Hej Bustrollet!
Har haft skogisar sedan 1965 och har alltid gått ut med dem i koppel. De vet att när de ska ut så ska de ha sele på och jag BÄR dem ALLTID över TRÖSKELN och går ett par meter innan jag släpper ned dem. Tar jag i kopplen så kommer de springande och vill ut. När de ska ut i kattgården så vet de att jag bär dem ut.  Så de får aldrig gå över tröskeln själva… De älskar och mår bra av att få komma ut i skogen… springa och klättra i träd.  Så tipset från mig är fortsätt att gå ut med din katt men bär henne alltid över tröskeln.

Här en tipp min dotter Anna och jag gjorde med Wildwood's Patina och Runsvik's Molly. En helt underbar skogspromenad.

Min Franz Josef kommer som en hund,når han hører jeg ta frem koppelet. DEt gjør hans mamma Diva også, men jeg klarer bare og gå med en i taget

De vil helst gå själva og inte bäres. Og de bryr seg ikke om hvem eller hva vi møter

Jag har mina katter ute på baksidan i sele och 10 m långa linor. Ganska ofta går jag även små promenader med dem, som uppskattas väldigt mycket. De bara skriker i kör så fort kopplet åker fram, men tyvärr tror jag nog att de blivit lite mer rymningbenägna pga av detta. Inte för att de springer särskilt långt, men ändå.

Hej Madde…Jag tror inte att det är några problem,du såg ju hur bra det gick med lilla Ariel när du tog henne på promenad här hemma.Pussa kissarna från gammelmatte.Stor Kram från mej till dej.(Ringer ikväll)

Tack för bra tips och så jättefina bilder:)