wow!!!  haha trodde det var min honas, då hon Stal min andra honas kattungar oxå. ;-)

#1 Hahahaha.Hon ville ha fler då med andra ord..hehe

ha,ha va snabb du var att svara Camilla

Kommer du hit får du tunnbröd med löjrom,creme fraiche och hackad rödlök.Orkade inte laga middag i kväll. 

//Inger

Jag hälsade på hos den kullen med 11 st i. De var jättegoa! Helt fantastiskt att allihopa klarade sig =)

#2 hon är en sån katt som vill vara mamma jämt. 

#3 japp…lite långt att åka till Köping va! ;-))

det är ju lite dålig svarsfrikvens här på trådarna så man får ju hjälpa till. ;-)

Låter som om det fanns en bra matte/husse där som hjälpte till att stödmata…eller?

#3 jag då? jag vill osso smaka

Jag har 6st ungar, och dom är överallt, och en halvstor big unge, som ligger där han behagar

För sjutton,det är ca 27 mil eller nåt sånt.Kommer inte riktigt i håg hur långt det är till Hova,men det är 36 till Göteborg.Du åker lätt på 3 timmar.Och nu blir ju vägen bättre oxå.

glömde text…..

Undra jag hur det skulle vara, att ha 11 springades, gatlopp över sängen, spisen mm mm

Du skulle ju komma över i alla fall Kerstin.6 mil är alldeles lagom

Men vi ses ju i Eskilstuna så jag får väl bjuda dig då.

förresten köpte jag mandelpotatis i dag oxå.

rena lyxen

#9 Haha…jag har 13 kattungar här hemma, men visserligen från 3 kullar. Men där är bara en vecka som skiljer dom åt. Vi har dom i vardagsrummet och här är fullt ös emellanåt kan jag berätta! 13 kattungar som springer gatlopp!!! Men jag kan sitta i timmar och titta på dom, det är ljuvligt!!! Men nu har jag provat detta oxå och jag tror jag håller mej till en kull åt gången framöver, hihi! Men en erfarenhet är det allt! //Kaisa

Hej,

Jo, det var en speciell upplevelse vill jag lova, men kanske inget jag frivilligt vill göra om. Jag hade ytterligare en kull då, 5 kattungar som var tre veckor äldre så sammanlagt hade vi 16 kattungar i huset. Tack vare den andra honans mjölk klarade vi oss undan stödmatning helt de första två veckorna, men sen tröttnade hon och då blev det lite slitigt några veckor. Det som var så fantastiskt var att alla elva föddes med bra födelsevikter, många låg över hundra gram och den minsta vägde omkring 80 gram. Hon blev lätt bortknuffad av syskonen så där fick vi passa i början. När kattungarna väl började äta själva ökade alla som de skulle, men visst var det slitigt att utfordra dem hela tiden, och rengöra alla lådor och ta emot alla spekulanter och så vidare. Alla elva klarade sig upp i vuxen ålder. Så vitt jag vet är det fortfarande den största NFO kullen där alla fötts levande och klarat sig åtminstone i Norden.

Det är nu två år sen de föddes, och jag har ännu inte samlat mod nog att para honan, S*Wildwoods Wirvla, igen. Sjutton vet om jag kommer att göra det. Känns som ett stort åtagande när man vet att risken finns att hon får en hel drös igen. Men samtidigt är vi ju nyfikna på om det skulle bli så igen, det måste erkännas.

Hälsningar

Suzanne/S*Poo Nai´s

Det var en prestation av Wirvla vill jag lova.

Och inte bara att det var många ungar,de var och är väldans fina oxå hela högen.

//Inger

#12 Hej Susann! De var så fina allesammans! =)

11 är väl de mesta vad jag hört.. halvsyskon till min Opal