nej, oseriös vill jag inte kalla det utan mera ett ställningstagande tror jag. Jag tillhör den skaran som precis har testat alla mina katter efter att ha läst på och skaffat mig mer kunskaper om rasen, hälsoprogrammet mm. Men jag kan förstå de som inte gör det eftersom en katt kan utveckla HCM efter att ha fått ett antal kullar och man kanske tycker det känns som att kasta pengarna i sjön när det ändå inte är ngn garanti. Inför vår första kull som föddes 0603 så diskuterade jag detta med vår veterinär om det var nödvändigt och fick då rådet att hellre testa blodgrupp bla. I dag anser jag att man bör testa sina katter men ser det inte som en katastrof om man ej gör det. Jag är glad att jag har dragit ett strå till stacken, vissserligen litet men ändå ett strå. Jag försöker att se på detta i ett långt perspektiv, idag kanske det föds ngn enstaka kull efter en förälder som senare kommer att utveckla HCM , men på sikt kanske man bidrar med att den risken försvinner.

Vilken bra frågeställning?

Jag är inte uppfödare men har en hane som är tillgänglig för begränsad avel. Efter att ha rådgjort med hans uppfödare valde jag att HCM-testa honom. Jag har dock frågat mig hur vanligt det är att Skogkatter drabbas av HCM? Jag ha också tänkt på den eventuella stress katten utsätts för under en sådan undersökning. (Långt ifrån alla katter gillar att gå till veterinären.)

Huruvida man är oseriös eller inte om man väljer att inte testa sina avelsdjur vill jag inte uttala mig om eftersom jag inte har sådana erfarenheter men jag följer gärna denna tråd och hoppas att kunna lära mig något av den.

/Christina

Tycker absolut inte att man är oseriös om man inte testar. Upp till var och en. Jag tillhör skaran som har testat några av mina katter, men jag är ändå mycket skeptisk till testernas tillförlitlighet. Sen måste jag bara säga det att de veterinärer som testar tjänar multum på oss så självklart tycker de att vi ska testa, det är ju deras levebröd.

Sen sticker jag inte under stol med att HCM är en lömsk sjukdom och jag hoppas att ett gentest kan komma i framtiden för att förenkla det för oss.

Kanske borde hälften av pengarna som det kostar att testa katterna gå direkt till en forskningsfond

Att vara seriös eller inte tycker jag inte har med tester att göra. Jag tycker #3 skrivit precis som jag skulle uttrykt mig! Anser nog att man skall vara lite försiktig att försöka få till någon form av kategori där man kan sätta in Seriösa kontra Oseriösa.

Tycker inte heller att det är oseriöst att inte testa, det måste vara upp till var o en, och det är ju valfritt vart man köper katten ifrån, och det är väl mindre sällan en katt visar HCM i tidig ålder? och 2 HCM fria föräldrar, kan ju få HCM barn, eller har jag fel? kommer själv att testa mina, men det gör jag mest, för att se att dom bra där inne, och att många vill ha kattungar, där föräldrarna är testade.

Tester i all ära,  men det har gått till överdrift.  Jag har en kull nu, där ingen av föräldrarna är testade, jag har förstått så, att dessa kattungar inte kommer att kunna säljas, till utställare eller uppfödare, så därför kommer de att skänkas till bra familjer som kan känna glädje över dem oavsett tester.  De är efter fina och friska föräldrar. Jag känner linjerna hur långt bak som helst, och jag anser inte att de behöver testas, de kommer att ha både registrering och vaccinationer samt veterinärintyg, när de flyttar.  Det är bättre så här, än att känna att man är en så fruktansvärt oseriös uppfödare, som inte tar sitt ansvar. Jag känner ingen glädje i att vara uppfödare längre, jag ger garantier så långt jag kan,  men nu har det gått lite för långt.

Jag tycker inte häller det är oseriöst att inte testa. Men jag testa en av mina killar som jag har haft i avel och de känns skönt att ha gjort det . Jag kommer att testa mina andra katter som ska gå i avel och jag hoppas hinna med detta innan parning. /Eva

Hej!

Min syn är att jag gör det jag kan göra för att bibehålla rasen så frisk och sund som jag kan. Helt upp till var o en hur man vill göra ang. HCM-test, men för mig är det en ganska billig försäkran på att jag i a f inte avlar på en katt som redan har utvecklad HCM. Det finns inga garantier, det gör det ALDRIG när man sysslar med avel vad det än må vara. Det handlar helt enkelt om en ståndpunkt som man har.

Alla som testar sina katter via hälsoprogrammet i Skogkattslingan bidrar till forskningen, och min förhoppning är att vi hela tiden ska sträva mot att lära mer om de sjukdomar som våra katter drabbas av för endast då kan vi lära oss att undvika dem. Sen är det upp till var o en om man vill samarbeta i aveln eller bara köra sitt eget race.

mvh Malin

#6 varför kan du inte sälja kattungarna till utställare/uppfödare?!

#6 Jag förstår inte heller riktigt varför du inte kan sälja dina kattungar till utställare/uppfödare? Det är inte förrän i söndags som jag testade 4 av mina katter för första gången. Jag har haft ca 10 kullar som är sålda utan HCM-testade föräldrar och där även kattungar har sålts till uppfödare. Dessa köparna är inte lurade på något sätt, de vet att kattungarna inte är testade. Var och en gör sina egna beslut och det finns ingen anledning till varför jag skulle skänka bort kattungarna för det. //Kaisa

Tack alla för era svar….

Jag har 2st Katter som har Hcm-testas S*Zealous Zindy Lauper testade jag pga att hennes mamma hade gränsfall…Zindy klarade testet&har 1kull än sålänge…

S*Palamicus'Baloo testade jag samtidigt han klarade oxå testet

Han är pappa till 4kullar 3st hos mej&1kull hos en annan…

Han är numera kastrat…Har 2st tjejer som används/kommer användas i avel,dom är inte Hcm-testade men det lutar åt det hållet…

Håller med, det är upp till var och en om man testar eller inte. Det finns inga krav på oss uppfödare att testa de katter vi använder i avel, men jag håller med Malin #8, varför inte bidra till forskningen genom att testa. Man tar allt i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Det är en kostsam historia att testa, så det är svårt att testa alla på en gång. För varje katt vi testar bidrar vi till forskningen kring HCM.

Det är också upp till varje kattungeköpare var man vill köpa kattunge. Vill man köpa kattunge efter testade föräldrar så finns de de uppfödare som testar sina avelsdjur. Tycker man inte att det är så viktigt så spelar det kanske mindre roll om föräldrarna är testade.

//Annika

Jaa, du,  #6,  efter att ha läst och begrundat här på sidan, ända sedan den startade, så…  Nog har jag begripit att ingen vill köpa en kattunge av otestade föräldrar!  Men det är inte därför jag gjort denna parningen, utan därför att jag tror på den!  Och då behöver jag inte ut på fokus-sidan för att sälja, de får nog kanske lika fina hem ändå, annars får de väl gå kvar hemma.  Det är för mitt eget höga nöjes skull jag gjort denna parning, som för övrigt resulterade i sex små underverk,  varav fyra helvita, som jag är såå glad åt, eftersom det är det finaste jag vet. Återstår att se om de är hörande också.  En svart/vit och en bruntigré/vit blev det också. Är så glad åt dessa små liven.

#13 Jag tror inte att du ska vara så säker på att ingen uppfödare vill köpa dina kattungar. Som du sa, så känner du dina linjer sedan långt tillbaka och du vet att dina katter lever länge. Det är inte många av oss nya som gör och då kan det kännas bättre för oss att bidra till rasens hälsa genom att testa mot t.ex. HCM.

Alternativet finns ju också att en köpare testar kattungen innan den går i avel, när det är dags om det blir så.

Jag har tittat på din hemsida för att se dina kattungar men de verkar inte finnas där, eller så har jag fel adress. Det är roligt att titta på kattungar, fastän jag försöker låta bli att köpa någon….

Håller med Zolas faktiskt.Som det ser ut nu så har vi gruppen HCM testare och den gruppen som inte testar.

Visst har du rätt Zolas att det verkar som uppfödare endast köper av dem som HCM testar.Förstår verkligen din tankegång.

Det här är ett påhitt för att vetrinärerna ska tjäna pengar,fråga en vetrinär som gått i pension så ska ni få höra sanningen.

#15 Så för att en pensionerad veterinär tycker att HCM-skanning är lurendrejeri ska vi uppfatta det som att alla veterinärer lurar oss djurägare? Tror inte riktigt på det.

Det är säkert så med veterinärerna som med oss kattmänniskor att vi tror och tycker olika om saker och ting.

#13 vart kan man se dina kattungar och vilka föräldrar har dom ? /Annette

Dom finns ingenstans, men jag kan skriva ut föräldrarna, tyvärr har jag bara en mobilkamera och jag kan ännu inte lägga in bilder i datorn.  Pappa är IC Mestro´s Tåkedott ( w) och mamma är  CH  Jackson´s Beauty.

Hej!

Nu börjar jag bli smått irriterad. Ok om man inte vill HCM-testa sina katter, helt upp till var o en, men tror man verkligen att många av uppfödarkollegorna är så sanslöst korkade att de går på vad som helst för att veterinärerna säger så? Knappast! Jag kollar NOGA upp tester och olika sjukdomar på katt och prioriterar de som jag tycker är viktiga att testa för, vilket i nuläget är HCM, Fiv/Felv. Jag är synnerligen intresserad av "njurproblem" eftersom det är en hög dödlighetsfaktor på det, men eftersom det inte verkar röra sig om PKD (som är relativt enkelt att ta reda på om katten har eller ej) på skogis så väljer jag att söka vidare information och engagera mig i forskning mm för att ta reda på om det istället handlar om urinvägsproblem som eftersom de inte upptäcks leder upp till njurarna och gör att katterna dör. M a o så engagerar jag mig i rasen jag älskar och vill att den ska fortsätta vara frisk. Faktum 1 är att skogisar faktiskt dör i HCM. Faktum 2 är att genom att testa sina katter bidrar man till forskning och förhoppningsvis leder detta till att sjukdomen på sikt kan minimeras. På människor kan man se att en del människor dör i hjärtsjukdomar, och då undersöker man ofta deras nära släktingar för att undvika att även de dör i sjukdomarna, för om de är drabbade kan de istället få medicin och leva gott. Detsamma önskar jag mina katter. Så jag hoppas verkligen att de som tror att veterinärer vill tjäna pengar på oss kollar upp fakta innan de drar förhastade slutsatser, och vill man inte testa så låter man bli, men man behöver inte kasta skit på dem som vill göra något hellre än att sitta med armarna i kors och låtsas att tiden står stilla och utvecklingen inte går framåt…

mvh Malin

Själv vet jag numer av egen erfarenhet att jag ALDRIG mer kommer att köpa efter otestade föräldrar.
Är mycket noga på den punkten.

För mig är det viktigt, självklart ger det dock inga garantier att katten man köper inte utvecklar hcm,men förhoppningsvis så har den också då ett friskt hjärta som sina föräldrar..

Sen om man är oseriös/seriös är väl en helt annan fråga, och upp till var och en vad man tycker.
Jag tycker mer, att man tar ansvar för sin avel och för rasens sundhet och hälsa! Om man testar.
Det är vad Jag tycker.

Alla tycker vi såklart olika, jag anser absolut inte att veterinärerna försöker mjölka oss på pengar, all veterinärvård är dyr. Inga konstigheter.

/Malin

#19: BRA SKRIVET!!!! *tummen upp*

Anser ni att alla gamla linjer behöver hcm testas? Flera ggr? trots att det finns avkommor efter föräldrarna som kanske gett 30-100 avkommor utan hcm?

Jag tycker det är viktigare att testa de linjer där det dykt upp  Hcm på avkommorna genom åren. Och då lite noggrannare! Det är ju faktiskt de linjerna som kan ge mer  till forskningen.

#22 Nja, det är väl av allra högsta vikt att linjer som är fria också ger sitt bidrag till forskningen, annars har man ju inte några bra resultat att förlita sig på, eller hur? Om man bara ser sjuka hjärtan, hur ska man då kunna sätta normala värden och dess variationer? Värdena har ju förändrats för skogis i jämförelse med MCO från när det började testas för HCM.

#21 tack!

mvh Malin

Mycket bra skrivit #19, #20 # 23… jag blir smått förbannad. Många av er stoppar huvudet i sanden och tänker det drabbar inte mina katter…

Tänk att så tänkte jag också… år 2004, när min man for och testade två av våra honor. Föreställ er den chock jag fick när han ringde och sa att Kiwi har HCM… alla de tårar jag och Kiwis uppfödare har fällt… nä, kan jag göra något för att ingen annan ska behöva gå igenom den sorg vi då upplevde, så gör jag det. Så mitt/vårt beslut är att bara använda testade avelsdjur. Jag vet att det inte är ett 100 % garanti, men jag har gjort vad jag har kunnat göra! Det är upp till var och en att ta ställning och fatta sitt eget beslutet av att testa eller inte testa sina djur.

Jag delger bara min sorg som jag kan känna när jag tittar på vår vackra Kiwi, hon är idag 4 år, lever ett stillsamt liv tillsammans med våra andra fem katter och ibland några kattungar. Hon orkar och vill inte vara med på utställning längre och jag tror att stressen gör att hon ev. får ont, för hon söker hela tiden skydd i en bur eller hos mig… jag hoppas jag får uppleva många, många år tillsammans med denna goa tjej.

//Kristin

#23 Jag menade absolut inte att vi bara ska testa enbart  linjer med HCM eller vice versa. Men de linjerna där HCM dykt upp i kan ge svar på Om det är en specifik gen och i såfall vilken. Samtidigt vore det bra om dessa  lägger ut sina resultat på tex Pawpeds och kan uppmundra andra av samma linjer att ge sitt bidrag till forskningen genom att testa sina katter.

Tyvärr verkar det vara lika mycket tabu med HCM som med många andra kattsjukomar! Jag har fått den uppfattningen om att folk tycker det är retligt att ha köpt en sjuk katt och hellre lever i ovisshet eller döljer sina testresultat. Jag önskar att vi kunde ställa våra dörrar på glänt för vår vackra ras skull och ge varandra information om linjerna vi avlar på.

mvh Camilla

Hej!

Om man ser till dagens kunskaper om NFO och HCM så tror jag att det finns vissa linjer som är mer drabbade än andra, och vissa linjer där det ploppar upp genom vissa parningskombinationer, så precis som på människan så nedärvs inte HCM på ett enda vis utan flera, varför det är svårt att isolera enbart en gen… Därför är det av allra högsta vikt att vi som uppfödare inte panikreagerar och dömer ut vissa katter eller linjer, utan jobbar effektivt för att lära mer om sjukdomen. En del katter som diagnostiserats med HCM lever många många år efter diagnos tack vare medicin, och det tycker jag är befriande, för dessa katter hade troligtvis dött om de inte fått diagnos. Dessutom kan man också se att en del i dessa linjer går helt fria, vilket stärker teorin om att även om man har en sjuk förälder så behöver man som unge till denna inte få just de sjuka anlagen, man kan istället ha turen att få de friska. Det är också befriande, tycker jag.

mvh Malin

Om man är seriös eller oseriös, beroende på om man testar mot HCM eller inte, får nog var och en tänka igenom själv. Läs det här och tänk sen till vad vi var och en kan göra för att förhindra spridningen av HCM

Nu tänker jag berätta vad jag själv råkat ut för just i dagarna. Finns även att läsa i min blogg. Min hona Ch Fin* Deimos Century Seamaid, importerade jag från Finland för 2 år sen. En mycket vacker hona, som gått väldigt bra på utställningar och som jag hoppats mycket på som avelshona. Hon har dessutom fått sin första kull för 9 veckor sen. Jag fick för några dagar sen reda på att hennes mormor fått diagnosen HCM. Denna hona testades fri från HCM för 5 år sen, testades om i dec 2007 och har nu HCM. Hon själv har däremellan fått ett antal kullar och även hennes avkommor har fått kullar. Hon har två avkommor och ett barnbarn med diagnostiserad HCM och det finns kanske fler. Så här står vi nu med barnbarn till henne, fler med mej i Sverige, i samma sits. Jag har testat min hona för HCM ua för lite över ett år sen. Skall testa om henne snart igen.  Jag har redan bestämt att hon skall kastreras, även om hon fortfarande är HCM-fri. Då kan i alla fall jag genon detta beslut se till att HCM inte sprids vidare. Alla ni som inte testar… hur tänker ni? Hur vet ni att ni inte för HCM vidare? Jag köper inte en kattunge från en otestad förälder och jag parar inte heller nån av mina honor med otestade hanar. Och nu har jag även svart på vitt att det är urviktigt att följa rekommendationerna vad det gäller intervall på testen också. Det här jag nu råkat ut för är en stor tragik och det hoppas jag ni alla förstår att det är det för oss alla, som drabbas av denna sjukdom på ett eller annat sätt.

Jag måtte vara dum i huvudet, men….. Jag förstår inte poängen?  Vad var nyttan i denna historien, att till vilket pris som helst testa?  Skadan var ju skedd i alla fall. Till råga på allt invaggades alla i en sorts falsk trygghet.

Skulle skriva en kommentar här,  men fick inte till något vettigt, så jag bara beklagar

# 28 Poängen med historien är att om man följt rekommendationerna vad det gäller intervall på testen, så hade man kunnat undvika att HCM fördes vidare i den utsträckning som nu skett. Samt poängen är även att HCM finns, även om man inte vill det.  Men många väljer att blunda inför detta faktum och väljer hellre att inte veta vad som finns, då kan man ju gå på med sin avel, utan att tänka på vilken framtid som väntar för avkommorna. Jag hyser inget agg gentemot just denna uppfödare till min honas mormor, utan tvärtom är jag uppriktigt ledsen för hennes skull som nu står inför detta.

#28 Så då menar du att bara för att du INTE testar så är du ärligare??? Eller hur menar du?? Jag måtte vara dum i huvudet men den kommentaren förstod iaf inte jag?

#27 Jag beklagar verkligen det som hänt er och alla andra som drabbas av denna lömska sjukdom. Starkt gjort att ta er hona ur avel. Det är sådant som man vinner respekt på, iaf från mig. /Sylvia

Det bra att olika åsikter/ställningstagande kommer till tals, hur ska vi annars kunna förstå varandra.

#6 Alla "gamla" uppfödare är en källa att gräva i för att lära känna "sina" linjer. Kan inte nog understryka hur viktigt det är att lära sig så mycket som möjligt om sina katters historia. (Hjulet behöver inte uppfinnas gång på gång)
Blir bara så ledsen om någon, som är så erfaren, ska behöva känna så…som du besktiver.

Problemet HCM har funnits, även hos skogisen, redan långt tidigare än vi kunnat testa. Jag vet själv om flera skogisar som haft diagnostiserad HCM… innan 2004, så sjukdomen är inte… ny.

Personligen testade jag första gången för "rykten" som "surrade". Handen på hjärtat, hur många av oss har inte hört "rykten" om olika katter/linjer. Rykten är förödande, det vet alla & enligt min åsikt bara kan bemötas… med fakta.
Jag hade tur att MCO:s hälsoprogram just skulle starta (jan-04) så jag fick "tjuvstarta" lite tidigare.

Nu mera är det självklart för mig att följa hälsoprogrammet, på först & främst de som gått/går i avel.
Att följa ett, av specialister, utarbetat hälsoprogram, att lita på deras goda avsikter, är också självklart.
Att bidra till forskning på en dödlig sjukdom, som ger så mycket sorg för drabbade ägare är också självklart.
Att försöka hitta eventuellt sjuka djur tidig & kunna medicinera & avsluta värdigt, utan att katten utsätts för en onödigt jobbig död.
Att tidigt hitta de svåraste varianterna av HCM & tidigt ta dessa katter ur avel.
Jag testar inte för att delta i tävling över "den mest seriösa".
Jag "övertesta" inte, då det inte är till någon nytta för rasen, utan följer hälsoprogrammet i stället.

Att testa, som hälsoprogrammet föreskriver, före första parning & sen 1g/år tills katten är 3år samt vid 5 års ålder, innebär max 4 tester a´ ca 1000 kr. (Tar man katten senare i avel.. så blir det ännu billigare) Att ha testade föräldrar kostar som en kattunge & vi kan sälja kattungarna.. till alla & dessutom minska sjukdomsfrekvensen på sikt. Det är inte hopplöst…
/Birgit

Nej men genom att det tog så lång tid innan honan visade sjukdom,  så är ju skadan skedd lika illa.  Och sedan är jag definitivt inte emot tester för HCM, har själv en sjuk katt, var väl nästan en av de första som blev sjuka, då testade ingen, det började göras mer regelbundet efter att hans bror avlidit i HCM.  Men i min avel och de som lämnat mig efter den linjen är alla tagna ut avel, så nog har vi tagit vårt ansvar.  Men likafullt tycker jag att vi måste vara lite realistiska och inte bli totalt panikslagna, det tjänar ingen på. Vi ser ju här nu, att fritestade föräldrar likafullt får sjuka ungar, så även med min katt,  båda föräldrarna är fria. Sedan att det tar så lång tid för sjukdomen att visa sig, fem år, i det här fallet, mycket händer på fem år.

#32 Ja, det är inte klarlagt om/varför honor visar HCM senare, & inte heller om det finns (troligen) flera varianter. Det är därför det är så viktigt att "vi" bidrar till forskningen på sjukdommen, för att kunna förfina råden vid avel.

Jag vet att du är seriös och tar ansvar för både din avel & dina djur, just därför blir jag så ledsen att du känner så som du beskrev i inlägg #6

Jag vet att katterna du talar om inte var de första.. Jag kännde till flera diagnostiserade HCM fall hos skogisar redan tidigare & på helt andra linjer. Men de blev uppmärksammade & lite av en väckarklocka i NFO kretsar. Vi var flera redan då som testade enligt hälsoprogrammet.

Jag tycker som du att att man inte skall gripas av panik. Fördelen med det som Lilly nu berättat om, är att ägarna nu kan göra nått åt saken, testa & ta sjuka djur ur avel. DET har dom INTE kunnat göra redan nu om de inte hade testat
Kram Birgit
Pussa på mannenpojken från "farmor"

Glömde..
Det finns "fritestade" föräldrar, som inte har testas om… & då följer man inte hälsoprogrammet…. 
/Birgit

Tyvärr så är fritestade föräldrar ingen garanti.Avkomman kan hinna utveckla HCM innan någon av föräldrarna visar sig ha det ,OM det nu är ärftligt.Själv börjar jag tvivla på alla dessa testers säkerhet.Du kan testa dina husdjur oavsett om det är katt eller hund till förbannelse,eller så länge du har pengar i plånboken ,men du ska inte tro att du är trygg för det.

Rätt som det är så kan du sitta där med en sjuk katt eller hund .

Ingen kan klandras för detta ,men som Zola skriver tidigare i detta inlägg så är det alltför många som avlar vidare i falsk trygghet eller ovisshet om man hellre vill kalla det så.

Hur som helst en av de vettigaste inläggen på länge.Och matnyttigt också.

//Inger

Jag tycker alla har betonat att de är medvetna om att testet inte är 100% tillförlitligt men är bererdda och göra det som går för att hindra och minska förekomsten av HCM samt hjälpa de katter som drabbas av HCM.

Och skulle de som testar, avla i ovisshet??
i motsats till dom som inte testar som vet vadå??

Många bra synpunkter i denna tråd. Detta har dock diskuterats i flera tidigare trådar och jag tror inte att man kommer mycket längre, antingen så testar man eller så inte…..fel eller rätt får väll vara upp tíll var och en. Det är ju inget tvång att testa men tvingad kan man ju känna sig ändå.

#35 Näe, jag håller inte med i ditt resonemang. Om jag vet om att min katt har HCM så kan jag ge den medicin och förhoppningsvis får jag då ha min älskade katt i många år till.

mvh Malin

Kiwi i inlägget #24 köptes av kärlek… jag blev kär i henne och att hon skulle bli vår avelshona…

Om vi inte hade testat henne och vi säger att hon hade fått fyra kullar med ca 20 kattungar… behöver jag skriva något mer.
Det räcker att en av hennes kattungar hade fått HCM och jag skulle ha blivit mycket ledsen för vad kattungen ev. skulle få lida p.g.a sin sjukdom och sedan kattungens ägares oro och ovissheten om hur länge kommer kattugnen att få leva.

Jag är glad att vi testade henne och kunde plocka bort henne ur aveln.

#27

Vi får trösta varandra Lilly!

 Behöver jag säga mera?

kram Inger

#40 Det finns mycket att glädja sig över trots att man är sorgsen. Min katt är ju trots allt frisk och jag hoppas att hon så förblir förstås. Det tråkiga med sjukdomen HCM är att det finns så många som inte tror på förebyggande verksamhet.

Och som någon sa: "Det finns inga krav på oss uppfödare att testa de katter vi använder i avel".    

Det finns heller inget förbud att föra sjukdomen vidare. Om vi vill kan vi avla på katter med HCM. Det finns bara rekommendationer. Men man har rätt att lägga avelsförbud på en katt med defekter, som svansknick tex. En icke dödlig defekt! och jag har aldrig hört någon ifrågasätta varför man inte får avla på dessa katter. Är det bara det yttre som har betydelse?? Eller??

Jag vet att jag låter väldigt provokativ nu, men tänk till här vad vi håller på med….

#41

Här  håller jag faktiskt inte med. Långt viktigare än SVERAKs regler för uppfödning är Sveriges regler för uppfödning:

2 § Djur som nedärver missbildning eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga funktioner får inte användas i avel.
Ett djur får inte heller användas i avel om det nedärver disposition för högfrekvens allvarliga sjukdomsfall eller förlossningssvårigheter eller om det saknar förmåga att föröka sig på ett naturligt sätt.

(DFS 2004-18)

Oavsett om man tolkar HCM som en sjukdom eller som en missbildning så är min tolkning att en katt med diagnosticerad ärftlig HCM inte lagligen kan användas i avel. 

 Någon annan som tolkar det på ett annorlunda sätt?

Jag åkte och kastrerade min vite prins en vecka efter diagnosen HCM.

Naturligtvis avlar man inte på en sjuk katt.Ocjh enligt veterinären ska man vara försiktig även då det gäller kullsyskon.Och föräldrarna ska inte heller avla vidare.Men som sagt det är vad veterinären säger.Sen vad ägarna väljer att göra kan vi ju inte påverka.

Tragiskt i alla fall för alla som berörs.

//Inger

Då är vi åter tillbaka till pudelns kärna. Ska man testa eller ej??

#43 Om du INTE testat din katt så skulle du inte vetat om att han hade HCM. Eller hur? Så hur kommer det sig att du inte testat din avelshona som har kattungar nu? Om 1år så kanske hennes ungar testas för HCM, vad gör du då om någon av dom får diagnosen? Måste säga att jag blir väldigt nyfiken på hur du tänker?? Har för mig att det var du som ville ha obligatorisk testning av avelsdjur?

Jag har själv bara testat min hane, som ej är använd i avel ännu. Kommer att testa ALLA mina katter som ska användas i avel. Även sen efter att dom kastrerats. Jag gjorde missen att para min första hona utan att testa. Fick det rådet utav min före detta veterinär. Han ansåg att testen inte var tillförlitliga, vilket han kanske hade rätt i. Men det är det enda vi har än så länge. /Sylvia

#44

Du har nog blandat i hop mej med nån annan.jag har då aldrig sagt nåt om att testa alla avelsdjur däremot att dom ska vara bedömda av domare så de är rastypiska .

Men det paras ju hej vilt ,bara katten har 4 ben o en svans så skaffar man kattungar för dom är ju så söta.men är dom dessutom avlade på sjuka föräldrar så kan det va en katastrof.

Nån i ett tidigare inlägg skriver här att bara för att katten fått diagnosen HCM så kan man avla vidare på den.Det ger mig rysningar,men i och för sig så är det ingen garanti att kattungarna blir sjuka eller dör i förtid,men vågar man chansa??

Nej inte jag i alla fall. 

Det finns inga vinnare i en sån situation ,bara förlorare.En tragedi både för kattägaren som för uppfödaren.

#42 Ja, då är det ju klart då att enl Sveriges regler för uppfödning får man inte avla på katter som kan föra sjukdomen HCM vidare . Och med detta blir det ju underförstått att man måste ta reda på om katten bär på HCM. Eller? Eller gäller denna lag enbart de som testar sina katter, eftersom det inte finns krav på att testa. Om så är fallet, så kan ju de som väljer att inte testa, avla även på katter som bär på sjukomen. Så hur vi än vrider och vänder på detta, så är det trots allt upp till uppfödaren hur man gör i slutändan.

När man läster Sveraks regler för uppfödning så är det endast ärftliga defekter som räknas upp i vad man inte får avla på. Vad det gäller ärftliga sjukdomar, så tar man upp vad som krävs av sjukdomen för att man skall behöva testa. Jag ville bara visa på den absurda paralell att Sverak inte har någon regel för genetiska dödliga sjukdomar, om den inte förekommer frekvent, men däremot för vissa relativt harmlösa defekter. Vad man säger är att: "Ansvarsfull uppfödning baserad på genetiska principer, förhindrande av sjukdom och med en omgivning av kärlek och omsorg skall uppmuntras"

Man utarbetar rekommendationer och man hoppas på att de som ägnar sig åt avel skall samarbeta, för att i möjligaste mån minska defekter och sjukdomar som är ärftliga. Men hur skall man nå dit? om man inte samarbetar och försöker följa de rekommendationer som finns? Är Skogkatten en för stor ras för att man skall kunna samarbeta över en defekt eller sjukdom? Ja inte vet jag, men mycket funderingar har jag över det här.

#45 Nej, jag har inte misstagit mig på person. Jag kopierar det som du själv skivit i en tidigare tråd här på forumet:

fram för krav på HCMtest innan avel naturligtvis.men kanske ännu viktigare att man även testar efter kastrering då denna lömska sjukdom kanske inte visar sig föränn katter obducerats.

Jag kan länka till tråden om du vill? /Sylvia

#43

Vad tycker du jag ska göra åt saken då?? Plocka ner månen

Kanske

Nu börjar jag förstå dom som inte befattar sig med att skriva här inne.

skriv rätt,tänk fel o så finns det dom som är besservizzer o märker ord.

#48 Jag kopierade bara något som du själv skrivit i ett tidigare inlägg. Det skrev du innan du själv blev uppfödare, och du har tydligen ändrat åsikt sedan dess. /Sylvia

Hej!

Först av allt vill jag hålla med Zolas i att vi måste vara realistiska och inte drabbas av panik. Jag ser ingen anledning att börja plocka alla katter ur avel som har en släkting med HCM, det tjänar inte rasen på i helhet, för eftersom det är så få som testar fortfarande så har man inte en susning om hur pass utbredd sjukdomen är. Katter som inte har testats är ju potentiella HCM-katter allihopa, oavsett om de lever eller ej, eller hur? Att HCM finns på vår ras vet vi, frågan är bara om vi ska fortsätta blunda eller ta tag i problemet och alla dra vårt strå till stacken för att ge forskningen en rejäl skjuts framåt?

Jag ser egentligen bara få skäl till att inte HCM-testa och ett av dem är att man inte har råd (och då förstår jag inte att man har råd att åka på utställningar eller annat heller, för så himla dyra är inte testerna), ett annat är att man vill blunda för hälsoprogrammet som finns inom rasen och inte vill medverka till att försöka göra rasen friskare (man kör kort o gott sitt eget race och vägrar tro på utvecklingen som går framåt antar jag?), och så är det att testerna inte är tillförlitliga.. Det sistnämnda är ett dåligt argument i mina ögon, för hittills har jag ALDRIG hört talas om en katt som blivit diagnosticerad med HCM och senare fritestad.. Equivocalkatter har friats, likaså har värden förbättrats för katter som går på medicin för sjukdomen. Däremot kan en katt utveckla HCM senare i livet än vid testtillfällena och just därför är det ju viktigt att forska vidare. Vad är det som har gjort att just den katten utvecklar sjukdomen sent? Varför har honor en ökad benägenhet att få sjukdomen senare? Hur går då forskningen framåt? Jo, genom att kardiologerna undersöker hjärtan, hittar variationerna av dem och följer upp såväl friska som sjuka katter. Genom att lära mera kan man nå resultat, eller hur?

Nu har jag tröttnat på den här diskussionen, och jag önskar verkligen vår ras en bra framtid, och därför väljer jag att göra HCM-testen och tro på forskningen som kanske kan hjälpa oss att på lång sikt bli av med den här sjukdomen. Åtminstone är det en förhoppning.

mvh Malin

#49

ja det är väl tur att man kan ändra sig.

Du testar inte katterna själv heller eller?Inte vad man kan se på din hemsida i alla fall.

Och det är ju frivilligt.jag kastrerade min sjuka katt eftersom han var sjuk.Han var dessutom inköpt och kommer inte från min uppfödning.Dessutom så är ju hans föräldrar friska så vad säger dessa test??

Inte ett jota.

Det enda man kan göra är ju att ta bort dom som är sjuka ur avel ,men du har kanske en bättre idé!

#51 Jag tänker inte ge mig in i någon pajkastning. Jag hänvisar till mitt inlägg #44.  /Sylvia

Mycket intressant läsning!

Hoppas att det kommer fram ett DNAtest inom de närmaste åren som skulle kunna bringa klarhet i vilken del i DNAkedjan som bär på den "felande länken".

Ska själv försöka dra mitt strå till stacken genom att studera flitigt

på fakulteten.

Nu är forskare i alla fall ganska säkra på att en av föräldrarna måste vara bärare av "felet" för att avkomman ska få HCM.

Det är ju ingen sjukdom som ploppat upp nyligen utan den har funnits sedan tidernas begynnelse.

Hur som,lömsk är den och trist för de som drabbas.

//Tjabo