Djur har jag alltid velat ha men inte kunnat pga allergi i familjen. Hund var det jag ville skaffa när jag hade börjat jobba osv men insåg att det inte skulle fungera. Så det blev katt. Ville ha en innekatt då vi bor i lägenehet med trafikerad väg utanför. Skogkatten är den ras jag visste mest om och började leta efter all info jag kunde hitta om den. På den vägen är det.

Har inte ångrat en sekund att jag skaffade katt istället för hund. Kanske kan det bli en hund också i framtiden.. ?

Pimme …
Min första katt var en Siames … född 60-05-19 … En Siames efter välmeriterade föräldrar …
På den tiden var inte skogisen "uppfunnen" ännu 
Kolla kortet … Det är en SIAMES !!!!!! … vem kan ana det idag  så låååååångt ifrån dagens utbud. Men min älskade Chia gav mej såååååå mycket kärlek … så efter att hon gått till de sällare jaktmarkerna så ville jag bara ha en katt som INTE påminde mej om henne alltför mycket.
Så steg 2 … SKOGIS for ever  blev sååååå kär i Colosseums Emil av Oppamold … där startade min kärlek …

…. Ylva …

Min första katt hette Otto och var en svart huskatt som jag fick av mina föräldrar när jag var åtta år. Från början hette han Lotta, för familjen som han föddes hos hade hela tiden trott att han var en tjej, men det upptäckte vi ganska snart att han inte var. Skogisarna kom in i mitt liv långt senare. Både en hund och några huskatter till hann jag ha innan den första skogisen flyttade in.

Jag har haft katt & hund samt häst hela barndomen.

Semlan som jag skaffade mej i vuxen ålder när barnen var små en Skogishona-fick ungar med en huskatt, en av dom behöll vi,  våran 17 åring Findus

eftersom han försvann i 9 mån så bestämde vi oss  för att köpa en raskatt som skulle vara innekatt-har alltid varit svag för den vackra Skogisen---sökte med ljus & lykta efter en röd hane---blev hänvisad till S*Kickapoo's (Lena Axelsson) ---Åkte till Bromma & blev störtförälskad i en röd Underbar tabby kille Bringing The Fire "Chili" det var år 2002

på den vägen är det--Nu har vi 8 st Skogisar

Djur har alltid varit mitt stora intresse men som barn fick jag aldrig ha några. Mormor hade katt och hos gammelmormor och gammelmorfar som hade lantbruk fanns både kor och häst samt flera katter som också fick kattungar med jämna mellanrum.

Min mans hjärta klappar också varmt för djur och redan från början pratade vi om att det skulle vara trevligt med en katt - en Birma skulle det vara. Vi hade sett sådanan på bilder och tyckte att de var så söta med sina blå ögon och vita tassar. Eftersom vi bodde trångt och jobbade mycket fick det räcka med fiskar så länge. När vi sedan fick större boende kunde vi realisera vår dröm om en katt - men under dessa år hade vi upptäckt Skogkatten och fallit pladask för rasen. Så det blev alltså en sådan. Fia flyttade hem till oss i mars 1992 och vi fick rå om henne i elva år då hon gick bort efter en tids sjukdom (cancer). Vi levde sedan utan katt några år men när sonen flyttade hemifrån blev det tomt i huset och Billy kom in i våra liv och har fyllt huset med sitt härliga, hjärtliga sätt. Nu skall han snart få en kompis. Men där får det räcka - en skogis var.

#2 nä de e inte klokt vad siameserna har änndrats i utseende. din ser ut som ja minns dom från när ja va liten å som dom såg ut i Disneys Lady & Lufsen