
En ledsen matte
Eftersom flera varit ikontakt med mig och vill ha kattungar efter S*Aktiva Katten's Alice. Måste jag tyvärr meddela att jag fick avliva henne idag. / Camilla Millqvist
Jag hoppas att det inte gör något att jag skriver av mig lite eftersom jag är förkrossad och ledsen idag…
Att förlora en vän är hjärtslitande…
Mina tårar rinner, jag har förlorat min vän. Min älskade varma & mjuka vän. Jag är en vuxen kvinna men Gud vad ont det gör i hjärtat! Det är sällan man möter en katt som har så mycket kärlek att ge. Du var helt enkelt för bra för att vara verklig. I allas våra hjärtan hade du en speciell plats. Jag såg fram emot att se dig växa och bli vuxen- blomma ut, precis som skogkatter gör när de blir äldre. Men verkligheten är ibland annorlunda än vad vi vill att den ska vara…
Du som var mitt skötebarn när du anlände till världen. Din mamma som också är en helt otroligt bra katt- lade dig för att dö!? Ingen förstod varför. Jag kunde inte låta detta ske utan försökte på alla sätt och vis få henne att acceptera dig, dock utan resultat. Jag matade dig dag och natt, och det kändes som om jag aldrig sov de första veckorna i ditt liv. Men du var så speciell och vi hade ett speciellt band mellan oss. Ett sådant band som man bara får med vissa djur.
Du låg där i en uppvärmd fuskpäls och snuttade på din spruta med varm välling. Du spann högt och långt före dina syskon och älskade den mänskliga närheten som vi erbjöd dig. Barnen älskade dig, lika mycket som du älskade dem, och ni låg ofta framför Tv:n gosade.
Du växte upp och förvandlades från en liten knubbig kattunge till en vacker skogkatt. Jag fick så många fina mail från svenskar och utlänningar som gav dig beröm för din look, jag var naturligtvis stolt! Trots att du var så vacker på utsidan så var din själ det vackraste med dig! Du var våran prinsessa. Du var busigast av alla och krävde din dagliga portion av kärlek från var och en i familjen.
Idag lilla Alice har jag låtit dig somna in, jag hatar mig själv. Jag är arg att jag inte är en övermänniska och såg att du hade blivit sjuk. Jag anklagar mig själv- för det gör så ont att förlora dig! Förlåt mig!!!
Inatt klappade jag dig och du spann och var som vanligt, inget verkade vara fel. När jag vaknade låg du i kattlådan precis om du gör ibland när du vill jäklas med de andra katterna. Jag lät dig naturligtvis hållas i 10 min. Jag känner dig så väl och förstår din humor. Sedan började jag undra varför du inte reste på dig. Jag såg att du andades… Jag tog upp dig och kattgruset hade fastnat i din mun och näsa. Ur vulvan kunde man se att det rann brun sörja. Du var så kall! Jag lyfte upp dig på köksbänken och tvättade dig, gav dig massage och en varm filt sedan ringde jag till veterinären. Vi fick naturligtvis tid omgående.
På vägen in förberedde jag mig på det värsta. Jag och min man kom överens om att vi skulle erbjuda vår Alice den vård som krävdes oavsett kostnaden. Jag har haft katter länge och förstod att jag kanske inte skulle få ta med mig dig hem igen, någonsin. Men mitt hopp och min kämparglöd fanns där och jag ville inte släppa taget om dig! Mitt befarande blev tyvärr till verklighet Vi kom försent!!! Hade vi opererat dig hade du dött ändå! Du fick somna in.
Jag älskar dig för mycket för att låta kniven rista sönder din kropp innan du dör. Minuter som verkar stå stilla- Jag stod bredvid dig och öste kärlek över dig när livet rann ur dig- ber att det ska gå fort så att du inte behöver ha ont.
Du är iskall och jag bär dig i filten till bilen och jag kramar dig. Jag är inte beredd att släppa dig. Jag vill inte! Jag frågar mig själv under tystnad, varför just du ,flera gånger på väg till bilen. Det känns tungt att andas och tårarna trillar ned för kinderna. Jag lägger dig varsamt och kärleksfullt på sätet, precis som om du fortfarande levde. Jag mäktar inte med tanken att lämna dig kvar på sjukhuset. Du hör hemma bland ängarna och blommorna hemma, där du är född och brukade jaga fjärilar. Jag älskar dig så! Jag ska minnas dig och din stora kärlek. Sov sött min vackra prinsessa.

*Gråter* Fy, vad jobbigt!
Åhhh,, vi beklagar verkligen din sorg.
*Kramar*

Massor av Tröstekramar till dej&din fam.
Gråter jag oxå
Marina/ S*Karmskogen's
Ägd av 6 Norska Skogkatter
Camilla!
Jag lider verkligen med dig
och vet hur det känns.
Lovar att höra av mig till dig vännen.
massor av tröstekramar till er alla
//Inger

Det är lätt att anklaga sig själv, men du gjorde det rätta, och det ska du vara stolt över. Många låter sina katter lida, för sin egen smärta, dom kan inte ta farväl, och kanske får katten ett förlängt lidande, och den inte går att rädda. Jag lider så med dig, och sitter här själv med tårar när jag läser detta, må hon sova nu, utan sjukdom och smärta.
Kerstin Carlzon S*Youngun`s
Medarbetare på Norsk Skogkatt iFokus

Å så sorgligt att behöva mista en sån vän. Förstår att det inte finns nån tröst i denna stund, men sänder dig ändå en tröstens tanke från oss alla här hemma.

Jag sitter här med tårar i ögonen när jag läser din text. Och jag kan inte annat än skicka många varma tröstkramar till er alla. Nu är hon hos Änglarna, och jagar fjärilar bland blommorna. R.I.P
/Sylvia

Usch vad jobbigt…
Fint skrivet av dig.. Vi beklagar…
kramar till er..
Puh det var inte lätt att hålla tillbaka tårarna efter att ha läst den fina texten du skrivit, väldigt vackert men ack så sorgligt.
Beklagar verkligen…
Kram Sissi
*** Sissi Johansson - S*Tam-Trion's ***

Jag lider med dig, förlorade min prinsessa i juni och vet så väl vad du talar om… Det är hemskt, usch så hemskt!
Tänker på dig!

Sänder tröstekramar i eran sorg .
Kram Mizzi

Åhh, så ledsamt!! Jag är alldeles tårögd. Jag känner med dej och din sorg! Och tankar går till när jag var tvungen att avliva min älskade Majsan den 10:e juni i år. Det är hårt! Men man vet att man gjort det rätta för katten, trots allt.
Tänker på dej och din familj i denna tröstlösa stund
/Bibbi

Camilla känner med dej vet hur det är att mista sina älskade vänner , sänder en varm kram till dej och din familj. Nu har hon ingen smärta längre utan springer på dom gröna ängarna med alla våra saknade vänner./ Kram Gunilla

Tårarna trillar när jag läser det du skrivit. Du beskriver så bra sorgen och vanmakten man känner vid ett sådant här tillfälle. Har inget annat att erbjuda en än stor medkännande kram.
/Monica

Sitter här med tårarna trillande, jag skickar alla mina tröstkramar till dig!! Jag beklagar verkligen!!!!
Kramar Merlyn

Jag känner med dig och gråter…så fint du skrivit. //Eva

Finner inga ord,,, Fy så jobbigt,,, lider med dej,,,,,
Kram Linda
Puh, vad ledsamt att läsa
. Stackars dig! Det finns inga ord.
Många kramar!
/Susanna
Susanna

Stackars dig, jag lider verkligen med dig. Vad fint du har skrivit om henne.
Kram Margona

Tänker på Dig och på Din vän…


Tänker på dig & din familj.
Kram,Zabina

Åh, så ledsamt
Känner med dig och sänder tröstekramar till dig och din familj.
Kramar, Ingela
En stor sorg har drabbat er men prinsessan slipper lida och ni gjorde alldeles rätt. Att förlora en vän gör så fruktansvärt ont och sorgen kan ingen lindra men jag skickar en kram och känner med er.
Laila.

Din prinsessa kommer alltid att finnas i ditt hjärta….
Jag känner fortfarande min älskade prinsessa som ligger och myser och kurrar invid mitt hjärta….
Styrkekram…..
Åh, så tråkigt 
Hon var så fin din prinsessa

Så förfärligt tragiskt! 
Tänker på er i den här svåra stunden.
Åhhh …tårarna rinner, vad jag känner med dig och minns min älskade Evita som jag fortfarande saknar.
Massor av tröstekramar sänder jag till er!
Tårarna bara rinner jag vet hur hemskt och tomt det känns.
Tack för att du delade med dej av dina känslor.//Yvonne
finns inga ord som kan trösta dig just nu…men hoppas allas våra tankar kan värma dig lite i din sorg…
kram..
S*Winsnes Wilda

Tänker på dig och din familj och sänder massor med tröstekramar
/Annette
Nej… Så hemskt..! Tänker på er, varma kramar!!
/Jessica
Jessica, Sajtvärd på Norsk Skogkatt ifokus
S*SillyZone´s Norsk Skogkatt
Massor med tröstkramar //Eva

Massor med tröste kramar från oss med. Hon kommer alltid att finnas vid din sida.
Madeleine
Madeleine, ägd och uppfostrad av fem pälsklingar!
S*Luddhuvet´z

Massor av tröstekramar härifrån också. Det är fruktansvärt när älskade djur rycks bort för tidigt, Du gjorde helt rätt som inte utsatte henne för något ingrepp utan lät henne somna lugnt.
/Lena

Jag vill tacka för det jättefina stödet jag fått från alla som skrivit i tråden samt de som har ringt. Tack så jättemycket för att ni bryr Er. När livet känns jobbigt/ledsamt betyder det sååå mycket när det finns vänliga själar som räcker ut en hand.
Tack! *från en tjej som är evigt tacksam i en svår stund*
/Camilla

Sörjer med dig… Fcik ta bort min älskade vän förra veckan och saknar honom så

Vad vackert men ack så sorgligt du skrev, mina tårar de rinner när jag läser din fina text.
Du gjorde rätt som lät henne somna in, nu har hon det bra i himlen.
Tröst kram från Malin
Tankar till dig i din svåra stund.
//Marianne