
hur normalt??
jag har en honkatt på snatr 2 år som bor själv för tillfället i ett stort hus hos mina föräldrar.Hon fick flytta pga min andra hona,som just nu kastreras.Jag tänkte att det kanske vore kul för henne med en kompis,men jag vet hur hon är mot gårdskatterna som går här ute,hon hatar dom!!men,jag tänkte,en liten är ju inget hot….så,medans mama idag är på operationsbordet tog jag med mig hjärter dam för att få träffa den andra och se om om kanske kan få bo tillsammans…men icke,hur sur som helst blev hon,morrar bara man tittar på henne,fräser och spotar åt lilltjejen.Hjärtis kan ju inte flytta förrens om ca 3 veckor men jag tänkte hon skulle få se sin nya miljö…men,tror ni det går??har ni haft katter som betet sig riktigt illa mot nykomlingar??hur lå¨ng tid tar det elr e det liksom ingen ide att ens föröska igen??det går inte att beskriva hur sur hon är nu alltså….känns som jag fått sveriges jobbigaste katter….
Det är väl vanligt att det är spott och fräs i några dagar och till och med upp till en vecka när man introducerar en ny katt. Däremot brukar det hållas till just spott o fräs och inget allvarligare. Det är nog mer ovanligt att katter inte reagerar när det kommer en ny för dem främande katt in i deras revir.
//RolfH

Det tog lite längre för min padda att aceptera willow men hon är ju hona o dessutom med ett riktigt padd humör o willow e ju padda hon med men nu är de kompisar men det tog ungefär två veckor för dem. Zlatan o willow däremot blev vänner på ett par dagar. Honor tar det lite längre för men tillslut så kommer de överens.
Madeleine, ägd och uppfostrad av fem pälsklingar!
S*Luddhuvet´z

Mina katter är riktiga satkärringar den första tiden, de är inte alls imponerade när det kommer någon ny katt. Men det brukar ofta gå över på en vecka om man bara låter dem hållas. Som Rolf skriver här ovan så är det nog ovanligare med katter som direkt accepterar nya katter, de är ju trots allt ingen naturlig sak för katten att bo i en flock.

Min äldsta hona i klanen här hemma, brukar sitta uppe på hörnskåpet på övervåningen i ca en vecka och morra när det kommer någon ny katt till hemmet. Ibland smyger hon ner från skåpet och ålar längs väggarna för att kollla vad de små gör. Sen när första veckan har gått, så händer det något i kroppen och hormonerna rusar. Då blir hon mamma-mamma, håller fast ungarna och tvättar tills de är fullständigt sjöblöta och på den vägen är det. Mys-mamma Tessie. Här på bilden är det första mötet mellan Tessie och Barbro.

#4 Åh, min lilla goa Barbro, va liten hon var då…Tänk vad tiden går. Ska bli kul att träffa dig, Svea och Barbro igen nu till helgen!
Min erfarenhet är att vissa trivs tillsammans med en gång utan minsta problem, medan andra kan vara riktigt svårflirtade gällande nytillskott i familjen! Till slut brukar det ändå fungera tillfredställande och den nyinflyttade tolereras även om de inte blir bästa kompisar…
