Nu har jag under 12 års tid(nästan 13) fått följa mina katter.

Jag tycker det är oerhört spännande att se "maktspelet" som utspelar sig.

Hubbe som var först har någon allsmäktig jag var först makt och alla fjäskar för honom.

Jag antar att det kommer bli rubbningar i balansen när han inte finns hos oss längre. Ragna-Rök som är hans ständiga skugga och följeslagare kanske tar över tronen men det är nog inte riktigt säkert.

Det handlar ju mycket om självförtroende har jag förstått då en av mina minsta honor "Lille Skit" tror att hon är jättestor och struntar fullständigt i om någon annan större än henne försöker få övertaget. Hon tripppar omkring som hon vore drottningen av saba;)

Några av katterna kan vara så kallade "rackor", jag tror inte de kan hjälpa det, de har bara trist och då är det ju alltid kul att slå någon annan i huvudet.

Jag är så glad att jag ändå trots att jag har 10 katter har en god harmoni i min kattgrupp. Det har ju inträffat rubbningar som kastreringar, tillbakaflytt av större kattunge samt senast inflytt av helt ny katt i "fel" färg.

Jag tror att katter ser någon slags skillnad på färg och mönster…har väl aldrig blivit så förvånad som när min Ragna-Rök fick träffa en randig hona och blev skräcklsagen och trippade på tårna med tillbakarullade ögon. Han kunde ju inte förstå varför det var en arg Hubbe i köket. Detta är min teori i alla fall:) Efter tre dagar parade de sig till slut…puh. Det blev 5 små underbara.

Jag tror att det är viktigt att ha tålamod med katterna och att våga låta dem reda ut sina maktpositioner.

Risken när man har en stor kattgrupp är ju att de råkar skrämma varandra och då kan de vända sig emot varandra som det skrev i en annan tråd. Ett tips som har funkat för mig i sådana situationer är att vråla i riktigt högt vilket man kanske gör automatiskt. Nu menar jag tokhögt så grannarna tror att man är galen. Att undvika att stoppa in fingrarna i ett slagsmål så länge det går är nog ett gott råd.

En av mina kattungar blev tokskrämd av något och blåste upp sig och fortsatte att göra så…de andra katterna undrade vad det var för fel och då kan ju situationen bli genast värre. Jag och kattunge var inne på toaletten ända tills han hade lugnat ner sig och förstått att inget är farligt igen.