Åååå menvilket tufft beslut,, jag vet ju hur du har velat fram och tillbaks..

Hoppas att detta är det rätta valet för er..

Massa kramar från mej,,,

#1 ja, ett tufft beslut, men jag fick några kloka ord på vägen i mitt velande, "vill du gå framåt i ditt avelsarbete, så kastrera henne" detta vart mitt avgörande, för hon är för liten, jag vill ju inte ens ställa henne, för jag vet domarens ord, "liten men vacker" det finns så många vackra, stora skogisar på marknaden, och idag är det tufft att sälja kattungar.

Tufft ,men man gör ju det som känns rätt

I vilket fall så är det en riktig skönhet

Jag hade för mig du redan kastrerat henne ja.. De är inte lätt ibland att ta steget till kastrering men känns de rätt mår hon nog bäst av de.. De där med vad de väger på vågen och benstomme tycker jag absolut inte alls alltid hänger samman. Lätta honor kan ha fantastiska benstommar stora kan ha tunna benstommar. Små honor kan ge mycket större barn osv.
Tur du har en mycket vacker hona kvar i alla fall

men humörsvängningar: äter hon ppiller?? då är det ingen konstighet.
och honor (en del) har en förmåga att visa sin mer rätta storlek efter en kastrering.
Menar fertilitet kan påverka massor.

mamman till min 1.a kull vägde inte mer än 3,5-3,7kg och idag väger hon över 5kg som kastrat! Utan att vara tjock, hon har växt på sig bara helt enkelt.

Vet massor med honor som väger mellan 3-3,5kg.
Så din hona låter inte sååå liten.

Utan medium.

Är väl dumt att rusa iväg och göra något förhastat?
Kanske bättre och vänta tills du sett Satins egna första kull födas? Mycket kan hända på vägen.. så man ska inte göra alltför förhastade saker tycker jag..

Men bara mina tanker&idéer. :)

Kraamar

    Jo, jag vet ju att Du har funderat -  men tycker litegranna som         #5

    Och hoppas att Du verkligen har tänkt klart.

    Jag tyckte ju att honan var så fin när jag träffadde henne,             minns  jag.

Hej Kerstin

Jag är ju också en av dem som vet hur du funderat fram och tillbaka.

Jag håller med om att man inte ska rusa iväg och kastrera en honkatt bara för att hon väger för lite, men det var inte det du skrev. Du skrev att hon är liten, låg och tunn i benstommen och att du känner dig osäker på att avla på henne. Att hon tjafsar med de andra kan visserligen bero på p-piller, men samtidigt så kan vi alla inte bo med förutsättningarna att separera våra missar.

Jag tycker inte man ska avla på någon som inte känns rätt för en själv, det finns alldeles för många som tar kullar bara för att det går att ta. Ett avelsarbete ska vara en långsiktig planering på de djur man själv vill fortsätta med i framtiden.

Det är ditt beslut och du ska välja det som känns rätt för dig, inte för andra.

Barbro

Vet att du nämnde i somras att du ev skulle kastrera din hona och nu har det ju gått ett tag och trots det så verkar du fortfarande inte vara helt säker på ditt beslut, så därför är min fråga bara kort och enkelt; varför nu?
Min personlinga åsikt som grundar sig i olika erfarenheter i livet är att lyssna till din egen röst och känsla, den kanske vill göra dig uppmärksam på något som du inte just nu ser eller uppfattar av någon anledning.
Vilket beslut du än gör i framtiden så ska det  kännas rätt i ditt hjärta till 180%, och så länge det inte gör det så avvakta, den dagen kommer när du VET vad du vill och då behöver du inte ångra något och det bästa av allt, DU har gjort ditt eget beslut som fått mogna fram. Ibland måste saker och ting få ta lite tid…

Lycka till

#4 i ett inlägg i nov, skrev jag att jag skulle kastrera båda honorna, Elizas kull vart 12 veckor i sept, och jag kastrerade henne, när hon hade gått upp till sin egen normalvikt, Princess kull vart 12 veckor i november, och jag ville att även hon skulle komma upp i normalvikt, men där velade jag om kastrering lite. Princess kull hade jag lite problem med viktuppgång på, och dom var inga tungviktare vid flytt, men hade gått över 1200g. Hon var ganska stressad att vara inlåst med sin kull, och det vill jag ha dom, minst till 5 veckors ålder. Princess har aldrig gått på p-piller innan kullen, och tjafsat en del med Eliza, och visst kan 2 fertila honor tjafsa, men att hon flyger på Dogge osso, det tar jag inte. Dogge visar underlägsenhet, och går undan för henne, så bråk är det aldrig. För mig är det så viktigt, att min kattgrupp trivs tillsammans, och att dom lever i harmoni, och jag tror Princess skulle må mycket bättre som kastrat. Och jag vet att hon är en ganska liten hona, jag har ju många andra honor att jämföra med, när man tittar runt på utställningar mm. Hon kommer vara en mycket vacker kastrat, och jag hoppas hon blommar upp lika mycket som min andra hona har gjort, som nybliven kastrat, jag är helt säker ang mitt beslut, och kommer inte ångra mig

#8 kloka ord just nu känns det mer som en lättnad, att jag tagit beslutet. Det finns fler små orsaker, att jag tar detta beslut, men först och främst att hon är en liten hona.

Innan jag tog det avgörande beslutet, så frågade jag en uppfödare, som sålt en underbar hane, till min väns svärföräldrar, ang ev en parning på Princess, hon tvekande aldrig över sitt svar, utan ärligt och rakt sa hon att hon tyckte Princess var för liten och tunn, hon tyckte hon var för liten för att vara avelshona, och detta fick mig att fundera en del, och en del andra saker

Hej!

Jag tycker du gör helt rätt, man måste gå på det man tror på. Själv har jag också kastrerat två honor för de var inte rätt för mitt avelsarbete, men de är världens underbaraste kastrater!

mvh Malin

Nu är lilla fröken kastrat, 3 små cystor på äggstocken. Hon har redan bitit bort 2 av stygnen, men har tydligen mycket bra läkkött, det håller ihop, fast hon busar som attans, men en strumpa får det bli