# Dommere.... Author: skaujentas Ja denne tråden er bare ment som refleksjon og tanker rundt dommere, bedømning osv... Det finnes mye å si om dette temaet. Jeg vil poengtere at dommerre er "bare" mennesker de også! men jeg syns nå at utstillingsverden begynner å ligne litt på bingo..... Alt kommer ann på hvilken dommer du får, hva moten er og gjerne hvem som holder motstanderens katt. Unnskyld at jeg sier det, men her bruker jeg et japansk ordtak som jeg syns passer her, at det er en del katter som "vinner på vanen". Er en dommer i tvil jo da tar han den som han har sett i panel mange ganger før.... Jeg sier ikke nå at dette skje mye og ofte, men litt er vel egentlig for mye? Eller er jeg for hard nå? Er jeg for krass?![Tungan ute](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute") Er det bare meg eller har andre hørt at en dommer kritiserer en katt og finner svært lite feil finner fler feil på en annen katt og allikevel så velger han den som han har kritisert mest og ofte med den uttalelsen om at helheten er bedre...så står man der og tenker hva pokker skjedde der?????![Förvånad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad") Jeg like strenge dommere fordi jeg syns at de ofte er mer stabile og da verdsetter jeg den kritikken jeg får og det er helt greit å tape. Og jeg mener at en som utstiller skal tåle å få kritikk. Jeg blir irritert og syns det er respektløst ovenfor dommere når en ser dårlige tapere som raser bort til buret sitt og begynner å snakke nedsettende om dommeren. Vi utstillere og oppdretter MÅ tåle å få kritikk også!!! ja er det andre som har tanker og refleksjoner. Syns dere jeg går for langt? Kom igjen!!! ## Comment 1 Author: Undrande Ja, du hade ju en hane du vann allt med, men nu har du köpt på dig en hel del katter, är inte domarna eniga längre?? Man får oftast en "one in a lifetime cat" sedan får man ta det domarna säger om de som kommer efter. That's life..... ## Comment 2 Author: Tassemarkens **Skaujentas** ... Jag bryr mej inte så mycket om vad domarna tycker ... det finns de som vet & kan och sen finns det de som fortfarande är under utveckling ... att vara domare är inte lätt och sen att avvika från det "vanliga" och ha sin egna åsikter ... att våga ... ta fram en okänd pärla till panel det tycker jag är "Power" Jag har sett såååååååååå många underbara katter som borde varit i "min panel" ... men tyvärr inte har fått en chans ![Gråter](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter") Utställning är ju inte allt ... det fnns så MÅNGA vackra rastypiska underbart vackra katter som inte ens nosat på panelen ... Vad jag vill säga med detta är ... alla domare kanske inte är perfekta just för NFO ...![Skäms](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms") Glöm ALDRIG urspunget ...  Kvalitét framför kvantitet .... Ylva & Tassemarksgänget En uppfödning med långsiktig planering ## Comment 3 Author: Mulan Kattutställningar är en bedömningssport, och alla bedömningssporters domare får ofta en massa ris, se bara på konståkning, gymnastik mm mm. För att inte tala om fotboll, där hälften av publiken stundom vill kasta ut domaren! ![Flört](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") En del domare är starka i sina åsikter, andra är mer vaga, men generellt så tycker jag ändå att de allra flesta gör ett gott jobb. Oftast är det de bästa katterna som får chansen att gå vidare tycker jag, och ibland har man bara flyt genom för liten konkurrens eller tvärtom oflyt med stentuff konkurrens redan i klassen. Något som jag däremot avskyr att se är aggressiva katter i panel, eller på utställning ö h t. Det gillar jag inte, det är verkligen katastrofalt att sedan se domare rösta på dessa katter som knappt går att hålla. DET är något som kan göra mig tokig! Visst kan katter drabbas av hormoner o väsa o fräsa lite, men katter som man inte kan ta i utan att bli biten hör inte hemma på utställningar oavsett om de är vackrast i världen. Mvh Malin ## Comment 4 Author: AsKetts #3 Håller fullständigt med dig, det spelar ingen roll om det nu skulle finnas en 100% katt, är den agressiv har den överhuvudtaget inte på utställning att göra, i första hand är det ju synd om katten som förmodligen är rädd och i andra hand oss assistenter som blir bitna.![Gråter](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter") En domare som från gång till gång dömer på samma vis är oftast mest trovärdig, tycker jag. Medans vissa andra ändrar sina värderingar är mindre  trovärdiga och det tycker jag ofta man märker på domare som länge har dömt i en annan kategori som sedan läst in kategori 2. Ha det/ Mats ## Comment 5 Author: Merlyn #3 "Något som jag däremot avskyr att se är aggressiva katter i panel, eller på utställning ö h t. Det gillar jag inte, det är verkligen katastrofalt att sedan se domare rösta på dessa katter som knappt går att hålla. DET är något som kan göra mig tokig!" Jag håller fullt och fast med dig där Malin!! // Merlyn ## Comment 6 Author: Tassemarkens Temperament ... är A & O är ju SJÄLVKLART ... för mej är det något som är det mest betydande ... Skulle ALDRIG i mitt liv vilja äga eller para med en katt som inte hade ett socialt ett naturligt beteende. Föredrar hellre en katt med "4 öron" med "2 korta svansar" framför en "vacker" panelkatt med dåligt temperament ... men tack & lov  ... Det är **jag** som beslutar vem jag ska para mina flickor med och inte domarna ![Foten i munnen](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-foot-in-mouth.gif "Foten i munnen") //Ylva ## Comment 7 Author: skaujentas #1 Ja ikke vet jeg om jeg gidder å svare på et personangrep.... Tråden var ment å provosere litt for å få noen reaksjoner. Til din informasjon så antar jeg at du tenker på Lynx og han er ikke den eneste katten jeg har/hatt eller oppdrettet som har vært regelmessig i panel eller har fått gode resultater. Jeg har vel egentlig ikke noe å klage på i det hele tatt når det gjelder resultater og er strålende fornøyd. ![Skrattande](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Jeg syns det er morsomt med utstillinger hovedsakelig fordi jeg møter andre oppdrettere, men på utstillinger hører jeg en del kritikk og oppgitthet over bedømninger. Er det "farlig" å våge å ta dette opp på en tråd? Om en ser på hva folk faktisk svare på spørresundersøkelsen så er de fleste bare fonøyd av og til...og dette sier vel egentlig mye!? Når jeg stiller ut en katt så vil jeg gjerne ha en skikkelig vurdering ikke fordi jeg vil vinne, men fordi de kattene jeg har har jeg kjøpt med tanke på avl. En ser ofte seg blind på sine egne fordi en er glad i dem og en ærlig vurdering kan være uvurdelig hjelp til videre avl. Kanskje en dommer ser ting som jeg ikke har tenkt på osv. Og da er det enda viktigere at dommerne kan sine "ting" Utstilling er for meg ekstremsport for katter. Du setter katten i en setting som er fullstendig unaturlig for den, og da si at fordi en katt ikke takler en utstilling skal den ha dårlig gemytt syns jeg er feil. Jeg vil derimot si at det er eierne sine feil som ikke enten kjenner katten sin godt nok eller presser katten i "jakten" på certet/resultater. Når en katt blir sint på utstilling så sier den bare klart ifra at dette orker jeg ikke/takler ikke dette nå. Det kan være fordi den har en dårlig dag, ikke føler seg i form, må på dokassen og føler seg ikke trygg nok til å gå på en utstilling eller hormonene bare bobler over. ![Förvånad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad") Der hvor en ser hva slags gemytt en katt har er hjemme. Er den da en trygg, god og snill katt ja da har den et godt temperament. Ikke alle katter takler kattesproten akkurat som ikke alle mennesker hopper i fallskjerm osv..![Skrattande](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") men hva er grunne til at så mange svarer som de har gjort??? Kunne ikke noen ha skrevet om det? Jeg svarte som regel og i det store og det hele er jeg fornøyd! Skulle vi hatt mer dialog med dommerne? Jeg syns Nu\`s workshop var en strålende ide fordi der møttes dommere, utstlillere, katte-eiere og oppdretter på li linje og diskuterte. Noe som alle parter var veldig fornøyd. Kanskje det skulle vært flere slike workshop slik at vi fikk utvekslet mere meniger? ja jeg bare spørr! ## Comment 8 Author: WesthKiowas Halloj! Jag är oftast enig med domarna men ibland har det hänt att man undrat vart de fått sina behörigheter ifrån. En gång så fick jag ett påpekande att min kattunge som precis på dagen fyllt 4 månader hade mycket kattungepäls kvar...![Förvånad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad") Ja, vad sjutton hon är ju bara 4 månader var mitt svar. Jag pratade med en bekant på telefonen för ett tag sedan och då talade vi just om att det kanske borde finnas en kvalitetstest på domarna som de skulle få göra tex var annat år. Det finns sådana test inom tex psykiatrin, just för att alla psykologer mm ska behandla sina patienter på samma sätt. Jag upplever en ojämnhet på själva dömmandet. Ett exempel är att det hamnar skogisar i panel som tekniskt inte stämmer överens med standard, flera domare lovordar katten och flera andra skulle aldrig skicka samma katt till panel. Under senare tid har jag också funderat på vad som händer med skogisens trekant... Det är ju lite på modet med låååånga katter och även huvudet hänger ju med och blir längre. Trekanten förvandlas till en kon och man hör ofta domare som säger att katten är smal i huvudet och bär därför öronen för högt men den kommer att bredda när den blivit äldre och då hamnar öronen där de ska... Men är det inte för dagen man ska dömma en katt, jag gillar inte när man siar om framtiden. Nu låter det som  jag gnäller kanon mycket men i det stora hela är jag nöjd med vår domarkår! Jag skulle aldrig vilja byta med dom. /Camilla ## Comment 9 Author: Mulan #7 Där håller jag inte riktigt med.. Jag tycker att den norska skogkatten ska ha ett starkt psyke och självklart är det upp till oss ägare o uppfödare att förbereda katten på bästa sätt för utställning, men har den inget bra psyke i grund o botten så kan det nog lättare bli problem. Å andra sidan ser man sällan katter av gott temperament "smälla" på utställning oavsett hormonsvallningar, emedan andra konsekvent gör det och där man vet att bakom finns andra katter som också "smäller". Är det så att vi i jakten på de fysiska attributen ibland glömmer de psykiska? #8 Håller med om att det kanske skulle finnas kvalitetstest, det vore nog nyttigt o intressant för domare och oss som ställer! Kanske rasringarna i Norden gemensamt borde ordna ett FIFe domarseminarium för Norska skogkatter? Å andra sidan ska domare följa kattens utveckling och bedöma den med hänsyn till ålder, så jag kan nog tycka att det är acceptabelt att man godkänner "konerna" fram till en viss ålder.. Å andra sidan bör ju också då de katter som längar i huvudet sent också få det till sin fördel, men det händer sällan. Vissa av mina katter längar inte på huvudet förrän de är runt 2 år.. Intressant tråd! mvh MAlin ## Comment 10 Author: [Borttaget] Det är ju en bedömningssport där man utgår från en rassatandard och då får man väl acceptera att bedömningarna blir olika mellan olika domare. Att två personer skulle tolka rasstandarden 100% lika är väl tyvärr en utopi. Däremot så blir man ibland lite irriterad en del domares bristande proffesionalism. Vid ett tillfälle så klev vi fram med vår katt. När konkurenten kommer fram så utbrister domaren " Åh kommer ni, vad kul", varpå de småpratar lite. Eftersom domarna också  är uppfödare/utställare så är det ju inte konstigt att de känner andra utställare, men just under en bedömning så bör de kanske lägga band på sig och behandla alla utställare lika. Social får man vara efter bedömningen. Ibland blir man ju givetvis fundersam över vissa bedömningar. Vid en utställning så gick vi upp med vår Roddan på lördagen. Domaren gillade inte honom, men han fick sitt cert för han gick ensam. I BIV:en hade han ingen chans. Samma katt och samma motstånd på söndagen, men en annan domare. Tog sitt cert, tog Biv:en. Slog ut tre birmor i nomineringen och gick till panel. Då frågar man ju sig, hur kan samma katt skilja sig så mycket relaterat till rasstandarden mellan lördag & söndag? Ytterligare en sak som jag ibland tycker är torftigt ar uttrycken på bedömningssedlarna. Vi har en katt som har lite för kort svans, hon får ofta kritik på det. Detta är också korrekt då hon har lite för kort svans. Men vid ett tillfälle så står det under svans på bedömningssedeln "Its There". Då frågar man sig vad det är för bedömning. Jag har betalat 300 spänn för att få ett utlåtande av katten. Att det sitter en svans där det vet jag, det är inget som jag behöver ställa ut henne för att få reda på. Det ser jag själv. Men i det stora hela så tror jag att det är korekkta bedömningar. Den dagen jag börjar tvivla på det, då  lägger jag nog ner utställandet. Mvh Bengan ## Comment 11 Author: Draken_old Jag tycker att man för det mesta får bra och rättvisa bedömningar. Visst, ibland händer det att man får en bedöming som man inte alls tycker stämmer med katten. Som både kan vara till ens fördel eller nackdel.. Inget av det är ju roligt. Så länge man får en rättvis bedöming efter hur katten ser ut är placeringen inte det viktigaste. Dessutom kan man ju alltid välja att inte ställa för någon om man tycker att katten inte blir rättvist dömd. Att lägga upp min avel efter hur domare dömer mina katter skulle jag aldrig drömma om! Jag ogillar som många redan nämt, att ett bra utställningstempramentet inte premieras. För mig ska Skogisen vara en gladlynt, anpassningsbar katt som är grupptolerant. Och då faller sig det naturligt att de funkar på utställningar. Men det som gör mig riktigt upprörd är att man i sin jakt efter utställningsframgångar är beredd att droga sin katt.... Här tror jag att vi gör oss själva, avelsarbetet och framförallt katterna en otjänst! ## Comment 12 Author: Arabella Jeg synes det er flott at du tar opp dette, Julie! Veldig enig med deg og Camilla. Jeg har ofte sittet og hørt på dommere og virkelig forundret meg over  hvordan de velger en katt fremfor en annen. F eks en katt som er som den skal ihht standarden og viser seg flott - mot en katt som mangler både det ene og det andre, men som i følge dommeren **kan bli** veldig bra, bare den får breddet seg og får ørene på plass, får bedre sidelinjer og bedre hake, og forhåpentlig får den bedre benstamme og lengder også! Den katten vinner! Da er det jeg ikke forstår så mye... Er det ikke katten slik den er der og da som skal bedømmes, da? Hos en dommer er ørene flotte, brede i basen og godt plassert, hos en annen er de for små og smale og sitter altfor høyt. Sterk hake med god dybde - mot svak hake.... på samme katt, men forskjellige dommere. Jeg forstår at standarden kan tolkes litt forskjellig, men rent faktiske målbare ting burde de da dømme noenlunde likt? En likesidet trekant er akkurat det, verken mer eller mindre, 3 ganger 60 graders vinkel kan ikke tolkes! Når det er sagt, er jeg som regel godt fornøyd med dommerne, men jeg må jo si jeg verdsetter bedømmelser fra enkelte dommere mer enn fra andre. F eks en dommer som dømte en av mine katter i klasse 11 for noen år siden. Senere fikk jeg samme dommer da katten var to år. Og han sa nøyaktig det samme! (justert for at katten jo hadde blitt eldre). Det er en dommer jeg stoler på gir en "riktig" bedømmelse. Men utstilling er jo gøy uansett. Det er så mange flotte katter, og det er tross alt bare noen veldig få som kan vinne. ## Comment 13 Author: [Borttaget] #11 Att lägga upp sin avel efter bedömningarna är ju omöjligt, med tanke på hur olika bedömningar samma katt får av olika domare. Mvh Bengan ## Comment 14 Author: Kajs Bra tråd! Mycket intressant att läsa. Många domare har man mött under åren och jag brukar respektera de flesta. Olika erfarenhet, olika sätt att se på katten och mycket, mycket mer gör ju att man inte alltid får samma bedömning. Sen så har jag mött någon domare som har varit direkt okunnig. Som har tittat mer på ägaren som hållit katten och hela tiden velat blir bekräftad av denne. Det har gjort mig regält irriterad. Betalar jag för en bedömning så ska det vara en domare som är intresserad av sitt uppdrag och inte kommer dit för att själv bli bedömd och komma i blickfånget. En annan sak som jag funderat på är hur man egentligen får samtala med domaren. Jag har lärt mig att frågar domaren mig (om jag håller fram katten) om något så ska jag svara, men själv som ägare skall jag inte ställa frågor eller lägga mig i domarens muntliga bedömning. Blir därför betänksam när jag upptäcker att andra utställare ger sig in i en diskussion med domaren. Har till o med varit med om att uppfödaren till katten (som inte håller katten) kommit fram och haft ett långt samtal utan att domaren har bett om det. Är detta verkligen korrekt? Annat som är viktigt på en utställning tycker jag är att utställningen är arrangerad så att man som åhörare får höra domarens åsikter, allt för att lära mer och få jämföra. Kajs ## Comment 15 Author: Pulcherimas Jag må vara naiv, men händer det verkligen att man drogar katter i Sverige? I och för sig fick jag själv frågan om katten var drogad från en domare då jag precis hade kommit tillbaka till"Skogisvärlden" och ställde en kille, runt året gammal. Han reagerade på utställningar med att bli lite som en trasdocka, vilket tyvärr ledde till att han inte direkt levde upp till "skogis med alert uttryck"!!! Men frågan från den utländske domaren fick mig att bli alldeles paff. Något jag inte stött på varken förr eller senare. Och vad gäller domare, tycker jag nog att bland de värsta exemplen är när man batalat för en bedömning - domaren på sin höjd mumlar något för sig själv - och sedan är bedömningssedeln fullständigt oläsbar.....Detta fenomen har det höjts mången ve och klagan över, men ännu har jag inte sett någon förändring?! Att skogkatten är en långsamväxande ras som inte alltid befinner sig inom ramen för standarden i ung ålder (t.ex liksidig triangel), är väl inte att undra på. Å andra sidan....ska det vara någon vits med att ställa ut ej fullvuxen katt, borde väl ändå hänsyn tas till i vilken fas katten är i (kattunge/ungdjur/fertil hankatt mm). Oftast görs detta, men långt ifrån alla domare praktiserar detta tänk. Fick t.ex Mb på en kille (11 mån gammal) för ett par år sedan med motivationen: för höga, skrangliga ben med en för lång kropp till (oharmonisk). till detta fanns: ej liksidig triangel, men också de positiva rak profil, bra höjd på pannan, helt okej haka och bra sidolinjer + en  lååååång svans. Kände mig både lätt förkrossad och mycket förvirrad av bedömningen. Flera utställare kom sedan fram till mig och sa saker som; men det är ju XX som är domare, inte att undra på!, det där behöver du inte ta så hårt, XX är aldrig konsekvent i sina bedömningar, osv. Vilket får mig att "ana" att det nog finns många frågeställningar om domare och deras (ojämna) bedömningar där ute i kattvärden. /Monica ## Comment 16 Author: finamini #3 Håller med dig Malin,men ännu värre är att vissa "smartingar" använder dessa labila katter i avel. Dåligt temperament nedärvs tyvärr och förr eller senare dyker det upp likasinnade avkommor.kanske inte i första eller andra ledet men sen ...... Personligen tycker i vart fall jag att ett friskt o gott temperament är det absolut viktigaste. Att öronen är rundade o saknar tofsar (som ett exempel) bleknar i jämförelsen. //Anna ## Comment 17 Author: skaujentas Så flott at det her er kommet mange erfaringer og observasjoner!! Supert! #9 Det er helt i orden at du er uenig![Skrattande](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Jeg skal nå nevne noen gode eksempler. Jeg kjennte en katt som tok BIS på BIS på BIS som jeg så holdt og fulgte hele veien. Denne katten hadde i mine øyne et suuupert temperamnet, men begynte å bli sur og irritert. begynte å slå etter dommerne og til slutt satte kloa rett i trynet på en dommer. Dårlig temperamnet..nei... et par dager senere oppdaget man at hun hadde en blod-dråpe i livmorsåpninge..ja hun ble tatt med til veterinær som konstanterte en livmorsinfeksjon. En mild sådan som hun antagelig hadde hatt stund.![Förvånad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad") Eksempel nr 2 min egen jente Julia. Himmel så sur og grinete og vanskelig hun var på utstilling som fra 6-10 mnd. Takk til den assistene som spurte meg om hun ble verre og verre. Jeg svarte ja det ble hun. ja da syns jeg ikke du skal stille henne sa hun. Jeg hadde fått meg noen skikkelige kilevinker av Julia og bestemte meg for at det var slutt på hennes utstillingskarriere. Så går det noen år hun får noen kull og hun blir kjent som en jente som gir fantstisk temperament på sine avkom. Når jeg var hos veterinæren så stod hun midt på bordet og alle som lente seg frem kjente og ukjente fikk suss alle som en! Da tenkte jeg at jeg prøver 1 utstilling for å se og for en forvandling...hun stod og trampet i buret og på dommerbordet og hun fikk sånn ros og skryt for sitt temperament. Alle som lente seg frem der også fikk suss. Dårlig temperament nei bare hormoner som boblet litt over som ung...![Tungan ute](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute") En katt fra meg som heter Imar fikk en skade i munnen på en utstilling og skrek og hylte fordi han hadde vondt. Dette gjorde at han fikk en dårlig erfaring og ble redd på utstilling og det har tatt tid og vi har lirket og jobbet med ham og i dag er han ikke noe problem å stille. På sine gode dager så er han et riktig sjarmtroll som bare vil kose. Dårlig temperament nei bare dårlig erfaring...![Flört](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Og det er dette jeg mener. Men da mener jeg ikke katter som klikker fullstendig ut av det blå uten forvarsel. Men dette hører faktisk til sjeldenhetene. Og er de så ubalanserte og uberegnelige så merker man det hjemme også! Vil du si at en katt som er livredd og kryper sammen på dommerbordet også har da dårlig temperament? " 10 ja jeg er enig vi betaler for en bedømning og da bør det være en viss standard og kvalitet. #12 Det er vise ting en skal kunne vise hensyn til syns jeg, men da må en kunne tingene sine. Det står som tillegg til standarden at dekkpels kan bruke helt opp til 6 mnd før den kommer og er noe en dommer kan vise hensyn til. Jeg syns kanskje at det skulle stått noe lignende ad hode at sidelinjene kan være noe lengre enn bredden i ung alder, men for eksempel med en tidbegrensning frem til 10 mnd for eksempel. En katt som har brede og kraftige nederste ledd og et kompakt kraftig skjelett vil så og si alltid bredde seg og få en fin trekant. men vinklene i trekanten må være der også i ung alder altså da mener jeg proposjonene i i trekantens avslutning kontra toppen på hodet. dersom hodet er "hestehodeformet" som ung vil det bare bli et bredere og fortsatt en noe butt "hestehode" form som voksen. Men å kalre å se forskjellen på dette er ikke så lett. Dette er jo veldig interessant fordi linjer utvikler seg så forskjellig! Om en skal kunne ta sånne hensyn må det ned som tilleggskommentar ellers syns jeg at dommerne kan ikke "leke spåkoner" og si at jeg atr denne katten fordi en gang i fremtiden så vil den bli bedre. Dette vet ingen! \# 14 nei der og da kan en ikke legge seg opp i dommerrens vurdering og bedømning. For det første må en ha respekt for dommerene de er i en utsatt posisjon og det er lett å kritisere dem der og da og det blir på en måte å "henge" dem ut syns jeg. Derimot andre forumer som en workshop hvor en anonymiserer og tar frem eksempler og diskuterer i en hyggelig og rolig tone kan være nyttig. Da får dommere tilbakemeldinger på en god måte. Jeg diskuterer aldri med dommere der og da og inviterer heller ikke til noen samtale dersom jeg kjenner de litt, men prøver å forholde meg nøytral for deres skyld. Vi utstillirer kan jo også være med å lette deres arbeid med å møte opp når vi skal, vise respekt og følge med. #15 ja der har du et godt eksempel på håpløs bedømning...det eneste kravet i dag er at dommerne må dømme så så ofte. jeg syns ikke at en skal kreve at de går igjennom en eksamen med jevne intervaller, men kanskje at de med jevne mellomrom må gå et oppfriskningskurs? Det skjer jo en del endringer på standarden og da kunne også raseringer få anledning til å ta opp de tilbakemeldingene en får og videreformidle disse til dommerne. dermed vil de få tilbakemedling på en god måte. #16 Jeg tror ingen ønsker dårlig temperament på sine avkom. Selv for en useriøs oppdretter vil dette være uheldig fordi en får da dårlig rykte på seg. Men det jeg setter et lite spørsmålstegn på er hva er dårlig temperament? Når vil du si at en katt har dårlig temperament? Hvilke rkiterier setter du? På hvilken måte tolker du en en katts kroppsspråk. Er det slik at en katt kan ikke få ha en dårlig dag? Det er et urimelig krav. Og av og til hvis en undersøker og tenker seg om finner en andre årsaker og løser en det så får en en helt annen katt. En venninde av meg hadde en katt som var så kosete, men ofte sur og grinete hjemme og helt for jævlig å ta med på utstilling. En kunne ha tenkt dårlig temperament der..., Hun fikk et kull med nydelige kattunger og de hadde et supert temperament. kattungene er voksen og mammakatt skulle til veterinær for en sjekk og vaksinasjon hvor veterinæren oppdager at katten har alvrolige problemer med tennene. Eier var veldig lei seg for at hun ikke hadde sett dette, men som veterinæren sa at det hadde ikke vært lett å oppdage med mindre hun så i minen på katten regelmessig og kjente symptomene. Katten tanstatus var så dårlig at hun måtte trekke flere tenner, men etter behandling, antibiotikakur så ble hun helt frisk og gjett... katten ble noe helt annet så glad kosete og lykkelig. Aldri sur lenger eller ustabil i humæret og ble noe helt annet å stille på utstilling.![Skrattande](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Derfor sier jeg tenk dere litt om før du dømmer en katt til dårlig temperament!![Flört](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 18 Author: SillyZones Jag håller med dig Julie, det är lätt att stå bredvid och dömma ut en katt utan att veta bakgrunden. Min Zero är en nallebjörn hemma och har verkligen inga problem med temperamentet, varken hemma eller när man åker bort med honom till vet eller annat. Det har alltid gått bra på utställning hittills, utom nu när vi var på DÄK. Han fräste och morrade mot de andra hanarna (Vi var 5 fertila i grupp 4 klass 9) Och det gick bra på domarbordet, men när domaren skulle placera blev det för mycket press från de andra hanarna. Inte så att han bet eller revs, men han morrade och sprattlade, så att jag kände mig tvungen att dra honom. De andra kom helt enkelt för nära och det blev jobbigt för honom. Jag är övertygad om att det är hormoner hos en unghane, och jag kommer att prova att ställa honom igen, om inte fertil så som kastrat. ## Comment 19 Author: skaujentas \# 18 Så fint! Du kommer med nok et godt eksempel! Jeg er helt enig at en skal være nøye med temperamentet, men vi kan kanskje ha litt rom for våre katter og ikke dømme så raskt hverken hverandre, katter eller dommere, men en god diskusjon er topp. Kan bare være positivt og om en da tørr å komme med egne erfaringer og dele med oss andre så kan vi lære alle sammen og bli bedre kattekjennere og oppdrettere sammen. Ja ja jeg er kanskje litt vel idealistisk......![Tyst](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-sealed.gif "Tyst") Vi er jo forskjellige og vidt forskjellige mennesker, men jeg syns det er så gøy å høre andres meninger uten at jeg alltid er enige og liker da å utfordre litt argumentasjonen he he, men jeg har ALLTID respekt for andres meninger! Vil defor bare si tusen takk til alle der som hitill har våget å dele deres dårlige og gode erfaringer. Setter stor pris på det! ![Skrattande](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")![Skrattande](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 20 Author: LittleL Precis som många andra redan skrivit så är utställning en bedömningssport och ingen männska tolkar allt likadant, domare eller uppfödare. På det stora hela är jag nöjd med mina erfarenheter inom utställningsvärden men visst finns det gånger när man ifrågasatt vad domaren egentligen menat? En sak som jag inte gillar är när domaren och utställaren tydligt visar att dom är vänner privat. Vilket i sig inte är så konstigt eftersom kattvärlden är ganska liten. Men som domare MÅSTE man hålla isär dessa två saker. Om inte annat i respekt till dom utställare som inte känner domaren. När det gäller temperamentet så är jag enig med tidigare och det är för mig superviktigt. Något som jag finner skrattretande är dock att vissa utställare gång efter gång säger att "så här brukar katten aldrig bete sig annars". Skitsnack! Många av dessa katter har man sett på många utställningar tidigare och dom beter sig ALLTID så. En dålig ursäkt med andra ord. Och som ägare borde dom istället respektera sin katt och låta den vila från utställningar, kanske är det hormoner men kanske inte? Vänta några månader och sedan prova igen. Jag har själv en dam som vid 10 månader började skorra på en utställning. Allt gick bra och hon skötte sig trots allt. Nästa utställning började hon likadant och jag betstämde mig för att nu fick hon vara hemma och bli vuxen. Därför drog jag henne när hon skulle ställas två dagar i rad. Visst var det retligt när man kommer till utställningen och ser att hon utan problem hade tagit sitt cert båda dagarna. Men jag som ägare har gjort rätt emot katten och har rent samvete. Och förhoppningsvis har hon inte fått några dåliga erfarenheter av utställningar och kan ställas längre fram i livet. När det gäller en ung katt så tycker jag att det ska tas hänsyn till att katten är under utveckling. Men samtidigt så ska katterna bedömas för dagen och det är nog en svår avvägning att hantera som domare. Att öronen står rakt upp på en 6-månaders katt är ok, men en katt som är 1 år ska inte ha sina öron rakt upp. Spelar ingen roll under vilken utveckling den är. En katt som uppnått den ålder och ännu inte börjat sätta tringeln ser för mig inte ut som en skogkatt. När jag sitter på läktaren så ska jag inte behöva titta i katalogen för att se vilken ras det är. Säkert är det för er som för mig, man gillar inte alla katter än om dom går bra på utställning. Man sitter som publik och ser en bedömning, domaren gillar allt hos katten och man måste ju tro domaren när den säger att katten är näst intill perfekt. Men trots det så är det något som man stör sig på. För mig är det många gånger looken som är fel. Men enligt mig så är vi ägare/utställare för rädda för att vara kritiska, speciellt när en katt gått bra på utställning. Kattvärlden är ju lite så att man ska hålla varandra om ryggen. /Sylvia ## Comment 21 Author: [Borttaget] En otroligt intressant och lärorik tråd. Jag är väldigt ny som utställare och efter att ha varit på några utställningar, så har jag fått den erfarenheten att de flesta domarna, som vi ialf har haft (kan bara uttala mig om dom) har enligt mitt tycke givit oss en bra bedömning både vad gäller det som är bra och mindre bra hos katten. Kanske inte alltid så enkelt att urskilja vad som står på bedömningssedeln, men rent talmässigt har jag förstått vad dom menar och det som dom tyckt varit mindre bra har jag tagit till mig, för man lär sig så otroligt mkt genom utställning. Jag har också ett exempel på min ena hane Tutankhamun, som tidigare varit "lite skvätten", men eftersom vi har ställt honom ganska mkt så har han blivit mer framåt och visar mer trygghet då vi är på utställning. Han har aldrig fräst eller så, men just när barn är i närheten på utställning så kan han reagera genom att bli skvätten. Vi har själva inga barn så jag vet inte varifrån det kommer. Men jag har jobbat mkt med honom genom bla låta han vara med mkt då vi ska åka tåg, bil, vara ute i koppel etc . Jag tror också det oftast finns en anledning varför katten reagerar som den gör på utställning, det är ju inte någon optimal situation. Vi som har fertila hanar vet hur dom kan reagera, sist så strilade Sebek ner utställningsburen, det blev för mkt dofter för honom, hormonerna styr kattens beteende. Så innan man dömmer som ni sa tidigare så kanske man borde ta reda på mer fakta varför katten reagerar som den gör framme hos domaren.  Tack för en bra tråd. Mvh, Eva-Helen ## Comment 22 Author: Mulan #17 Det finns ALLTID undantag som bekräftar regeln, och självklart kan katter må dåligt av olika anledningar, och därmed reagera på detta, men de hör ju trots allt till ovanligheterna... Nej, en katt som kryper ihop på ett bord o är livrädd har inte dåligt temperament, det är en katt som i mina ögon är dåligt tränad för de nya erfarenheterna och som känner sig otrygg. Samtidigt som den ju trots allt är godlynt! Den reagerar ju inte på press med att attackera omgivningen, eller hur? I ett sådant läge är det bra om man ger katten en god upplevelse av situationen, då jobbar man för att katten ska bli mindre rädd i framtiden. En katt med aggressivt temperament, i mina ögon, är en katt som reagerar på icke vana situationer med att vara aggressiv, gå till attack. Självklart finns det katter som är sjuka, hormonstinna, osv och självklart kan katter reagera på detta, men när de reagerar med attack? Är det bra temperament? Det finns säkert hundratals katter som har precis samma problem som dina katter har haft, men varför reagerar inte de med aggressivitet?  Jag "dömer inte ut" katter som "katter med dåligt temperament", däremot dömer jag ibland ut ägare som inte ger sina katter den hänsyn som jag tycker djurägare ska ge sina djur. En aggressiv katt hör inte hemma på utställning, och då pratar jag inte om enstaka tillfällen av tjurighet/hormonstinnhet eller liknande. Katter kan ha dåliga dagar och visa sitt missnöje, självklart, MEN de katterna går sällan till attack. De morrar, väser o kommunicerar för att visa att de inte mår väl, samt försöker smita undan och få vara ifred, för de visar tydligt med sitt kroppsspråk att de inte trivs. Vad bör jag som ägare göra då? Helt klart så måste jag kanske träna lite, MEN samtidigt så tycker jag det är bedrövligt att en del pressar sina katter till att delta hela vägen ut trots att de visar tydligt att de mår dåligt. Jag tycker absolut att man ska visa hänsyn till att katter har hormonspel, jag har själv en avkomma som inte tål ppiller, då blir det väs o fräs. Kan tillägga att det är en väldigt vacker dam också, som gått ganska bra på utställning. Hon har inget dåligt temperament hemma, men är en primadonna. Skulle hon bete sig illa o hugga på utställning så skulle hon få stanna hemma. Självklart parar man alltid henne med exellent temperament på hanar, eller hur? Väs och fräs har jag inga problem med, det är många många birmor som väser o fräser o visar sitt missnöje, så det kan jag acceptera. Likaså att det blir turbulens med flera fertila hanar i känslig ålder på samma plats vid t ex nominering, MEN hur kommer det sig att det ändå finns de som sköter sig? Rimligtvis så kan alla katter bete sig illa från o till, men det finns ju trots allt vissa katter som ALLTID sköter sig väl och de som ALLTID beter sig illa, mer eller mindre.. O de sistnämnda får då lite droppar eller piller innan så att de ska kunna sköta sig på utställning eftersom de ju är så vackra o rastypiska... Suck.. Vem bryr sig om katten? Har kattens väl o ve kommit i skymundan för att vi ska vinna en kokard och en påse mat o få ett erkännande, eller hamna på listor som bästa uppfödare? Nej tack, inte för mig! Mina åksjuka katter stannar t ex hemma, däremot har jag hittills ingen som inte pallar för pressen med utställning, men en som inte fick träning som kattunge och som visar tydligt att hon inte gillar det.. Hon får också stanna hemma. Det finns ett stort viktigt undantag, och det är att vi som ägare MÅSTE träna våra katter och måste förbereda dem väl för deras utställningskarriär plus att även låta dem få vara bara katter hemma ibland! Vi kanske inte kan ta alla med dåligt temperament ur avel, men vi kan väl ändå vara medvetna om att det finns och arbeta för att få bort det. Erfarna uppfödare vet ju om vissa katter i stamtavlor som ger erkänt dåligt temperament och faktum är att som assistent har jag stundom roat mig med att kolla mina "strulkatter" (dvs katter som varit på gränsen och gärna försökt gå till attack, ibland smällt!) i katalogen efter utställningen är slut. Ofta finns det samma gemensamma nämnare i stamtavlan... Det tycker jag är tragiskt. Min åsikt är att skogkatten i grund o botten är en godlynt katt som finner sig i de flesta påfund som vi ägare hittar på om de dels har stabilt temperament i stamtavla och dels om de har ett harmoniskt liv där de mår väl o har det gott. Däremot vill jag gärna att vi som kattägare faktiskt tänker igenom våra beslut inför framtiden gällande både avel o utställning, för trots allt så indikerar en aggressiv katt på att något inte stämmer. Om det sedan handlar om dåligt psyke eller dålig träning eller sjukdom eller vad det än må va, det vet inte jag. Däremot så tycker jag att man som ansvarsfull uppfödare o ägare av katt ska tänka igenom sina beslut inför framtida utställningar o avel. #18 Föredömligt att dra din katt! Mvh Malin ## Comment 23 Author: skaujentas #22 Ja der kom det et mer nyansert svar og jeg kan vel bare si at i det store og det hele er jeg enig. En katt som reagerer på et så aggresivt vis at den angriper er dårlig temperament og bør ikke få avkom videre. Men det er jo som jeg har skrevet og du også skriver andre årsaker og unntak osv så vi må tenke på det! Men en katt som angriper på en utstilling på grunn av aggresivitet vil også vise denne adferden hjemme i andre utrygge situasjoner. Jeg tror også at en katt er ikke bare enten eller, men det finnes mange gråsoner her og da må en jo selv være ærlig med seg selv og vurdere om dette bra nok temperament? Som du skriver og andre det hjelper ikke om den er aldri så fin om den har et "farlig" temperament og som du skriver videre at noen er alltid sinte mens noen er det bare en gang iblant når det bare blir litt for mye. Jeg liker ikke når jeg ser at katter er så sinte at de biter sine egne eiere. Det er en ekstrem oppførsel. Jeg har gått en del assistent og med hånden på hjertet så syns jeg 80-90% av kattene er usikre og redde, og omtrent 50% murrer litt, men de holder seg i skinnet og sprekker ikke og det er bra nok for meg. Og de som det virkelig er "farlig" med er som spente felestrenger og helt stive, mens andre murrer men er helt avslappet i kroppen og de tolker jeg det som at de bare sier ifra jeg er usikker og litt redd. Og det er greit! jeg prøver da å ha rolige myke bevegelser og setter de rolig og forsiktig ned på dommerbordet. prøver å unngå at de skal skvette og bli skremt av noe og merker jeg at de begynner å fokusere på noe som gjør de anspent snur jeg meg vekk fra det de stirrer på og prøver å avlede deres fokus på noe annet. jeg setter også alltid halen/baken til dommerne slik at du ikke får den komfrontasjonen med ansikt til ansikt som i katteverden er egentlig en aggresiv adferd.![Skrattande](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") det er viktig at assistenten som skal håndtere kattene også vet hva de driver på med! De som derimot er helt stive og klart til aksjon nei de bør få reise hjem! de vil ike jeg bære ivertfall. Et kattebitt er ikke til å spøke med!!![Skrikandes](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-yell.gif "Skrikandes") Takk for svaret ditt! ## Comment 24 Author: finamini Min syster var på en utställning där en katt smällde på domarbordet. En uppfödare? som stod bredvid sa utan att veta vad katten hette -jag kan ge mig på att katten xxxx finns i dess stamtavla. Och mycket riktigt,det gjorde den. Den katt som fanns i stamtavlan hade aldrig gått att ställa ut just på grund av psyket.betänk också att de fick droga ner honan för att kunna klippa klorna på henne.beklagligt att avla på en sån katt.Och det trista är att det är en välrenomerad uppfödare dessutom. ## Comment 25 Author: Mulan #23 Varsågod! ![Glad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Ibland tror jag tyvärr att ivern över att visa sina vackra katter på utställning går före kattens eget väl och ve! När jag själv väljer hane till mina honor så väljer jag hellre en hane med utomordentligt temperament o kanske lite sämre typ än en hane med tveksamt eller aggressivt temperament men med exceptionell typ. Ett ytterligare tillägg är att vi som ägare ibland måste "fostra" våra katter, i vissa fall så finns det katter som är alldeles för mycket kungar o drottningar i sina hem och över sina ägare att de visar sig från sin sämsta sida bara för att de har ett övertag. En del katter är starkare i sina viljor än andra, det är upp till oss ägare att se till att våra katter får träning och till viss del fostran. #24 Ja, sådana situationer har jag också sett. Ganska bedrövligt, men som uppfödare väljer man vad man vill avla på. En del väljer bort temperament till förmån för andra egenskaper, och det är tragiskt att se. I första hand är ju katten ett sällskapsdjur, och vem vill ha en katt som knappt går att klippa klorna på? mvh Malin ## Comment 26 Author: SillyZones #22 Tack![Glad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Men för mig är det en självklarhet att dra katten innan det går överstyr.