Jag är nog en sådan människa som du beskriver. Huset fullt med katter.Men jag håller med dig fullständigt. Jag går  själv i tankar om att skaffa stamnamn. Jag hade tacksam tagit emot någon form av utbildning. Har haft skogkatt i många år och alltid läst mycket, så jag har ju lite koll på hur dom ska se ut/vara. Men allt man kan göra idag är att ta hjälp från sina uppfödare och alla andra snälla människor med stor kunskap.

Men precis som det finns "hipp-som-happ" uppfödare så finns det gott om "seriösa" uppfödare som har alldeles för många kullar. /Sylvia

Jaa men vem är att dömma om man är hipp-som-happ uppfödare eller om man är "seriös" med allt för många kullar??

Så länge man avlar och ta fram bra djur och värna om skogkatten och man tar hand och värnar om var enskild indevid, vad är det för fel om jag har 1 eller 4 kullar per år??

#13 Men om alla uppfödare av Norsk skogkatt försökte att tänka till lite extra och inte producera enorma mängder kattungar (ursäkta uttrycket producera ) när det redan finns ett överskott av kattungar och istället begränsade sina katters bidrag till aveln så kanske man skulle slippa att andra uppfödare satt med osålda kattungar? Ibland får jag en massa förfrågningar på kattungar trots att jag inte har några varken på planeringsstadiet eller på väg. Då hänvisar jag till andra uppfödare… Sedan finns det uppfödare som aldrig lyckas bli av med sina kattungar och då skulle väl jag personligen fråga mig själv (om det var jag som satt i den sitsen) om mitt avelsarbete var värt något? Då skulle jag nog lägga ner istället.. Sedan är det ju oerhört viktigt att följa upp sina kullar också, inte minst sett ur hälsoperspektivet. Jag tror på långsiktigt avlande med uppföljning, inte massproduktion, sedan får den vara hur planerad den vill..

Jag tycker det är roligt att diskutera!

#14 Jag håller med dig.

#15 Det finns ingen som "dömer" men ibland tycker jag man måste släppa sitt ego-tänkande (som jag tror att de flesta uppfödare har, inklusive jag själv, annars skulle man ju knappast vara så stolt när katter med ens stamnamn går bra på utställningar osv..) och tänka på skogkattens väl o ve i ett större perspektiv…

Jag tror att det i kattvärlden (precis som i hundvärlden och på krogen) gäller att känna "rätt" människor. Gör man bara det så är man en person att räkna med. Hoppas att jag inte retar upp någon nu? Bara en tanke…. /Sylvia

haha Mulan jag vet att du tycker att det är roligt att diskutera..

Men jag tycker att produktion blir det väl först när man bara avla utan att tänka sig för, men om man nu väljer att ha 4 kullar per år och man har både tid och lust och vill avla fram för att föra  rasen framåt och man ser till hälsoprogram och dylika ting, då spelar det ju ingen roll om jag har en eller fyra kullar anser jag..

Eller ska jag "bara" ta två kullar för att andra ska kunna sälja sina kattungar eller hur menar du, jag tycker att det ska få vara upp till var och en vad man vill göra och hur man avlar och på vilka sett man avla, så länge man tänker framåt för rasen och kan tillföra något bra tycker jag

Jag har ett stamnamn men har inte haft någon kull ännu och tvekar väldigt mycket just på grund av att man ser "stora" "kända" uppfödare sitta med katter som inte blir sålda..
Tror inte att bara för att man har ett stamnamn så är man helt automatiskt uppfödare och kan helt plötsligt allt om katter o uppfödning..
Håller med i vad många skrivit här att det skulle finnas något slags prov eller kurs..  Fast det finns ju iof alltid flera sidor och syn på detta.. Men kolla in på den här sidan på Norsk Skovkattering,Danmark
å bäst är nog om man öppnar upp länken i ett nytt fönster:
http://www.norskskovkat.dk/english/koerekort.asp

#18 Personligen tycker jag att det finns många olika "klaner" eller om man hellre vill kalla det grupper av liktänkande uppfödare, och det är ju oerhört viktigt att alla erfarna uppfödare tar sitt ansvar också och försöker hjälpa dem som har ett brinnande intresse för att starta kattuppfödning men kanske inte har kunskapen.

Men sen finns det faktiskt uppfödare som har betydligt fler än fyra kullar per år också. Någon stans borde det finnas en gräns för vad en person kan orka med så att kattungarna blir så ompysslade som dom förtjänar, speciellt om personen ifråga dessutom jobbar heltid t ex.

Kanske bara är en väldigt energisk person men för mig så förstår jag inte hur man kan orka med t ex 6-8 kullar per år.

Dom uppfödare jag skriver om är inte heltidsarbetande 5 barnsmammor med många kullar utan det finns faktiskt människor som lever för sina katter och kattungar och jag menar bara att man inte ska dra alla över en kant..

För många uppfödare med många kullar gör ett superjobb och det finns uppfödare som bara har en kull per år som igentligen inte skulle ha någon kull alls..

#19 Du får ta hur många kullar du vill så länge det inte strider mot Sveraks regler o stadgar..  Jag menar bara att jag personligen tycker att det kunde vara en god idé att samverka istället för att bara hålla på sitt eget…  Det gagnar ju knappast rasen som helhet om alla avlar på vad som helst och tar hur många kullar som helst.. Det blir liksom ingen efterfrågan då… Åtminstone inte ur min synvinkel.. Sen menar jag inte att det är det som du gör, men det är inte lätt att hitta en lösning… Och jag tycker det är urtrist att många sitter med osålda kattungar kvar.. För tyvärr tar jag lite parti för de seriösa & erfarna uppfödana här (men jag räknar mig själv inte som en erfaren uppfödare..) för de kan ju hjälpa sina kattungeköpare så mycket mer än de oseriösa.. Och ärligt, hur mycket hjälp är man till sina kattungeköpare om man själv som uppfödare har typ noll koll??

Näpp nu får ni fortsätta och diskutera utan mig, bingen väntar på mig natti natti

nattinatti!

#20 Håller med jag är också på väg att skaffa min första kull i eget stamnamn. Det man är mest orolig över är just att sitta med osålda kattungar.
Skulle också gärna gå någon kurs. Jag har som tur är bra mentorer och har träffat mycket folk på utställningar som man bytt tankar och ideér med, Nyttigt och roligt.
Det finns säkert en hel del seriösa uppfödare som tar "många" kullar med eftertanke och mål och en del som tyvärr inte gör det. Så är det nog som sagt i många "världar", svårt att komma åt de som vill tjäna pengar, eller vad det kan vara för syfte.
Men jag tycker ändå det tråkigaste är dom som tar kull bara för att det är roligt med "grannens katt". Vips så har man en raskatt. Men jag dömer dom inte, bara tycker det är trist.
/Marie

nää jag håller med..men jag menar många kullar är inte lika med oseriösa…

Det har väl inte med kull antalet att gööra heller…..Sedan klart att man ska sammarbeta och dela erfarenheter inte det jag var ute efter i diskutionen…

Det finns både dem som är efarna uppf som ÄR seriösa
samt även oerfarna (som kanske inte haft kull eller har sina första kull/kullar) som oxå är seriösa..
Sen tyvärr så finns det ju även erfarna som är grymt oseriösa..
Å även oerfarna som är lika oseriösa…

Men tror att även om man är en oerfaren med sin första kull och har andra väldigt erfarna uppf runt omkring sig så får man ju väldigt mycket hjälp.. Vilket ju inte kan vara skadligt varken för en själv eller dem som köper kattunge ifrån en.

Det kanske skulle vara krav på att alla ska ha Mentorer

Förlåt mig men jag tycker man som uppfödare ändå måste se en gräns till att ta massa kullar… Man kan inte bara se till sig själv utan måste titta på världsbilden som helhet… Det finns inte hur många hem som helst att placera i… Det handlar inte om hur bra/inte bra uppfödaren kan ta hand om kattungarna…  utan om hur bra världen kan ta hand om dem… finns det platts för 8kullar/år från flera olika uppfödare i världen/landet/staden vi bor i??? Dom ska ju ha det bra även när de flyttat?? Sen att man älskar rasen och lever för katterna… men man måste ta ansvar oxå!!

Vi skulle idag inte vara där vi är om vi inte har fått råd och stöd av våra uppfödare… Jag tror att vi som har hållit på några år har erfarenheter som vi ska dela med oss till andra. Jag brukar säg "Du köper inte bara en katt, Du köper även en uppfödare". Att vi tar ansvar och leder våra kattungeköpare. Att vara uppfödare är ett riktigt "hundgöra" och det finns inga pengar att tjäna. Men för mig är betalningen när jag får positiv feedback av kattungeköparn och ser att katterna utvecklas positivt.

Det pratas mycket i klubbarna om kurser och att ta ansvar för det avelsarbete vi bedriver osv.  Så ett uppfödarcertifikat skulle vara välkomet.

I vår klubb hade vi förlläsning av Janne Sjögren abessinieruppfödare som har varit upppfödare i 20 år eller mer. Att lysna till honom om hans erfarenheter och avelsarbete var helt fantastiskt… vi fick många ah-uppleversel och tankeställare… mycke lärorikt.

#24 Det är inte säkert att dom "seriösa" uppfödarna ger så mycket hjälp. Många har haft så många kattungeköpare så det är omöljigt att vara backup till alla. Som privatperson utan önskan att ställa ut kan man bli ganksa svalt bemött av dom som är gamla i gamet. Man är inte lika intressant. På ett vis kan jag förstå det men samtidigt så borde man få lika mycket hjälp. Katten borde vara det viktigaste av allt. /Sylvia

Det borde deffinitivt finnas utbildningar/ceritfikat och kontroll på uppfödningen… *tycker lilla jag*

Vad räknas som "dumpat pris"?

Mulan: Håller med dej :)

Måste också tillägga att jag tycker det är förkastligt att ta en kull om man inte tror att kombinationen kan tillföra något till aveln och inte själv kan tänka sig att behålla något. (Betyder så klart inte att man ska behålla något i varje kull, men om inte jag kan tänka mej att gå vidare på barnen så varför skulle någon annan det?!). Anser att avel "bara för att kattungar är söta/mysiga" bara är till skada för seriösa uppfödare eftersom det ökar utbudet och sänker priserna. I det långa loppet vill väl vi uppfödare få bättre och mer rastypiska katter i varje generation så varför ta en kull om man inte tror det leder avelsarbetet vidare?!

Jag håller med Mulan i det hon har skrivit i sina inlägg. Väl skrivet!

Om alla, rent hypotetiskt, minskade ner och tog max en eller två kullar under, låt oss säga 1 års tid, tror ni inte att det skulle bli lättare att sälja då? Det skulle bli en enorm skillnad i antal födda kattungar och därmed också mindre utbud och såklart lättare att sälja de kattungar som föds. Naturligtvis är det omöjligt att genomföra. Alltid är det något som gör att vi måste para nu, hanen ska snart bli kastrat, honans ålder spelar in, man är rädd för livmoderinflammation osv osv.

Fram för en uppfödarutbildning!!! Både åt oss nya men även till en del, inte alla, äldre uppfödare som tyvärr inte heller kan sin genetik.

#34
Du undrar vad som menas som "dumpat pris", ja, det är väl även där så att många har olika åsikter men för mig är det att man sänker priset på en kattunge som precis har blivit "flyttfärdig".

Allmänt:
Jag tycker inte att man ska behöva sänka priset på en kattunge som är 4 månader (blev kattungen helt plötsligt mindre värd?)
Man måste ju som uppfödare innan man tar en kull faktiskt ha i bakhuvudet att man kan bli sittande med någon eller några kattungar längre än 12 veckor. 
Jag reagerar när jag går ut och tittar på sidor som ex.vis Blocket och katter.nu och det står som ex. "Norsk Skogkatt 4 månader 3.000:- (då de i regel kostar mellan 4.500:- -- 5.000:-). det är i mina ögon att sänka Skogkattens värde…

Ja, det är att "dumpa priset".

Jag fick höra att jag "dumpade priset" av en uppfödare, men jag har inte sänkt priset utan hade i den uppfödarens ögon alldeles för lågt pris från början. Vet inte om det är så eller om det är en lagom prisnivå. Men våra ungar är inte mer "lättsålda" än hennes, hon tar 500 kr mer än oss.

För mig så är alla kattungar lika mycket värda även om de är kvar hemma tills de är halvåret eller mer och skulle kunna ta samma pris även om katten vore runt året. Avelsarbetet är ju inte "billigare" eller enklare om kattungarna är kvar länge än om de flyttar vid 12 veckor.

Det är givet för mig att det i första hand handlar om tillgång och efterfrågan. Hittills finns inga problem alls, men man skall alldrig ropa hej föränn man är över bäcken.

//RolfH

En tyder med Mulan.

I mina ca 9 år som uppfödare så har jag sett en explusjon i antall uppfödare i både Norje ( här jag bor ) och i Sverige.

Trist att det är så.

Personligen så tycker jag att man borde gå på kurs och det borde kosta mycket mer för att köpa sig ett stamnavn.

Vi har aldrig haft problem med att sälja kattungar någon gång.

Före vi planerar så har vi först många som väntar på att vi ska få kattungar och vis ett par tillfelle så har några väntat i ca 2 -3 år med att få köpa katt ifrån oss.

Vi har haft ett enda år där vi hade 3 kullar i löpet av året men annars hade vi inte haft mer än 1 kull pr år.

Detta är en hobby för mig och det ger mig så mycket kärlek til mina härliga katter .

Lite svårt för mig att förklara detta på svenska när jeg är Norsk - men håppas ni förstår ändå…

Vilken intressant diskussion! Och det känns "skönt" att höra att det tycks vara lite allmänt numera bland flera raser att det är svårsålt, tyvärr. Själv föder jag upp brittiska korthår sedan många år och de senaste åren har inte varit roliga alls när det gäller att sälja de små liven, tyvärr. Mitt snitt på kull är 1/år så det handlar ju inte direkt om att man personligen ser till att mätta marknaden…

Jag håller med ovanstående om att det verkligen vore önskvärt om fler uppfödare drog sitt strå till stacken och såg till hela rasen/katternas välbefinnande än till sin egen uppfödning/egna linjer. Jag har själv tvingats skjuta upp eller helt ge upp spännande, planerade kullar bara för att jag ju ser att det är svårsålt. Otroligt trist javisst, men jag tycker att de kattungar som redan är till salu skall hitta nya hem innan man fyller på utbudet s a s. Och mina linjer eller planer är ju verkligen inte sämre än många andras… 

Tycker det är oerhört trist att inte fler uppfödare tänker likadant, utan de kör på i samma gamla banor. En del nybörjare som ej är särskilt pålästa som ni var inne på ovan. En del storuppfödare som fortsätter att, ja i brist på annat ord, pytsa ur sig massor av kattungar på en redan mättad marknad. Men även de blir ju sittande med kattungar, dumpar priserna, "placerar på foder" osv.

Alla katter är gulliga, rara, fina och många av dem skulle säkert bidra positivt till aveln, men som det ser ut nu så tycker jag personligen att vi måste ta ett gemensamt ansvar som uppfödare inom respektive ras och se till så att denna tja, överproduktion (usch vilket hemskt råd i sammanhanget!) hämmas.

//Pia, värd för katter iFokus

Ett av de stora problemen för oss uppfödare av raskatter är att vi anses ta överpris för våra kattungar. Givetvis är detta en felaktig uppfattning till 99%. Felet ligger istället hos dem som kan sälja blandraskatter till 1/4 av priset utan någon som helst garanti. Det mest utstående problemet blir ju då hur vi gemensamt kan höja kattens status. Som det nu är finns ingen revelans mellan vad set kostar att ta fram en frisk kattunge och vad man kan ta ut från en köpare av en frisk kattiunge. Givetvois beror det på att det går att sälja kattungar för åtskilligt lägre pris efter en avel som i min mening inte uppfyller god katthållning eller goda kundrelationer. Jag är för hårdare restriktioner på människor som säljer levande djur, än vad det är idag. Dessutom är jag för en lagstiftning som förornar registrerad och kontrollerad avel, där man måste genomgå ett prov för rätten att sälja levande djur.

//RolfH

Jag har läst igenom inläggen här ovan och kan hålla med om mycket.

Några personliga reflektioner vill jag dela med mej av:

Så länge efterfrågan är en aning större än tillgången så blir det färre problem, det blir bl a färre som känner sej tvingade att, av sina egna, olika anledningar, sänka priset. Det är subjektivt om vad var och en upplever seriöst, ambitiöst, och om hur erfarenhet ska beräknas. Var och en har sina egna preferenser för hur en god mentor ska vara och kunna. Konkurrens har många sidor, de flesta är hårda.
Vissa saker går att reglera med lagar, förordningar och paragrafer m.m. Resten är upp till en själv, med subjektiva bedömningar för vad som passar just mej.

Jag tycker att det har varit svårt att sälja kattungar från maj-06. Jag har sålt en hel del kattungar under vintern/våren-06. Men nu har mina pojkar blivit 7 månader och är inte några kattungar längre. Jag har sänkt priset till 3500:- tror inte att jag kommer att sänka mer. Måste även kastrera mina pojkar(inte Baron) eftersom dom har börjat bli könsmogna.

Mvh Maja.J

Min uppfödare har lite svårt just nu att få sålt sina kattungar. Jag köpte ändå en katt som var ca 9 mån. Och då hade hon en ny kull ungar där hon fått sålt de flestao sedan fick en av hennes katter livmoders inflammation( en väldigt vacker kull syster till min) och hon valde att ta en kull på henne. Och nu har hon fem små till. Och det är synd att hon inte får sålt dem för de är verkligen jätte fina. Har funderat flera gånger på att köpa en katt till. Men jag i min tur skall ta en kull på min hona. Och får jag inte sålt alla så gör det inte så mycket för då har jag bara fler katter o älska o ställa ut.

Jag som snart skall börja med min uppfödning pratar mycket med andra erfarna uppfödare och ställer ut mina katter regelbundet och har även gått assistent. Så jag vet hur en skogis skall se ut o jag vet vad jag gillar. =)

EN TANKE SOM SLÅR MIG ÄR ATT OAVSETT OM MAN HAR EN ELLER FLERA KULLAR SÅ ÄR DET ÄNDÅ KÖPARNA SOM STYR.

Faller inte mina kattungar köparna i smaken så blir man sittandes med ungarna, under hela den tiden jag har hållt på har jag bara blivit sittande med 1 katt, och han visade sig vara jättebra så jag gråter inte.

Tycker Pärlan har många bra inlägg här, givetvis andra också men hon vågar säga vad många tänker.

P.S. Hörde en historia på VK's utställning om någon som köpt en kattunge av en DOMARE, kattungen var livrädd och när köparen ifrågasatte detta svarade domaren; Socialiseringen får du sköta själv!

???????????????????????????????????

Så man kan som sagt inte försöka dela in folk i bra eller dåliga uppfödare om en domare som borde veta bättre resonerar såhär!

Vill klargöra att jag bara hört historien och inte vet om den är sann men jag antar det!

#46 Jag har aldrig hört historien ovan & lägger heller ingen värdering i huruvida det är sant eller inte, men jag måste erkänna att det finns en poäng i att man måste socialisera & träna en katt för utställning. Hur bra temperament katten har från början så måste den ändå tränas.

# allmänt

Om vi ska bibehålla vårt goda rykte (som man faktiskt hör av flera domare) om att vi föder upp oerhört vackra skogisar i Sverige så får vi nog alla dra vårt strå till stacken och försöka tänka till lite extra i vårt avelsarbete! Jag tycker att det är upp till var o en att föda upp hur många kullar de vill, det jag efterlyser är ett kollektivt tänkande på rasen, inte att alla bara tänker på sitt eget. Genom samarbete kanske man kan nå fram till en bra lösning som gör att färre sitter med osålda kattungar? Hur det sedan ska gå till har jag inte en aning om, det är ju som bekant svårt med samarbete i kattvärlden..  Jag välkomnar konkurrens och jag tycker visst att man ska få föda upp katter som nybörjare, men i många fall så blir åtminstone jag mörkrädd när man inser hur lite en del som kallar sig uppfödare vet.. Och det man också måste fråga sig är hur man då ska kunna hjälpa o vägleda sina kattungeköpare?

Citat:Jag välkomnar konkurrens och jag tycker visst att man ska få föda upp katter som nybörjare, men i många fall så blir åtminstone jag mörkrädd när man inser hur lite en del som kallar sig uppfödare vet.. Och det man också måste fråga sig är hur man då ska kunna hjälpa o vägleda sina kattungeköpare? Slut på citat.

Svar på det du skriver Mulan; Jag håller med dig om det som står överst här, iallafall jag säger till mina kattungeköpare att jag ställer upp och svarar på ALLA deras frågor, hjälper dem om de vill ställa ut och hjälper dem med info och råd om de vill prova att ta en kull.

Jag hoppas att det är så de flesta ställer upp på sina kattungeköpare, på detta sätt minskar ju okunskapen.

Jag lyssnar också på vad erfarna uppfödare har att komma med för råd och ställer mig ödmjuk till att jag ALDRIG kan bli full lärd, jag försöker gå på föreläsningar osv. för att kunna vara säker på att man inte gör fel i sitt avelsarbete/ uppfödning.

#11. Må sige at det du skriver, desværre også gælder i Danmark.

Der dukker hele tide nye "opdrætter" op, som tror, at man kan spinde guld på skovkatte, uden at man behøver at sætte sig ind i racen´s standart.

 Jag far inte land & rike runt och besöker utställningar & mitt mål är heller inte att sälja mina kattungar till uppfödare eller blivande uppfödare utan till vanliga familjer. Jag omger mig också av ett nät av "kattmänniskor" som jag hyser stor respekt för som jag ALLTID frågar om råd.

Sen kan jag också tycka att det är svårt att bedriva ett vettigt avelsarbete när det finns vissa katter som dyker upp i var & varannan tamtavla. Dessa katter är ofta väldigt fina och rastypiska skogisar men borde man ändå inte begränsa användandet av både honor & hanar.

Någonstans känns det som vi glömmer varför vi har dessa underbara katter, och visst ska det finnas konkurrens men jag trodde att folk i kattvärlden jobbade mot samma mål och ställde upp för varandra men det har jag bistert fått erfara att det inte alltid stämmer.. Och detta är MIN verklighet som inte behöver överenstäma med din

Men för att knyta an till tråden om det är svårt att sälja kattungar så tyckte jag också det till mina blev leverans klara, vips så var det två av 8 kvar…

/Mia

Generellt sett så är tar sällskapsköpare kontakt om snart leveransklara kattungar och uppfödare "hänger på låset" och tar kontakt innan de små öppnat ögonen… Däremellan brukar det vara rätt lugnt ;)

Tycker det kan bli lite hysteri, så vid den senaste kullen samlade jag på mej intressenter och började lova bort dem först efter fem veckors ålder. Ska väl erkänna att allt inte är definitivt ännu ens efter sju veckor… Känner ingen stress ännu iallafall ;)

**
Mulan**, vill bara säga att du är en av de klokaste människor jag träffat på. Du tar orden ur mun på mig o jag önskar att jag hade din förmåga att forumlera mig.
Nu får jag endast göra ett tappert försök.. ;)

Oavsett nybörjare eller veteran så hoppas jag att alla tar till sig av det som står skrivet här idag, (inte bara av Mulan, även om jag håller med där), o tar sig en liten funderare..
O jag vill inte att någon ska ta illa upp, men bara ta en stund att fundera över vad man vill med sin uppfödning?

I min värld så är det katternas välbefinnande som går först. Inte min egen fåfänga eller lust o längtan efter små dunbollar (söta som socker) utan att vilja något med rasen i sig, som för den framåt.
Nu är det väldigt individuellt vad man anser "framåt" med rasen om det innebär HCM-testade katter i stamtavlan i flera led, örontoffsar, benstomme eller kraftig haka. Alla har vi något som premierar, eller hur?

Men oavsett detta, så kan vi inte "fylla" landet/världen med kattungar, de måste gå att sälja dem, till det pris som vi anser vara rimligt för en skogkatt i dagens läge, de flesta ligger väl runt en 4500-5000 vad jag har sett.
Kostnaden för olika hälsotest för föräldrarna, vacc o intyg, tid o pengar för utställningar o tiden kattungarna bor hemma blir ju inte mindre/lägre för att vi "överproducerar" kattungar, eller hur?

När det sedan gäller planering av parningar så är ju det oxå individuellt.. Vad jag anser vara en helt tokig parning, för i mina ögon passar inte de katterna, eller ger det jag är ute efter, kan mycket väl vara genomtänkt o önskad av den uppfödare som gjort den.
Det dömer inte jag, eftersom vi tycker olika.

Men min förhoppning är ju att alla premierar hälsa o temperament, i de flesta fall tror jag nog de säljs till sällskap i familjer, vem till ha en bråkig kattunge som inte går att hantera?
De ska vara friska o krya o ha ett vänligt lynne.
Kattungar MÅSTE inte levereras när de är 12 veckor bara för att Sverak ger den rekommenationen, de får inte vara yngre, men de får faktiskt vara äldre..
Man måste kunna be en kattungeköpare vänta om man tycker att kattungen väger för lite, ser lite snorig ut eller behöver stanna hemma lite längre för dess egen utveckling… vad som helst!
Priset ska inte behöva sänkas för det!

Antalet uppfödare och kattungar har växt något otroligt bara de få åren som jag haft skogkatt o farit på utställningar!
Det tycker jag är jätteroligt att fler har intresserat sig för just utställning o avel.
På det sättet har vi nog lyckats höja statusen på raskatterna, men inte priset.

Jag är en total nybörjare och vill lära mig så mycket som möjligt o hoppas att de människor jag har omkring mig kan guida mig på vägen. Framför allt ta mig i öronen om de anser att jag är ute o cyklar, men oxå ge beröm när/om jag gjort något bra.

Idag har jag inte ens en hona, men det kommer kanske en dag o då vill jag vara så förberedd man kan vara.
Nu är det säkert nån som kommer pipa om att "hon har ju ingen uppfödning eller haft kullar" men även om jag inte är uppfödare ännu, så har jag ett intresse för rasen o katter i allmänhet o jag hoppas att det ger mig rätt till en åsikt i ärendet?

Nu har jag nog sagt det jag ville.. jag kanske återkommer! :)
//Malin

Jag håller helt med Mindfields här… vårat tycke och smak skiljer sig ju en hel del, och tur är väl det, tänk om vi alla hade exakt samma mål med hur vi vill att våra skogisar skall vara och se ut!!Då hade vi haft en smal avelsbas idag… vilket vi ju faktiskt inte har. Så länge man helatiden har i baktanken att ALDRIG göra en kombination som man själv inte tror på och kan tänka sig att behålla en avkomma ifrån. Så är man en god bit på väg. Givetvis är det ju också viktigt att vi väljer vårat avelsmaterial med omsorg och ser till att främja standarden OCH inte minst tempramentet!!! Som man lätt tappar på vägen om man enbart tittar på uteseendet. Det är för mig skrämmande att se hur många som anser sig föra en sund avel, men ändå inte vet ett smack om vad för hälsoprogram som finns och vad det innebär. Man måste för att kunna vara en god uppfödare sätta sig in i vad som händer runt omkring rasen, vilka för och nackdelar finns och vad kan JAG göra för att dra mitt strå till stacken!? Försöka att inte använda samma hane som "grannen" bara för att det blev en lyckad kombination och ställa sig frågan både en och två och tre gånger ifall det verkligen blir bra… inte bara välja hane för att kompisen äger den, för att den är billig eller liknande utan man måste ha ett MÅL. Sen om en uppfödare har ett mål och en annan ett annat, det måste man ju repektera, sålänge det är genomtänkt. Trots allt är det ju så att katten har inte valt att koma till dig/oss utan det är VI som valt att ha den!!! Och då måste vi ju på bästa sätt förvalta den skatt vi har… genom att försöka sätta oss in i hur det hela fungerar och vad som är bra och dåligt, så långt det bara går… vissa saker finns det inga svar på, men man ska åtminstonne kunna fråga sig…. har jag gjort så gott det går med den vetskap vi har och kunna svara JA på den frågan…. Då tror jag vi kommer en bit på vägen. Jag är fortfarande bara nybörjare och hyser stor respekt för er som är gammla i gemet, och lyssnar mycket ofta och gärna på vad andra har att säga, och tar gärna del i endras kunskap, vi måste vara mera öppna för att lyssna på varandra.

Och Mindfields, även om du inte haft någon kull än så är du ju ett mönsterexempel på att skaffa dig kunskap INNAN du skafar kull, och där med en god (om än blivande) uppfödare i mina ögon!!
Tack för ordet // Sophia

Kunde inte sagt det bättre själv Malin… bara för att vi inte är uppfödare ännu så betyder ju inte det att vi inte tänker på katternas bästa eller hur??!!!

Bra skrivet malin, du kan också formulera dig ;o)

/Mia

Klart du får tycka till Mindfields ;) Håller med vad du skriver om.

Tycker det är viktigt att man har en plan med sin avel och som du skriver - ibland är det lite svårt att se andras. Men de flesta tänker väl ändå annat än "det blir söta kattungar" eller "jag vill ju så gärna ha *önskad färg* på ungarna och *MrX* bor ju närmast" utan har tänkt liiite mer långsiktigt än så.

Visst går ju majoriteten av våra kattungar till sällskapsköpare och jag säljer hellre till det än till en uppfödare som jobbar mot något jag inte står för.

Självklart ska man hjälpa och stödja nya uppfödare om någon vill starta uppfödning, men jag tycker vi alla har ett ansvar att inte bli så stolta om någon uppfödare (ny eller gammal) vill köpa en av våra älskade små att vi slutar tänka kritiskt… Alla katter bör faktiskt inte gå vidare i avel av en eller annan anledning - även om det breddar avelsbasen! Alla katter behöver inte ställas ut heller…

Hmm här har framkommit många bra åsikter här men kanske bör vi återgå till trådens igentliga fråga?!?

-Svårt att sälja kattungar

Mitt svar är att jag haft förvånassvärt lätt att sälja mina kattungar. Kattungar som var leveransklara i början på augusti men jag tyckte att kattungarna behövde 2 veckor extra mkt pga att kattungarna var många och enligt mig lite små och lilla Angel hon flyttade 16 veckor gammal pga att hon var efter lite mindre än dom övriga i kullen  och för att jag ville att hon skulle få extra tid med mamma..

Nej, svårt tycker jag inte. Jag har 4 av 5 bokade och de är nu nio veckor.

#57
Ämnet "svårt att sälja kattungar" rör sig om mer än en Ja el NEJ-fråga, jag tror det är därför diskussionen ter sig i många riktningar, beroende på vem som svarar o den personens synvinkel.

//Malin

Fniss.. #57 det är ju det som är så kul! Att man hela tiden väver in nytt i tråden!

Som jag skrev innan så behöver man kanske inte "slå sig för bröstet" och hävda att man själv får sina kattungar sålda.. utan snarare konstatera att det faktiskt ÄR problematiskt ibland att hitta köpare.. Det kommer nog att drabba oss alla om utvecklingen med fler o fler skogisuppfödare fortsätter.. Jag tror att har man lite oflyt så kanske man sitter där och frågan är vad man gör då?

Jaavisst kan det bli så Mulan och visst kan man sitta kvar med kattungar..

Men det var inte meningen att slå mig för bröstet och typ skryta. Men så har det varit för mig och många andra med mig, men nästa gång kan det vara tvärt om..

Sedan att vi sitter och ge en och annan dåligt samvete för att man tar si och så många kullar, benämmer att gör man si eller så så är mer eller mindre seriös  tycker jag inte att någon här på forumet är man att kunna säga..

Alla tycker vi olika och gör olika och detta måste respekteras, tycker jag!!

Sedan så är vi olika alla och tycker olika men vad jag har fattat så är det i grund och botten ren avundsjuka och skitsnack många gånger grunden till stämpen serös eller inte seriös.

Kära vänner detta är mina tankar i grund och botten är det katter vi håller på med som ska enligt mig ska  vara en kär  och älskad familjemedlem som framförallt ska fungera i en familj..Ialf är det till familjer mina katter först och främst ska flytta till, där min kattunge kan bli älskad som katt.

Sedan förstår jag allt det där med att föra rasen vidare osv och jag tror att alla parningar har ett syfte antingen folk tycker om det eller inte. Saken är den att alla kan inte tycka om alla och defenetivt så tycker jag att man borde ser om sitt eget bo innan man rensar rent runt grannen. Men det är klart ibland kan det ju oxå vara svårt..

Men men detta är vad jag tycker och jag tycker såklart att mkt ni alla skriver är rätt men man måste dock ha förståelse för att vi tycker olika och alla vågar eller vill inte skriva här på forumet… F

ör tyvärr så får man många gånger skit när man inte tycker precis som er alla andra..

/tack för ordet…

#56  Helt Rätt!

#52  Kanonbra skrivet!!

#61 BRA!!!! Skrivet håller med dig till 100%

Jo jag hade bättre tur med att sälja min första kull A-kullen den var ju BOKAD o klar vid leverans 12v. Men det är kanske en hårdare tid för oss som INTE ränner på utställningar 3-4g i månaden o INTE får vara CHAMPIONAT på typ 6 utställningar som många utställare får. Men jag har INTE råd o åka 100 tals mil i månaden för att kämpa för o komma till Nom o Panel mm TYVÄRR om jag hade skulle jag gjort det. (INGEN FÅR TA ÅT SIG NU INGEN NÄMD INGEN GLÖMD)

Mvh//Susanne S*Silverfåran´s NFO

Bra skrivet både #61# och #63#!!

"Du kanske INTE skulle hålla på med uppfödning när du inte har råd o HCM testa dina avelsdjur!!!" Det var det värsta jag hört! Utställningar ska ju vara roligt och många har sina katter där oavsett om de tycker om det eller inte. Du är inte ngn dålig uppfödare som inte hcm testat dina katter, jag har inte gjort det med min Thea heller. Hade en lång diskussion med min veterinär om detta och det hon ansåg att man borde kolla upp hos sina katter är ev blodgruppen!De har i sina veterinär träffar diskuterat detta med HCM och där ansåg man det onödigt och ett bra sätt för veterinärer att tjäna pengar…Det är ju ändå inte tillförligtligt och man kanske hinner få 20 kattungar efter en katt som testats positivt! Stor kram till dig Susanne, jag vet att dina och mina katter har det bra!!

#64 TACK!!!! Om du var här skulle jag ge dig en GOOOOOoooo KRAAAAM!!!!

#61 Ledsen om du tog mitt inlägg personligt, för det var inte meningen! Det var bara det första som var specifikt menat till dig..

# alla

Men med risk för att få däng,   är det verkligen så låga krav vi ska ha på oss uppfödare av Norsk skogkatt?  Att vi bara ska föda upp kära sällskapskatter? Ärligt talat, då tror jag att man lika gärna skulle kunna lägga ner… Jag vill inte vara otrevlig eller döma folk, men om man som uppfödare inte ställer högre krav på sin uppfödning än så så förstår jag inte skillnaden mellan att föda upp Norska skogkatter och huskatter? I så fall tappar vi ju rasstandarden… Och om vi inte ställer ut våra katter, hur vet vi då att de uppfyller standarden? Det är ju det som är en oerhört positiv bit med utställningar, att jämföra sina egna katter med andras, inte för att plocka NOM:ar och BIS:ar… Åtminstone för mig.. Jag kan åka på utställning för att komma hem överlycklig över en Ex3:a, och nästa gång kan jag komma hem med ett cert och inte alls känna mig lika glad.. Det är ju det jag menar med att föda upp enligt rasstandarden.. Men det ÄR fritt val vad man vill avla på och med, det är bara lite synd att inte fler sätter sig in i rasstandard och försöker jobba mer med typ och storlek OCKSÅ, inte bara för att föda upp gulliga kattungar…

Det är upp till var o en att ställa krav på honorna som ska träffa ens avelshane. Jag personligen ställer faktiskt som krav att de få honor som min hane kanske ska få träffa ska vara HCM-testade och Fiv/Felv-testade. Men jag kan inte för mitt liv förstå hur #63 ska bära dig åt för att utröna huruvida din katt är "bärare av epilepsi"??

Mvh Mulan

# 63 kunde inte skrivit det bättre själv…/ Mia

Vi har problem uppe i norr också.

Jag tror också på att man skulle kunna hjälpas åt. Jag ska till Skellefteå på utställning 30/9. Om någon vill att jag sätter upp annons med dennes kattungar, så går det jättebra. Jag har tyvärr ingen skrivare men det kanske hinns med snigelpost… annars fixar jag utskrift någon annanstans. Hör av dig om du är intresserad.

MVH //Nina, S*SkoBis

#66 Nää jag tar det inte personligt heller utan jag vet själv vad jag vill avla på och det räcker för mig och är mer än nöjd med det, men jag menar att vi alla uppfödare har olika mål. Vissa vill ha stora katter haka öron,temprament, massa osv..

Vissa avlar på speciella färger och självklart tänker dom säkert på skogkatten andra kvaliteer.

Jaa som sagt vi tycker olika men självklart ska en skogkatt se ut som en oxå, annars är väl inte vitsen stor att avla på skogkatter kan jag tycka…

Mjuka keliga och gosiga katter får vi förhoppningsvis på köpet.

#69 Självklart har vi olika mål. Å nu är vi miiiiiiil från diskussionsstarten…   

#66: Precis! Det var något sådant jag var ute efter, om än luddigt ;)

#63: Jag kan faktiskt inte förstå vad utställningsresultat eller titlar egentligen har med kattungeförsäljning att göra?! Tror inte någon av våra kattungespekulanter någonsin egentligen frågat om sådant…

Tror däremot att det är urviktigt hur (och att) man presenterar sitt katteri på nätet, för numer surfar folk runt innan de tar kontakt och väljer ofta uppfödare efter "sin smak". Tydliga bilder på kattungarna och ofta underlättar så klart!

japps 

Gillar att diskutera

#66 Bra skrivet!!

Många bra saker som sägs här.

Även om jag tycker man måste skilja på om det är svårt att sälja för just MIG eller om det är svårt att sälja till rasen som GRUPP. Att man som uppfödare av en viss ras (ja nuförtiden flera vitt skilda raser) får ta sin del i ett kollektivt ansvar för rasens bästa på lång sikt och inte se till sitt eget bästa som uppfödare av just "mina linjer" idag.

D v s fundera lite över om det egentligen är så bra att föda upp ännu en kull när marknaden ser ut som den gör ft… jag tycker flera varit inne på det (och det var det jag försökte få fram i #41).

Sänkta/dumpade priser vinner ju ingen på, långsiktigt, varken rasen, uppfödarkollektivet eller katten som individ. Möjligen köparna rent kortsiktigt…

Ensam kanske man inte kan åstadkomma så mycket som man kan göra som grupp, där alla tar sin lilla bit av ansvaret.

Har just suttit ute nätet o tittat på perser katter. Nu har inte jag tänkt ha någon men jag funderade lite bara på vad en sådan kostade. Och de är billigare än skogisarna. Lite konstigt tycker jag. Men efterfrågan har väl gått ner på den rasen antar jag. Synd. Vi får se till att det inte händer med skogisen, på något sätt.

#74 Håller med till fullo! Snyggt skrivet!  

#74 Pia, huvudet på spiken! :)
//Malin

Jag är visserligen inte uppfödare, men en av de saker jag tycker är viktig för mig som köpare av kattunge, är att uppfödaren har en bra hemsida med tydliga bilder av kattungarna, viktkurva, gärna lite dagbok om ungarnas personligheter, tydliga kontaktuppgifter, tydliga bilder på föräldrarna, gärna flera generationer, bilder på tidigare kullar, information om sig själva och uppfödningen mm.

En synlig, snygg och trevlig hemsida gör mycket tycker jag! Är man då hörselskadad som jag är, så gör det mycket om jag kan maila uppfödaren flera gånger så jag vet mer om kattungarna, innan jag ber maken ringa uppfödaren åt mig. Då får han vara 'tolk' åt mig, och det funkar bra.

Vet flera hemsidor jag lämnade direkt, då informationen inte var tillräcklig eller tydlig nog, eller bilderna på kattungarna inte var tydliga nog (typ suddiga), då jag tycker det är viktigt att kunna se hur kattungarna utvecklas via bilder, om det är för långt bort för att kunna besöka dem mer än en gång.

Tyvärr är jag lite hemsideskadad efter alla år med datorer, så informativa och tydliga hemsidor är viktigt för mig….. 

Hoppas ingen tar illa upp av detta, men jag vill bara förklara vad jag som köpare tycker.

#78 Carrocs - jag tycker det är lysande att du delar med dig av vad du som köpare är viktigt!
Jag har själv lämnat flera hemsidor för att informationen inte är tillräcklig, bilderna suddiga eller en massa saker eller reklam som strular.
En hemsida el dyl är viktigt för både uppfödare o köpare :)
Alla köper vi väl en katt utifrån nån gång? För att bredda avelsbasen?

Hälsn,
Malin

Tack #79!

Tycker bara det är kul att kunna dela med mig av mina erfarenheter av hemsidor och som kattungeköpare! 

Kommer troligen köpa en skogkatt till i framtiden, och då kommer jag kolla hemsidorna mycket och ofta, och dåliga hemsidor, eller hemsidor med få uppdateringar lämnar jag direkt.

Kan ju berätta att när jag letade efter den katt jag har nu, dvs Cornell, så sökte jag mycker på nätet, abonnerade på Skogkattslingans mailtjänst om kattungar till salu och kollade hemsidor från hela landet. Till slut begränsade jag mig till några som verkade bra, främst då med information om katterna, kattungarna, föräldrarna, uppfödarna själva, bilder, bra mailkontakt osv + att just de hade blå-vita kattungar med/utan agouti (det var just de färgerna jag var ute efter) till salu. Jag letade i flera veckor innan jag till slut fastnade för Cornell, och då var det främst kattungen jag föll för, men även uppfödaren var/är en underbar personlighet! Personkemin när man väl ses måste ju oxo stämma!

Lite tråkigt för mig då som råkat ut för att kameran krånglar just som jag har en kull så att jag missat flera bilduppdateringar på min hemsida. Mina kattungar är lika vackra och trevliga ändå.

//RolfH

Jo, men om man skriver på hemsidan och bara förklarar att kameran krånglar, så är det helt ok ändå!

Cornells uppfödare missade oxo några veckor pga resor mm, men då skrev hon det på hemsidan, så man visste det.

#80 Håller med, personkemi ska stämma :)
Det är trots allt inte "bara" en katt man köper utan även, förhoppningsvis, en vän eller åtminstone någon man känner att man kan prata med o fråga om råd o stöd :)
Iom köpet så har man ju en länk till varandra!
//Malin

Har just fått en kull i går med sex planerade bebbar.Har själv både honan och hanen men det är enlig andra uppfödare och givetvis mej själv också en bra kombination. Nu återstår både det roliga och det jobbiga men att dom blir sålda hoppas jag ju även om det dröjer och det måste man alltid räkna med. Av olika anledningar hade jag fyra kullar förra året , tog hand om en födsel och uppväxt då husse dog, en tjuvparning och två planerade. Hade lyckan att hitta bra hem åt dom och hoppas ägarna till dessa känner att jag ställer upp med det jag kan. Som tur är har jag några säkra o bra uppfödare som hjälper mej vidare. Det jag efterlyser är mer öppenhet om allt både positivt och negativt (sjukdommar, döfödda katter mm) En av mina sålda katter dog förra året och dom misstänkte Fip. Den erfarenhet jag fick då av en del var att "nu är det slut med din uppfödning" Hur tror ni det känndes? Katten hade inte Fip men jag drog mej inom mitt hus och var ledsen.

 Det vi måste tänka på är att hjälpa varann att få fram friska och sunda katter samt värna om dessa. Lycka till med era försäljningar. Våra djur är värda varenda krona så dumpa inte priset utan ta vara på den tid ni har tillsammans det ska jag göra.

Som flera skriver, en bra hemsida med tydliga bilder är ett väldigt viktigt sätt,  tror jag, för oss uppfödare att synas på. Som köpare vill man ha mycket information, mycket bilder. Det är ju liksom att "marknadsföra" sig, krasst, men sant. Så en god investering bör vara en bra kamera och att skaffa sig litet kunskaper, eller någon som kan hjälpa en att knåpa ihop en vettig hemsida utan en massa reklam. Min hemsida har jag gjort själv, och det är den första hemsida jag har provat mig på att göra. Det har tagit mig många timmar av svett och tårar men den har varit värd det. Nu säger jag inte att min sida är den allra bästa, men jag är nöjd med en utifrån vad mina grundförutsättnigar varit. Och jag har fått väldigt bra respons på den, och för bilderna på mina ungar.

#76 Mulan & #77 Mindfields, tack:)

Jag måste bara säga som svar på frågan att jag tycker det snarare har blivit svårare att hitta rätt köpare än svårare att sälja kattungar.

#84 Även om det inte hör ihop med denna tråd så måste jag bara kommentera det du skrev om folks reaktion av att du hade fått FIP i ditt katteri…. Skönt föressten att det inte var det!

Jag förstår inte att folk ska vara så dömande! FIP kan vem som helst råka ut för! Det flesta som föder upp katter och har flera individer höjer risken att få FIP radikalt. Jag tillhör de (tack och lov) som inte råkat ut det än. Men jag vet också att jag när som helst kan vara den olycklige att åka dit på det. Jag håller med dig att vi måste bli öppnare när vi råkar ut för sjukdommar, defekter mm

 Det jag saknar i skogis Sverige är att vi uppfödare stöttar och delar med sig med varandra i allt! I med och motgång! Vi måste ju tänka på vad vi kan göra för vår underbara ras och då måste vi sammarbeta mer, inte motarbeta varandra som man har sett på tok för mycket av.

Jag vill även nu passa på att tacka mina uppfödarvänner för att de delar med sig av all kunskap till mig! Man snappar upp lite här och lite där!!!

Jag tycker personligen det är ganska ointressant att se kort på blöta nyfödda kattungar och har därför valt att inte publicera enskilda bilder på mina kattungar förren de har öppnat ögonen.

Jag har fått kommentarer om detta men jag blir ganska trött på människor med uppdateringssjukan som inte kan acceptera mitt val.

Jag vill inte heller hålla på och bråka så mycket med kattungarna när de behöver sin mammas varma trygghet och tar bara upp dem första veckan för att väga dem varje dag samt klappar dem försiktigt.

Jag sätter inte heller ut mängder av bilder på min hemsida…men jag tar ganska mycket bilder och skickar till de som är intresserade av en kattunge. De som köper en kattunge av mig får också alla bilder jag tagit på just deras kattunge.

En uppfödare har ju ofta önskemål om att få bilder från alla vinklar och vrår;)

Jag tycker också det är viktigt att kunna läsa om katterna och inte bara se bilder utan jag vill också veta hur katten är och inte bara se en bild med ett namn och en ems kod.

#89: Måste hålla med om det där med blöta kattungar… Förstår inte riktigt meningen eftersom kattungar ibland kan vara lite sneda och buliga efter att ha tryckts ut genom födselkanalen :/ Brukar dock ta en bildserie varje vecka därefter även när de är pytte. Det brukar inte ta många sekunder att få ett par bilder, om än skiftande kvalitet.

Vi lägger visserligen ut bilder varje vecka, men skickar naturligtvis också extra om någon vill ha! Även beskrivningar om varje kattunge :) Oftast fastnar ju intressenter för någonting de ser på bild - färg, look eller så - och detaljer tar vi via telefon eller ebrev senare.

 #88 Det jag saknar i skogis Sverige är att vi uppfödare stöttar och delar med sig med varandra i allt! I med och motgång! Vi måste ju tänka på vad vi kan göra för vår underbara ras och då måste vi sammarbeta mer, inte motarbeta varandra som man har sett på tok för mycket av.

Jag vill även nu passa på att tacka mina uppfödarvänner för att de delar med sig av all kunskap till mig! Man snappar upp lite här och lite där!!!

Hallo här är jag!!!!! Jag bor oxå i Värmland o är uppfödare av Norskskogkatt NI får gärna dela med ER till mig oxå!!! Jag är INTE så farlig som jag ser ut!!!