# Om man inte bara ser till ytan... Author: Mulan Det har varit en del diskussioner angående utseendemässiga egenskaper och huruvida man ska avla på katter som inte har bra öron, profiler mm mm mm.. Hur man kan kompensera och arbeta vidare osv.. Men vi får ju inte glömma andra saker hos katterna vi avlar på heller.. Ibland kan jag tycka att det ligger extremt mycket fokus på utseendet, vilket kanske i o för sig är naturligt med tanke på utställningsdeltagande och att vi ju trots allt har en standard för vår ras. Standarden är ju ett verktyg som vi alla tolkar på olika sätt, men som jag ändå tycker att vi är hyfsat eniga om.. ![Oskyldig](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif "Oskyldig") men jag är nu lite nyfiken på hur ni spaltar upp de andra egenskaperna hos era avelshonor och avelshanar och hur ni värderar andra egenskaper utom de yttre? Vad är (förutom utseendemässigt) diskvalificerande för er i ert avelsarbete hos honor/hanar? Och hur gör ni bedömningar av dessa egenskaper? Bara nyfiken.. Jag ska berätta vad jag själv tycker efter att ha tagit del av era åsikter. ![Flört](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 1 Author: MikaelaPetersson ![Glad](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Vad bra att du tar upp detta! Jag är ingen uppfödare men kommer snart kliva in i uppfödarvärlden jag också. Kan redan nu hålla med om vad du säger här. Folk fokuserar sig väldigt mycket på det yttre... Visst skall man följa rasstandarden men man ska ju först och främst tänka på temprament och att katten till största del är till för sällskap. Det är vad jag anser. Visst kan man mixa & matcha om någon har något svagt så kan man kompensera med att den andra katten kan ha något förstärkande. Om du förstår hur jag menar.. Men ibland så tycker jag att man skall stanna upp och tänka lite på kattens inre också. Det finns ju inget bättre än en lugn och harmonisk sällskapskatt. _Inte sant???_ ## Comment 2 Author: blondifire vad jag personligen inte skulle avla på för egenskaper: antisocial, en del funkar dåligt i kattgruppen en del hugger en del osv..., inga moderskänslor, typ stöter bort eller inte tar hand om och uppfostrar avkomman. "dåliga nerver" lättskrämd typ, gömmer sig, deltar inte i det dagliga livet s.a.s finns säkert mer men timmen e sen![Flört](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Vad jag vill avla på för egenskaper: bra temperament, innebär för mig en stabil hanterbar och social katt. social, funkar både i en kattgrupp och med olika människor. bra instinkter, svårt o förklara men t ex bra med sina ungar,tar sig an. "personlighet" oxå svårt o förklara men alla mina skogisar har sin tydliga personlighet till skillnad från huskatten som mer är en skugga här hemma,får liksom inget grepp om henne.. finns säkert mer där med men,men ... ## Comment 3 Author: MissMikkus Vad jag önskar av en katt när jag använder den i avel är förstås att den har ett bra temprament och att den i första hand ska fungera bra som trevlig och tillgiven sällskapskatt. Den ska också vara frisk och fri från ärftliga defekter och sjukdomar vad jag känner till. Både honan och hanen ska ha bra avelsinstinkter och honan ska ha goda modersinstinkter och även ha normala förlossningar. Honan ska klara av att ta hand om och föda upp sina barn, utan större svårigheter. Dvs ha tillräckligt med mjölk och sköta och uppfostra sina ungar. Dessa egenskaper tycker jag är väldigt viktiga i aveln. Och visst får man tumma en del på detaljerna vad det gäller kattens yttre ibland, för att kunna bibehålla dessa egenskaper. Även en ren utställningskatt som inte ska gå i avel behöver ju även den ha ett stabilt psyke och ett gott temprament för att klara den stressen den utsätts för under utställningen. ## Comment 4 Author: Vargtass Hälsa och temperament är grundläggande! Utan det spelar det ingen roll hur snygg katten är, den är ändå ointressant i avel för mig. En katt ska första hand vara en social och trevlig familjemedlem. Allt annat är bonus. Självklart, med en så stor avelsbas med trevliga katter som vi har i skogissverige, har vi verkligen lyxen att kunna selektera på utseende också. Katten ska vara social och tillgiven mot familjen. Att den är lite försiktig med främlingar är inget hinder tycker jag, men den ska inte vara rädd och gömma sig och definitivt inte agressiv. Den ska vara hanterbar och tåla kamning, kloklippning, badning och medicinering(även om det är motvilligt ibland). Katten ska vara fri från ärftliga defekter och vara frisk (så vitt man rimligtvis kan veta). Parning ska fungera "normalt" och honor ska ha okomplicerade förlossningar och ta hand om sina barn. Detta vet man förstås inte förrän de fått sin första kull. ;-) Det är egentligen okontroversiellt eftersom de allta flesta tänker ungefär likadant. Det är väl också därför vi har trevliga, sociala och mestadels friska katter! :-D ## Comment 5 Author: Sissi Hälsa och temprament är A och O, sen är även stamtavlan av stor vikt. Håller med #3 och #4, känns onödigt att ta upp samma saker en gång till. ![Glad](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 6 Author: Mulan Nu blir jag lite mer nyfiken.. ![Flört](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") När ni beskriver "asociala" katter, kan inte det bero på bristande social träning under uppväxten? ## Comment 7 Author: Draken_old Det jag inte skulle acceptera är dåliga modersinstinker, dålig mjölkproduktion, problem att föda normalt etc. Agressiva katter eller överdrivet rädda katter. En överanvända stamtavla. Sjukdommar. Nedärvningsbara defekter. För små eller för tunna katter. Säkert finns det fler men de är de jag kommer på nu... Själv tycker jag inte vi ha en stor avelsbas i Sverige att vi kan kosta på oss att välja bort friska, sunda och trevliga individer som inte är snygga utställningskatter. Jag tycker man borde lägga ner lite mer tid på att studera stamtavlorna på sina egna katter och de tilltänkta partnern. Jag hör ibland att någon uppfödare inte tycker att den och den katten duger till avel pga sin typ men hur ofta hör man det motsatta? Att någon "snygg" katt inte duger till avel pga av sin stamtavla, temprament eller modersinstinkter? Kanske för att det är svårare att nå snabba utställnings/avels resultat med en katt där det finns en hel del att jobba med i typen? Är man mer förlåtande till den "snygga och framgångsrika" katten? Det kanske krävs mer tålamod och ett mer långsiktigt avelsarbete, om man jobbar med typmässigt svagare individer, en de flesta är beredda att göra? Nu lämnade tråden... Sorry!![Foten i munnen](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-foot-in-mouth.gif "Foten i munnen") ## Comment 8 Author: Katarina Tycker själv att för liten vikt läggs på skogisens storlek idag. Många hanar idag är vältypade, men väger inte mer än fyra,fem kg som vuxna. Även många honor är vältypade men små. Menar inte att dessa ska uteslutas, men att man kanske ska ägna det lite större värde. Skogisen har en potentiellt stor avelsbas, men den används inte fullt ut. Att undvika mycket använda linjer lägger jag stor vikt vid. Viktigt för mig är att inte glömma att skogisen är en semilånghårig ras med täckhår. Enl. min uppfattning betyder semilånghår en katt med lite längre päls i stort. Inte bara en korthårig katt med plymig svans, knickers och krage. Nu kan man ju inte få ut allt i en och samma kombination. Tror det är bra att vi alla prioriterar olika. En annan fråga ang. avel, är bärare av GSD-IV genen. Ska den stoppa en i övrigt mycket lämplig katt från avel? Jag anser inte det, om man bara tar det ansvar man har att testa samtliga kattungar, och bara låta de fria ur en kull gå vidare till avel. På detta vis kommer ju genen snart försvinna ur aveln, men mångfalden av gener fortsätter att gå vidare. Har testat två av mina honor, men inte fått svar än. ## Comment 9 Author: Katarina Glömde säga att jag heter Katarina Berggren och har stamnamnet Silvernalle´s. ## Comment 10 Author: rockringen För mig är stamtavlan nästan viktigare än utseendet, jag har definitivt valt bort hankatter med för mig fel stamtavla. Det kan vara att de är för välanvända eller att de för med sig oönskade kvaliteter. Om jag vill använda en välmeriterad "välanvänd" hankatt, så försöker jag se till att kombinationen ger variation. Diskvalificernde för mig är definitivt taskigt temperament, likaså klent byggda katter och katter med helt fel pälskvalitét. Mina bedömningar gör jag alltid genom att studera de utfall som varit i tidigare generationer. Jag är stamtavlehysterisk ![Cool](http://www.norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cool.gif "Cool") En annan väldigt viktig sak för mig är samarbetet mellan en ev. hankattsägare och mig, eller honkattsägare om jag ska låna ut min hankatt. Ett sånt samarbete måste fungera och kännas 100, annars skulle jag hellre avstå att låna ut min hankatt. Tyvärr så ser man alldeles för många hankattsägare som lånar ut sina hankatter till både höger och vänster, det är precis som att om en honkattsägare har frågat om de får låna en hane, så finns inget ansvar som hankattsägare för kombinationen... Jag brukar tänka på när jag var helt ny och fick en förfrågan på telefon om jag ville låna ut min Johnny Rotten till en honkatt. Honkattsägaren var väldigt påstridig och ville komma så fort som möjligt. Jag började stammande fråga lite om honkatten, stamtavla osv. När jag kom till frågan om varför hon ville låna min hankatt och vad hon trodde han skulle kunna bidra med till hennes honkatt, då fick jag till svar. Jo du förstår jag skulle åka till Charniternas Elliot, men nu kunde jag inte komma o då tänkte jag ta din Rotten istället, han är ju också röd... ![Förvånad](http://www.norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad") ![Förvånad](http://www.norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad") Någon som tror att honkatten fick komma? Nej knappast ![Skrikandes](http://www.norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-yell.gif "Skrikandes") Det jag ville säga är att samarbetet med alla inblandade i kombinationen är viktig för mig ![Flört](http://www.norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Sen finns det 1000 saker mer, men nu är jag hungrig ![Flört](http://www.norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Hälsningar Barbro ## Comment 11 Author: Hyrrokkin #8.. och jag tycker ibland att det är för mycket fokus på storleken, där det blivit någon slags "ju större desto bättre"-mentalitet. Javisst ska skogisen vara en stor katt, men det tycker jag också att det är idag, utan att var och varannan katt når 10 kg. Men om man då tänker att en hankatt oftast börjar används till avel vid ca. ett års ålder så är de ju inte heller färdigväxta då. Skogisar är en långsamt växande ras och det tycker jag man ska ta med i tanken. Visst, en femårig katt som väger 5 kg i normalhull kanske är på gränsen till liten för att tillhöra en stor ras, men samma vikt på en fertil ettåring tycker jag är en bra vikt. Vet inte riktigt när du räknar en katt som "vuxen". Som sagt, gärna att man ser till storleken, men jag tycker man ska vara försiktig med att se _för_ mycket till storleken. Men det kanske bara är jag som älskar skogisen för att den inte har några extrema drag åt något håll som man ser hur många andra raser utvecklas - korta nosar blir platta nosar, stora öron blir jätteöron osv. Jag vill inte ha stor katt blir jättestor katt, jag vill behålla dom vid bara "stor". Men absolut, det får inte gå åt fel håll heller att de blir mindre och mindre ![Glad](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 12 Author: Vargtass #7: Nej, jag menade inte att man bara ska välja framgångsrika utställningskatter. Däremot att vi har lyxen att kunna välja något som är viktigt för just sig själv. Storlek och pälskvalitet är tex viktigt för mig när det gäller utseende. (Det betyder inte att skogisen ska bli enorm, men jag tycker att skogisen generellt har blivit lite klenare bara på den ganska korta tid jag hållit på, och vill motverka det.) ## Comment 13 Author: blondifire fast nu är vi lite utanför själva ämnet TS tog upp.. nämligen egenskaper förutom utseende citat:"men jag är nu lite nyfiken på hur ni spaltar upp de andra egenskaperna hos era avelshonor och avelshanar och hur ni värderar andra egenskaper utom de yttre? Vad är (förutom utseendemässigt) diskvalificerande för er i ert avelsarbete hos honor/hanar? Och hur gör ni bedömningar av dessa egenskaper?" slut citat... ## Comment 14 Author: Ixatrixa För mig handlar det helt enkelt vad jag pratar om...bara för man håller isär begreppen betyder det ju inte att alla andra bitar är mindre viktiga. En katt är ju ett "komplett paket" en helhet av personlighet,skönhet och hälsa. Det som framför allt ligger på topp på min lista är att föda upp friska och trevliga familjekatter som ger lång glädje till sina ägare. ## Comment 15 Author: Hyrrokkin Jag har pratat med uppfödare inom andra raser som absolut inte avlar på en katt som ogillar utställning. Och då menar jag inte "tycker det är tråkigt" utan de som inte har temperament för utställning, som tom. riskerar att smälla i panel. Detta är något jag inte skulle dra en katt ur avel för att den gör. Jag ser utställning som en så extremt onaturlig och stressande situation för katten, särskilt en fertil katt. Självklart ska katten vara bekväm i all vardaglig hantering och jag vill inte se några tecken på aggressivitet mot människor, men just utställning.. Det är inte naturligt för en katt att stängas in i trånga burar med hundratals andra främmande katter i samma rum, där det är massa ljud och rörelse och dessutom (om de går till panel) så har de inte ens tryggheten av sin egen ägare längre. Nej även om det är ett stort plus med en katt som går igenom alla moment i en utställning med en gäspning, men att en katt inte trivs på utställning ser jag inget konstigt i. Likaså är jag inte rädd för att använda en hane med hankattsbeteende. Jag menar är det en hane så ska han väl få bete sig som en också? Då snackar jag inte om att de kissar på alla ytor de hittar, att de inte har tid till att äta eller andra extrema beteenden, men att en hane lever ut sin natur ser jag inte som ett problem så länge de har övriga kvaliteer jag önskar. I övrigt så känns det väl ganska onödigt att berätta att jag vill ha trevliga och friska individer, vem vill inte det? ![Flört](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 16 Author: Draken_old #12 Det förstod jag. ![Glad](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Mitt inlägg var inte riktat till dig utan en allmän reflektion. Jag ser inte att vi har en så stor genetisk variation att jag har möjligheten att välja så fritt mellan så många individer. (Jag kanske är extrem när det gäller stamtavlor.) Utan får vara glad om jag åtmindstonde har en eller två individer att välja mellan. Då kan inte utseende mässiga detaljer väga lika tungt som stamtavlan, hälsa och dyligt. Dvs katten i sig kan ha en hel del brister men jag fösöker se om det finns potensialer i stamtavlan som gör att jag kan nå mina mål på lång sikt. Visst är skogisen idag stor i antal men variationen av linjer är betydligt mindre en den var när jag började föda upp. Då var det en betydligt mindre ras i antal, men dessto fler linjer, som idag är omöjliga att få tillbaka. Så för mig känns det inte som om jag har större möjligheter idag att att vara kritisk till uteende mässiga detaljer så som jag kunde för 10 år sedan. Kanske jag är gammal och grinig..![Oskyldig](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif "Oskyldig") /Kattis ## Comment 17 Author: Mulan Tusen tack för allas åsikter och att ni delar med er av dem. Tydligen har tråden fascinerat en del, eftersom den är läst väldigt många ggr, och förhållandevis få har kommenterat.. Men det tycker jag tyder på att ni som skrivit har framfört många andras åsikter också. Kul! ![Glad](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Att föda upp skogisar med enda tanke på att de ska vara sunda, sociala och trevliga sällskap till sina ägare har jag "växt i från", med risk för att låta dryg.. ![Oskyldig](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif "Oskyldig") Ärligt talat, med tanke på hur fulla katthemmen är av sällskapskatter så måste väl vi som arbetar med en ras ha aningens högre mål än så? Givetvis måste vi ha skogkatternas standard för ögonen när vi avlar och att enbart avla på en katt som är frisk, sund, social och trevlig är för mig ingen skillnad från att föda upp en kull huskattungar från en frisk, trevlig huskattshona, eller hur? MEN nu var det inte utseendet som jag eftersträvade diskussion på, det tycker jag att vi alla diskuterar i olika trådar ständigt o jämt, men samtidigt kommer även utseendemässiga aspekter in i denna diskussionen, trots att det inte var syftet. Storlek tycker jag hör till utseendemässiga egenskaper. Däremot inte massan, för den ser man inte, den känner man. Massa o stomme är viktigt för mig hos en skogis, jag vill inte att mina avkommor ska vara tunna i stommen. Pälskvalitén är en annan egenskap som är i mellanzonen.. Man ser ju om en katt har extremt dålig kvalitet, men ofta behöver man känna för att märka om katten har den rätta strukturen. Så pälskvaliteten tycker jag är intressant att ni tagit upp i diskussionen, det håller jag med om att den borde vara tungt vägande när man avlar på Norsk skogkatt! Parningskombinationerna är ett intressant kapitel. Jag personligen är också lite av stamtavlefreak, men eftersom mina ursprungshonor var relativt mediokra i stamtavlorna (och de som inte var det föll bort p g a defekt och andra egenskaper som jag inte ville jobba med i avelsarbetet) så har jag fått jobba en hel del för att undvika att para dem med fler vanligt förekommande linjer (mina gamla damer har ju en del vanligt förekommande i gamla stamtavlor) och försökt att hålla mig till kombinationer av linjer som inte görs hela tiden. Å andra sidan har mina ursprungshonor fått ungefär liknande parningskombinationer/stamtavlor i sina kullar, dels för att inte många gått vidare i avel och dels för att jag tycker kombinationen av linjerna har slagit mycket väl ut såväl utseendemässigt som temperamentsmässigt och hälsomässigt. Så handen på hjärtat har jag inte varit någon som "testat" mig fram, jag har delvis kört "safe" eftersom jag tycker att jag har haft anledning till det. ![Cool](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cool.gif "Cool") Men ajg har tänkt igenom det noga! Annars tycker jag att man ofta ser kombinationer hos många uppfödare som ser nästan likadana ut, och då menar jag att många kör på nästan exakt samma linjer och gör samma kombinationer som "alla andra". Jag tycker det är synd att några uppfödare säljer allt till sällskap och andra allt till avel, det mest ypperliga för skogkattbasen skulle ju vara att det blev mer variationer och att "fifty-fifty" från varje kull gick till sällskap resp avel. Jag upplever också att det är OERHÖRT svårt att hitta något intressant att arbeta med, vilket jag tror beror på att man ofta parar utställningsmeriterade populära linjer med andra utställningsmeriterade o populära linjer för att vi alla innerst inne har vinnarskallar och vill ha mest utseendemässigt rastypiska katter. Vi vill helt enkelt inte "jobba för det" utan väljer att köra "safe".. ![Oskyldig](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif "Oskyldig") Vad beträffar stress och smällande katter så kan jag efter några års erfarenhet berätta att jag personligen inte ser utställningar som en anledning för katter att smälla eller agera aggressivt p g a stress. Självklart är utställningar ett stressmoment som är väldigt främmande för kattens natur, men å andra sidan så har jag haft förmånen att åka med en kattpojke både som fertil o kastrat som var ENORMT stressad av att vara på utställning. Hans namn är Bruce Viggesson, och de flesta som träffat Brucan IRL vet ju att han är coolheten personifierad, och även som superfertil hane var han jättelugn! Han har alltid varit vänlig och lugn oavsett stressnivå, men att han varit enormt stressad av t ex utställning har vi ändå märkt tydligt. Han har haft svårt att gå på låda när vi varit på resande fot, han har haft lite svårt att äta och behövt trugas i mat, MEN han har alltid visat en lugn och trygg fasad. Så jag accepterar att det finns katter som reagerar på stress genom att vara aggressiva och smälla på utställning, men jag personligen skulle definitivt ta mig en rejäl funderare på vilket temperament och psykiska status jag parar ihop den katten med. Så för mig är temperamentet och den psykiska stabiliteten hos katterna jag avlar på extremt viktig. Sen tycker jag inte att det är diskvalificerande att avla på en katt som smällt på utställning eller visat att den inte gillar det genom att agera aggressivt, men för mig är det en egenskap som jag helst vill arbeta bort.. För övrigt anser jag att modersinstinkter, bra parningsbeteende, okomplicerade förlossningar är viktiga egenskaper att minnas. För mig är det också viktigt att ha en hona med god aptit och som är trygg i sitt beteende, för jag är rätt bekväm av mig och skulle avsky att oroa livet ur mig för att min hona är petig med mat osv under digivningen.. ![Oskyldig](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif "Oskyldig")![Flört](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Kom gärna med fler åsikter o funderingar, det här var intressant läsning! ![Skrattande](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 18 Author: rockringen #17 Tråden är den mest intressanta på länge och även om alla kanske inte skriver, så hoppas jag den ger många mycket. Jag tycker absolut inte det är drygt att erkänna att man avelsarbetar, för det är ju faktiskt det du gör ![Skrattande](http://www.norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Om de som bara föder upp "trevliga skogkatter till sällskap" sålde alla dit, vilka katter ska vi då använda i framtiden? Jag körde själv lite "safe" när jag började. Även om jag aldrig gjorde samma kombination 2 gånger, så använde jag meriterade hankatter där jag hade sett avkommor i olika kombinationer. Det kändes tryggt eftersom man lärt sig lite vad de gav ifrån sig i aveln. När jag kände att jag behövde få in storlek i mitt katteri och importerade Lennox a Beetlejuice från Tyskland, då var jag fullt medveten om att det skulle ta några år att få tillbaka den raka profilen och större öron på mina avelshonor. Men för mig fanns ingen genväg. Det är som Kattis (#16) skriver att man har sina mål på längre sikt. Tyvärr är det alldeles för få katter som importeras med unika linjer, men det finns undantag även om de är få... Vad gäller katter och temperament på utställningar, så har jag sett de mest trevliga katterna nästan smälla. Min genom alla år trevligaste katt Johnny Rotten smällde visserligen aldrig, men han var enormt kaxig på utställning som okastrerad och fick många gånger gå hem. Som kastrerad så var han domarnas dröm och charmade allt och alla. I viss mån så tror jag vi som uppfödare kan avla bort de värsta egenskaperna som gör att katter smäller, men vi får inte glömma att det är djur med instinkter och känslor. Hur trygga och lugna de än är, så kan de bli rädda och reagera kraftigt. Jag har ett exempel. Min Sassa (Johnny Rottens mamma) var precis en sån katt du beskriver i din Bruce. Hon var lugnet själv och har aldrig någonsin fräst eller haft sig. Vi var hemma hos en bekant och hon satt ute i deras rastgård. Lite längre bort gick några hundar och skällde i en hundgård, vilket jag mitt dumma nöt inte tänkte på. Jag skulle gå ut och hämta henne och gick mot henne bakifrån. Hon hörde mig inte, utan var helt betagen av hundarna. När jag tar tag för att lyfta henne, så vänder hon sig och klipper mig i armen... Jag blev alldeles chockad, hon var den snällaste katt man kunde tänka sig och skulle ALDRIG bita någon. Jag berättade detta för en expert på kattens beteende, hon sa att det inte var konstigt. När jag tog tag i henne, så var det "för henne" hundarna som tog tag i henne. Så även om det finns många "bråkstakar" på utställningar, så är jag inte så säker på att alla incidenter har med dåligt temperament att göra. Min Sassa var extremt trevlig och hon nedärvde ett helt fantastiskt temperament till sina avkommor. Det var lite mer åsikter från mig, toppen Malin med en så härlig tråd ![Glad](http://www.norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Barbro ## Comment 19 Author: blondifire utställningar är ju en utsatt situation men vad jag inte gillar är när man avlar på en katt som är aggresiv och t om hugger ägare och andra. då tycker jag inte det spelar nån roll hur "fin" stamtavlan är eller vilka titlar den har.. och ja,det förekommer ... ## Comment 20 Author: Ixatrixa Att vuxna fertila djur inte alltid hanterar utställningar ser jag inte som något konstigt men självklart skulle jag nog inte välja att avla på ett för dominant djur eller för osäkert. Här lägger jag skillnad i också om de är "livrädda" och vill därifrån eller om de vill "utrota" alla andra katter och människor på utställningen. Jag skulle inte använda en kattunge som har för aggressiva tendenser då jag tror att det är riktig personlighet som kommer fram. Så en kattunge som smäller skulle få mig att backa helt klart. En mamma skall givetvis ha bra modersinstinkter och föda lätt,skulle ej avla på honor som jag var tvungen att göra kejsarsnitt på. oj oj oj..det finns så mycket att skriva om detta ## Comment 21 Author: EddaM Som jag alltid säger är mina katter först o främst till sällskap o då behöver de ett kanon temprament för att bli hanterade av alla. Därför avlar jag bara på katter med bra temprament. Sedan skall de naturligtvis följa standarden med. Så hela o friska o gosiga o som tål att hanteras. Mina unga hanar kan dock ha för mycket hormoner på utställningar ibland men det hör lixom till att de kan fräsa lite. Bara de är avslappade o lätt hanterliga så är det helt okej. Mina hanar visar i tidig ålder att de är pojkar o parar varandra men än så har ingen markerat inne. Leo sjöng så fort han var vaken o större delen av natten, det vande man sig vid o när han gick bort så saknar jag det väldigt mycket. Och han nedärvde sitt trevliga sätt till sina barn så jag får knappt vara själv här hemma för det är alltid nån av hans söner som skall vara i knät. Och hans dotter som är hemma hos mamma är värsta charmören. \*kramar\* Madeleine ## Comment 22 Author: MissMikkus #17 Nu var det ju inte det yttre du frågade efter och därför har du ju också fått en del svar som innehåller mycket av kattens pesonlighet mm och inte de yttre egenskaperna. Så även om man sätter egenskaper som temprament och hälsa högst eller högt på sin lista, så innebär det ju inte att man inte strävar efter vissa utseendemässiga egenskaper också. Och att det skulle vara detsamma som att avla på huskatter för att man vill ha fram katter med ett bra temprament håller jag inte med dej om alls. Även en sällskapskattsägare kan vara intresserad av att köpa en raskatt pga av att de ser den som vacker, stor, bra temprament, bra häsla, man vet vilka som är föräldrar osv. Jag skulle inte tumma på de egenskaper jag nämnde i mitt tidigare inlägg, men däremot som jag skrev, så kan jag tumma på de yttre egenskaperna för att kunna behålla ett gott temprament mm. Varken en sällskapsköpare eller uppfödare lär ha någon större glädje av en katt som gömmer sig eller som inte går att hantera eller om katten är ständigt sjuk med många vetrinärbesök. Det skulle också vara intressant att veta vad du menar med katter med mediokra stamtavlor. Är det att de är vanligt förekommande eller är det för att det finns katter som inte är utseendemässigt bra?? Och var tycker du gränsen går för vanligt förekommande? ## Comment 23 Author: blondifire #22.bra skrivet! kul att nån kan formulera det man själv tycker men inte får fram. ## Comment 24 Author: Mulan #22 Nu har du nog missförstått lite.. ![Flört](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Jag påstår inte att det är detsamma att avla på huskatter för att man premierar bra temperament!! Jag skrev: "Att föda upp skogisar med **enda tanke** på att de ska vara sunda, sociala och trevliga sällskap till sina ägare har jag "växt i från", med risk för att låta dryg.." I o med detta menar jag att om man har en katt med fantastiskt temperament, som är hälsosam, sund, frisk och har bra massa o pälskvalitet så borde den ju ändå ha några positiva utseendemässiga egenskaper som är rastypiska för att man ska avla på den? Om den är väldigt liten, har fel ögonform, knagglig profil, svag haka, kort svans osv, samt vanligt förekommande stamtavla, men hälsa o temperament finns där så kanske man borde söka efter ett bättre avelsdjur? Idag har vi ju ett större urval att selektera ifrån. Personligen tycker jag att nu premieras oftare utseendet än hälsa, temperament och psyke, och det tycker jag är synd, men fortfarande är det ju rasstandarden som skiljer en raskatt från en huskatt. När jag menar mediokra stamtavlor så menar jag stamtavlor som inte är särskilt ovanliga, linjer som förekommer ofta och används på längden och tvären. Inga unika katter, kombinationer eller nytt blod, utan välbeprövat och välanvänt. Med mina gamla honor (fast de är ju inte såååå gamla) så har jag arbetat med linjer som förekommer på många olika håll, dock finns det små inslag av katter som inte är så vanliga också, fast de är få.. Mitt lycka var att jag fick kombinera ihop dem med linjer som inte var så ofta kombinerade med mina katters linjer då. ## Comment 25 Author: kerstin2181 Vad säger ni om en hona, som har profil, öron och allt detta, men som är ganska liten? hon går bra på utställning, men är dock lite liten, Hennes temprament är det bästa på allt, bara så himla underbar, och otroligt bildskön ## Comment 26 Author: rockringen #25 Jag kan bara svara för egen del. Självklart kan man ta en kull på en honkatt även om hon är liten, allt beror på vad man vill med kullen. Man kanske vill fortsätta med just den linjen och då spara något (som förhoppningsvis är större då) Man vet ju inte vad de lämnar innan man använt dem i aveln och små katter kan ge bra storlek ifrån sig, speciellt om de har bra storlek bakåt i leden. Däremot skulle jag inte ta en kull på en honkatt som är väldigt tunn och klent uppbyggd, det tycker jag är värre än om de bara är små. Jag brukar ofta ställa mig frågan innan jag parar \-Skulle jag kunna tänka mig att spara eller köpa en katt ur just denna kombinationen? Om svaret är nej, då skulle jag inte para heller... Kramisar Barbro ## Comment 27 Author: Sissi Det talas mycket om vikt och storlek men jag tycker att det här med "proportioner" är en viktig del i det hela. Jag menar, bara för att en katt är STOR och tung så kan katten vara kort och kompakt i kroppen, lågbent mm, lite som en perser. Då skulle jag hellre välja en medel stor katt med bra längder. ## Comment 28 Author: blondifire lätt och glida in på utseendet men var inte frågan "vad för kvaliteer förutom utseende/rasstandard" eller har jag missuppfattat? ## Comment 29 Author: Flujo Åter en tråd med så många olika och viktiga åsikter ![Cool](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cool.gif "Cool"), detta skall vi inte se som negativt! Det är bra att så många tycker och tänker OCH har olika åsikter ...... bara vi i slutändan har samma mål ..... en frisk och sunda Skogis ![Kyss](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-kiss.gif "Kyss") För mig gäller: 1\. Frisk katt - utan nedärvningsbara sjukdomar 2\. Få upp storleken på Skogisen - och då menar jag inte vikten på katterna vid avel. För som någon ovan skrev, "avel på katterna görs i regel vid väldigt tidig ålder". Japps helt rätt och en katt kan ha "bra/rätt" storlek men inte nått vikten. 3\. Typstandard - väldigt viktig, men tyvärr förändras den från år till år. Tofsar i år, haka nästa år osv. Gå till grunden och avla sunt istället för att sukta efter titlar ![Flört](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") För att ta ett skräckexempel ...... jag säger bara Mops och Chihuahua ![Cool](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cool.gif "Cool") 4\. Stamtavla - sprid så mycket det bara går ..... MÅNGFALD ![Skrattande](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Ovan "numrerade" kreterier skall inte ses som rangordning utan som antal ![Oskyldig](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif "Oskyldig") Rätt temperamente och sociala katter är redan självskrivet ![Tungan ute](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute") Lycka till alla därute! ## Comment 30 Author: Juliette- Denna tråd missa jag när den var aktiv. Det första jag tittar på är stamtavla, vissa linjer vill jag inte ha i mitt katteri av olika anledningar och vissa linjer vill jag gärna ha. Matchar detta med min hona osv. Sen självklart vill jag ha trevliga stabila katter som är den perfekta sällskapskatter så är stamtavlan bra och detta inte stämmer väljs katten självklart bort. Eftersom alla mina katter är GSD IV fria kommer jag heller aldrig avla in detta så för mig är det viktigt katten jag lånar är fritestad. Bra honlinjer med stabila moderskänslor, lätta förlossningar. Bra hanar som är stabila även med små kattungar som äldre katter. Sen ligger ju såklart endel saker på utseende men det skulle vi ju inte ta här. Sen finns det mycket mera att ta upp... ![Skrattande](http://norskskogkatt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 31 Author: Labolina_73 Oj oj,, jag tror att dom flesta fått med mina tankar kring detta,,, så för att inte krångla till det för mej som jag vanligtvis gör så... Säger jag inte så mycket mera än vad som redan sags i tråden. Jag kan dock säga att iom att mina katten är GSD IV fria skulle jag inte låna en hane som är bärare av genen. //Linda