# Vem bestämmer avel/ej? Author: Restless Vad tycker ni - ska en uppfödare få bestämma vilka katter i en kull som bör/får gå vidare i aveln eller ska köparna ha all rätt att använda sina katter i avel efter köp oavsett vad de sa innan köp och utan att rådgöra med kattens uppfödare? Vem ska bestämma? Uppfödaren som har mer bakgrundsinformation och intresse om sitt avelsmaterial även i framtiden eller köparen som faktiskt betalat för en vara? Lite ojust när en del redan svarat kanske, men jag vill bara klargöra att utgångsläget är fall när katter är sålda till sällskap. Menar inte att  uppfödaren ska tvinga en köpare att avla på katten om de inte tänkt det från början ;) ## Comment 1 Author: Anneli_G Jag tycker att det borde vara ett samråd... men sen så är ju verkligheten så att den som köpt katten väljer själv, klokt eller inte... ## Comment 2 Author: Labolina_73 Jag anser att det är upp till köparen att göra som den vill, men visst skulle det vara roligt om man kan bli tillfrågad om råd etc. Men jag tycker att det är upp till köparen. Om katten är helt frisk och med bra temrament ser jag ingen orsak till varför inte. /Linda ## Comment 3 Author: Mindfields Jag har röstat för samrådan med uppfödaren. Det är (förhoppningsvis) där den största infon finns om just de linjerna man köpt in. Är man dessutom ny i sin ras kanske det inte alltid är så lätt att avgöra om en katt är ett bra avelsmaterial. #2 Att katten är frisk och har ett bra temperament anser jag inte vara helt tillräckligt, jag skulle önska att katten även är rastypisk? ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif) Framför allt inom "vår" ras skogisen så har vi en så pass bred avelsbas att vi kan ställa högre krav än så. Men frisk och bra temperament är klara grundstenar. ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif) Hälsningar Malin ## Comment 4 Author: VillHaStorKatt Det är upp till köparen. Om katten är totalt olämplig för avel så bör ju uppfödaren förse katten med RX-stamtavla innan försäljning och då kan köparen ju inte avla på den utan att ha fått katten bedömd av domare först. Såhär har jag uppfattat att det fungerar, men kan ju ha fel. ## Comment 5 Author: Mulan #4 Hur ska du få en RX-stamtavla då? De flesta skogisarna idag har ju full stamtavla och därmed kan du inte som uppfödare begära en RX/RIEX stamtavla.. Som uppfödare inom Sverak har du följande att rätta dig efter: "Uppfödare har rätt att belägga katt med avelsförbud vid kullregistrering, om katten uppvisar (ärftlig) defekt. Defekt (enligt SVERAKs nationella stambokföringsregler) skall vara intygad av veterinär och intyget skall bifogas registreringsanmälan. Om avelsförbud skall införas i efterhand (efter registrering) måste den nya ägaren, om sådan finns, godkänna ansökan om avelsförbud." M a o så har vi inte rätt att belägga kattunge med avelsförbud.. Katten kan m a o vara hur rasotypisk som helst och man får ändå lov att avla på den.. mvh Malin ## Comment 6 Author: Garpe Nu ska jag sticka ut hakan... ;) Frågan var hur vi tyckte det skulle vara - inte hur det faktiskt juridiskt är idag... Så med risk för att få alla mot mig röstade jag att uppfödaren bestämmer. Varför? Jo för att det är jag som uppfödare som sätter ut varan till försäljning. Om jag klart har deklarerat att just den här kattungen säljer jag till sällskap av olika skäl, det kan ju faktiskt finnas tusen olika skäl till det, allt ifrån defekter till att resten av kullen sålts till avel. Om min köpare då har accepterat det "avtalet" (även om jag vet att det inte är juridiskt bindande enligt lagen) så tycker jag att köparen ska hålla sig till det vi kommit överens om.  Om köparen vill köpa en katt för avel tycker jag att han/hon ska söka en sån från början eller åtminstonde ha uppfödarens tillstånd innan man avlar på en katt som var tänkt som sällskap. Jag har aldrig nekat någon att avla på mina kattungar, men jag har också sett vad som kan hända när en sällskapskatt plötsligt säljs vidare med oseriös avel som följd. #4Det går inta att få Avelsföbud i stamtavlorna utanmycket grava skäl. Rätta mig om jag har fel! ## Comment 7 Author: LittleL Jag röstade köparen bestämmer, vilket det ju också är. Har man köpt en "vara" så är den ens egen och man gör som man vill. Men sen skulle jag önska att uppfödaren i samråd med köparen bestämmer om katten ska gå till avel eller ej. Men jag anser inte att uppfödaren själv kan bestämma hurvida den ska användas i avel eller ej. Vill man bestämma det så får man nog behålla katten själv för att vara riktigt säker. /Sylvia ## Comment 8 Author: Ixatrixa Jag vet inte men jag tycker inte detta har varit ett så stort problem för mig och givetvis sker detta för mig i samråd med köparen. Jag plockar köpare som passar kattungen och jag sätter avelsförbud på de kattungar som har fysiska defekter som man ej bör avla vidare på. Jag har tex valt att i första hand sälja hanar till sällskap för att inte göra det svårt för mig själv i framtiden då de fortare hinner producera avkommor. Detta har också att göra med hanteringen av hanar. Givetvis gör köparen som de vill...men jag vill ändå ha en köpare som jag kan ha en dialog med och som respekterar mig. ## Comment 9 Author: Labolina_73 #3 Jo självklart ska den vara rastypisk, men jag anser inte att den ska/måste vara perfekt, Missförstå mej rätt nu. Jag tycker inte att en avelskatt alltid måste vara den snyggaste och bästa i kullen, Den minst snygga kan ge snyggare avkomma än den snyggaste. Har den något små öron/inte spikrak profil etc etc så tycker jag att det kan man kompelettera iaf så det blir bra. Sedan ska man ju natuligtvis inte avla på defekta katter. Jag tycker som min vet sa igår, Hellre många avelskatter och få kullar. /Linda ps, är katten frisk och kry så tycker jag inte att man som uppfödare ska säga att jag vill inte ha honom/henne i avel för att etc etc,, köp då hellre hans bror/syster osm är snyggare. hänger ni med? En som kanske inte är snyggast som liten kan växa på sej och blir hur snygg som helst och vice verca.. ## Comment 10 Author: Mulan #9 Jag håller inte med.. För att komma så nära rasstandarden som möjligt så måste man nog innan man börjar avla fundera igenom vad man vill uppnå med sin avel. Om det bara handlar om att föda upp rasrena skogisar så tycker jag personligen att man bör lägga ner sin uppfödning.. Högre ställda krav på sig själv än så borde väl varje skogkattuppfödare ha? \# allmänt Givetvis är det vissa utseendemässiga egenskaper hos katterna som man kan "justera" på en generation, men arvsanlagen finns ju kvar hos avkommans avkomma också, om än i liten procent. Ta t ex profiler som inte är raka, det tycker jag att man ser kommer avkommorna till del hur du än avlar för att få bort det. Och det står uttryckligen i standarden att en skogkatt ska ha rak profil! Ibland får man ändå avla på en bumpig profil för att de andra egenskaperna hos katten är så pass värdefulla för avelsbasen. Då är ju frågan om de avkommor med rak profil eller de med bumpig profil ska gå vidare i avel? Är det inte så att man för varje generation vill komma ytterligare ett steg närmare "den perfekta skogkatten"?? Genom att kritiskt granska avelsmaterialet så tror jag att vi kan komma en bra bit på väg, men genom att avla på vad som helst för att vi har betalat 5000 kronor o den har stamtavla tycker jag är katastrofalt. Helst när man sedan säljer ungarna som rastypiska också utan att man ens har en susning om hur en bra skogkatt ska se ut.. Ursäkta om jag låter hård, men jag är rädd om vår ras och jag vill verkligen att man ska vårda den.. mvh Malin ## Comment 11 Author: Tita Har man köpt en katt så anser jag att den som köpt katten bestämmer själv. MEN !!! Det är alltid trevligt att stötta och komma med hjälp och råd om köparen vill ha eller behöver det. Sen är det en sak om katten blir utsatt för direkt vanvård eller djurplågeri, men som sagt det är en helt annan sak. ## Comment 12 Author: Garpe Idag har vi som uppfödare inga rättigheter alls när vi väl sålt en kattunge, den är enligt lagen jämnställd med en gammal amazon eller vilken sak som helst. Jag är inte ute efter att hindra folk från att avla, det är inte det min ståndpunkt handlar om utan att jag vill ha respekt för mitt avelsarbete. Om jag inte tycker att en kattunge inte bör avlas på och köparen köpt den på det villkoret förstår inte jag varför köparen ska ha all rätt på sin sida att bryta den överenskommelsen och "göra vad den vill", dvs allt är tillåtet för köparen men ingenting för säljaren. Visst vore det toppen om all försäljning skedde under ömsesidig respekt och i samråd, men tyvärr ser inte verkligheten ut så... Det är inget megastort problem, men visst finns det. ## Comment 13 Author: [Borttaget] Jag röstade i samrådan med uppfödare.. Och skulle det vara så att katten absolut inte ska gå till avel så tycker jag det är upp till uppfödare att sätta avelsförbud på katten och råda köparen att den ska kastrera katten så "fort det går". ## Comment 14 Author: [Borttaget] Jag håller med Labolina\_73. Det behöver inte vara den snyggaste katten i kullen som går vidare i avel. De kan växa på sig och utveckla sig. I samråd med uppfödaren vore väl det bästa, men i slutändan är det ändå köparen. Sedan måste man få lära sig av sina "misstag".(Menar inte grova misstag nu). Att be om råd från uppfödare, men man måste tänka själv också.  Exempel: Den hane jag valde till min hona kanske egentligen inte stämde helt överens med hennes typ, "bara" för att jag tyckte den var snyggast och mest meriterad?? Nästa gång kanske jag ska titta på mer typen OCH temeramentet... Detta var bara exempel...jag har ingen kull.. ## Comment 15 Author: Mulan Nej, det kanske inte är den undersköna kattungen som i slutändan blir bäst, utan den fula ankungen, och sådant är fruktansvärt svårt att sia om även om man kan ha en viss aning om hur det kan bli om man har kännedom om linjerna... Däremot så tycker väl jag personligen att om man köper en katt till avel så bör man kanske ställa ut den ett par gånger dels för att jämföra med andra katter o dels för att få utomstående bedömningar på katten. Mina katter är o förblir vackrast i världen för mig, t o m gamla Blossa som idag säkerligen inte ens skulle kunna få ett CAC utan konkurrens.. MB möjligtvis, men vacker i mina ögon är hon i alla fall, men definitivt inte något avelsmaterial... ;o) Men det visste jag inte när jag började! Det fick jag lära mig genom otaliga mail o telefonsamtal med mentorer och genom att ränna på utställningar i tid o otid och genom att hela tiden lära.. Med den breda avelsbas vi har idag MÅSTE vi granska materialet kritiskt tycker jag.. Jag är väl medveten om mina katters brister och fel.. För om jag inte kritiskt kan granska mina egna katter inför avel, hur ska jag då kritiskt kunna granska o bedöma vilka av kattungarna som ser ut att vara lämpade för avel o utställning o vilka som kanske inte håller måttet? Det är ju definitivt min uppgift som uppfödare att inte sälja en katt till avel o utställning som inte uppnår kvaliteter för att kunna få en excellent bedömning, eller? Alla kattungar är SUPERSÖTA, men vilka kvaliteter söker just jag uppnå? Om man som uppfödare av Norsk skogkatt kan överse med rasstandarden och enbart gå på hälsa o temperament så är man faktiskt inte i mina ögon bättre än en huskattsuppfödare.. Förlåt, men jag tycker absolut att om man vill avla på sina katter o starta uppfödning så bör man först o främst läsa på rasstandard o allmän katthållning, plus se till att ränna på en hiskelig massa utställningar för att lära. Man behöver inte ens ställa ut, bara att sitta en hel dag framför en duktig skogisdomares bord kan ge massor av lärdomar! OCH skaffa en erfaren mentor.. Jag tycker det är lite sorgesamt att man tror att man kan rätta till typen på en generation genom en parning.. ![Ledsen](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-frown.gif) Bara för mig o andra att lyfta på hatten för uppfödare som under flera år och generationer avlat sig sakta men säkert fram till kvalitetskatter och sorgesamt att en del av dessa uppfödare knappt kan få sina kattungar sålda för att marknaden översvämmas av "uppfödare" som aldrig ens har reflekterat över hur svårt det egentligen är att få fram rastypiska, hälsosamma skogisar med underbart temperament... Okej att vi idag har en bred avelsbas, men vi har också en hel bunt med orastypiska skogkatter och en väldigt spretig avelsbas.. Som ny uppfödare kanske man bör visa uppfödaren av kattungen man köper respekt och tillit, för erfarenheten de har är ju ändå underbyggd av flera års avelsarbete och att respektlöst strunta i det tycker jag är dumt.. Mvh Malin ## Comment 16 Author: Dalwhinnies Håller med #15 till fullo! Jättebra skrivet ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif)  //Maja ## Comment 17 Author: Mindfields Hands down, Malin, du beskriver det galant! :) //Malin ## Comment 18 Author: TailorHills Kan bara hålla med dig jag också. Bra skrivet Malin /Pia ## Comment 19 Author: VillHaStorKatt Om uppfödaren anser sig kunna sia om framtiden och vilken individ som kommer ge finast avkommor så får hon väl behålla dem tills de är gamla nog att kastrera och sälja dem först efter kastrering. Detta är enligt min mening att leka Gud. Det är omöjligt att säga vilka individer som ger finast avkommor, inte minst när det handlar om kattungar. ## Comment 20 Author: jaanuska #15 Håller med dig Malin.Bra skrivet. ## Comment 21 Author: Florinellas \# 15 Instämmer också med Malin. ## Comment 22 Author: VillHaStorKatt Men alla uppfödare säger ändå inget om saken, huruvida det kan avlas på eller inte. ## Comment 23 Author: Sissi Tyvärr har man inte så mycket att säga till om som uppfödare när katten väl är såld, men personligen tycker jag...eller önskar jag att det iaf kan ske i samråd mellan uppfödaren och kattungeköparen. Det är ju ens små bebisar, men samtidigt är man ju medveten om att man ev aldrig mer få se det lilla knyttet när det väl har flyttat. Den som ger sig in i leken får leken tåla...som man brukar säga. ## Comment 24 Author: Blankan Håller också med Malin! Vi skall värna om vad det är vi säljer vidare till avel. Man vet ju aldrig vad som kan dyka upp generationer framåt. Det är inte för inte som vi faktiskt har väldigt vackra och typade skogisar i Sverige idag! Och verkar dessutom vara kända för det världen över....... ## Comment 25 Author: Blankan Glömde säga att det vi också blivit bättre på att få de sjuka katterna ur aveln genom de tester man kan genomföra. Så jag tycker inte man skall oroa sig i onödan för vilken kattunge som bär på vad utan att man skall fortsätta testa sina avelsdjur och avla efter det som är rekommenderat och inte gå emot. ## Comment 26 Author: Labolina_73 #10 Jag förstår exakt vad du menar ,, men jag tror inte att du förstår mej riktigt. ;-) men det e som vanligt när jag ska förklara,, det blir väldigt inväcklat ibland och jag trasslar in mej. Jag håller med dej i det du skriver, men måste endå tillägga att det inte måste vara den snyggaste avkomman som går till avel. Det jag menar i mitt tidigare inlägg ang spikrak profil eller något små öron,, det som jag tog som exempel. Öronen är ju en avelsfråga om vad man vill få fram. En uppfödare som vill avla fram stoora öron kanske skulle anse att en katt med enligt mitt tycke har bra öron är för små. Natuligtvis ska man inte gå ifrån standarden. Det får man ALDRIG göra. Men man har ju olika mål med sin avel. vissa har öron, andra huvud, andra päls eller störlek,, etc etc.. men alla måste ju hålla sej inom ramen standard såklart. Hehe aja jag hoppas att jag inte rört till det... säg till då.. :-) /Linda ## Comment 27 Author: Emely Utifrån vad jag förstår av uppfödning så borde det inte finnas uppfödare som vill avla fram stooora öron, eller som har som mål att få snygga öron **eller** päls **eller** huvudform. ALLA BORDE SIKTA MOT STANDARDEN! HELA! Målet för varje uppfödare borde väl vara att få en katt som följer den till 100% och inget annat? ## Comment 28 Author: [Borttaget] De flesta siktar nog mot hela standarden. ## Comment 29 Author: Black Forest Jag är IDP-medlem och i vår klubb (SMK) ska vi sätta avelsförbud vid defekt samt kan vi sätta (frivilligt) avelsrestriktion på katter utan defekt men som vi säljer till sällskap (avkommor kan då ej registreras efter vare sig katt med avelsförbud eller avelsrestriktion satt av uppfödaren). En avelsrestriktion kan däremot upplösas av uppfödaren. Jag tycker det är ett bra system då köparen till en sällskapskatt från start är medveten om vad den köper och katten som säljes till sällskap med avelsrestriktion behöver alltså inte alls vara av bättre eller sämre kvalité än syskon sålda till avel.Avelsarbete tar lång tid att bygga upp och framförallt att följa upp genom att följa de födda kattungarnas uppväxt och utveckling. Man vill ju känna att de som avlar på ens avkommor känner samma ansvar för rasen långsiktigt. Det vore inte roligt om någon som köpte katt till sällskap plötsligt började med avel i något annat syfte ...därför använder jag mig av att sätta restriktion på katter som säljs till sällskap och som sagt, det går att lösa upp av mig om jag känner att intresset för avel är genuint ärligt samt att jag känner att katten håller för det så kan jag lösa upp en restriktion senare. ## Comment 30 Author: Garpe \# 29 Tack! Det var precis vad jag sökt efter... låter sunt för alla parter. ## Comment 31 Author: VillHaStorKatt #29 Låter löjligt. Det kan ju faktiskt vara så att man blir intresserad av avel ett tag efter att man köpt sin katt. Speciellt om det är det första exemplaret man köper av rasen. Detta handlar ju bara om att sätta sig själv på pedistal och tro man är någon guru som kan allt bättre än andra. Vad har du för "uppfödarutbildning"! Vad säger att du är bättre på att avgöra om katten ska gå i avel än någon annan?! Sätt i så fall domare att avgöra saken, de har ju faktiskt en riktig utbildning i ämnet! ## Comment 32 Author: Black Forest #31 Jag köpte min första skogkatt till sällskap själv och tycker inte det var något konstigt med det. Jag tycker inte att jag sätter mig på pidestal som du skriver, nej jag har ingen  "uppfödareutbildning" men tycker inte det kändes fel att som ny uppfödare känna att jag hade en mentor i den jag köpte avelskatt av, vara med vid andras kattförlossningar, ställa ut, läsa och lära, ja sedan kommer erfarenhet med åren och fullärd blir ingen. Jag skrev också att när jag sätter en restriktion på en katt såld till sällskap kan jag upplösa den om jag känner det finns ett seriöst intresse. Köparen behöver ju inte alls köpa en sällskapskatt med restriktion, det går ju bra att isåfall köpa av någon annan än av mig eller hur. ## Comment 33 Author: akickia Nu ska jag erkänna att jag inte läst igenom alla svar, så jag kanske upprepar vad någon redan sagt. Ber om ursäkt i så fall. Jag röstade för att köparen bestämmer. Detta av den enkla anledningen att jag som uppfödare kan välja att kastrera katterna innan jag säljer dem om jag inte anser att de ska gå vidare i avel. Jag får förvisso behålla katterna längre, men jag tycker det kan vara värt det för att säkra att inte olämpliga katter går vidare i avel. Har jag sålt en katt till en köpare anser jag att denne får göra som det vill till framtiden, även om jag ju gärna tillstår med råd och stöd hur köparen än vill göra. ## Comment 34 Author: Juliette- Jag hoppas de kommer vara i samråd med mig.. jag hoppas de kommer vända sig till mig och få råd osv om de är första kullen osv. Endel vet man ju från början om de säljs till avel.. Dock är de ju så att köparen gör precis som de vill men som sagt jag hoppas de kommer bli i samråd med dig när mina ungar är så pass stora ## Comment 35 Author: Zygots #31, du skriver: _Det kan ju faktiskt vara så att man blir intresserad av avel ett tag efter att man köpt sin katt._ och fortsätter med:_Detta handlar ju bara om att sätta sig själv på pedistal och tro man är någon guru som kan allt bättre än andra._  Vi får väl ändå hoppas på att den som fött upp katten (som fått avelsförbud) VET varför katten inte anses vara lämplig att gå vidare i avel. Kanske ÄR det faktiskt så att den aktuella katten inte är en tillräckligt bra representant för rasen (enligt uppfödaren) och därför inte bör användas i avel. Är dessutom katten såld till sällskap så bör det ju vara så att man talat med varandra vid tillfället kattungen köptes och köparen är införstådd med att katten är såld som sällskapskatt INTE som avelskatt. Jag är av den bestämda uppfattningen att alla katter inte är avelsdjur. Kan det möjligen vara så att just det som beskrivs här är EN av orsakerna till att vi har en så stor variation på skogkatten idag? bara en tanke. Jag tycker absolut att uppfödaren skall ha rätten att avgöra om katten som säljs skall gå i avel eller inte. Det KAN ju inte komma som en överraskning att man köpt en katt med avelsförbud. //Annika ## Comment 36 Author: ingann #35 jag har suttit och läst här och måste bara kommentera. det #31 skriver om uppfattar jag som en reaktion på #29 uttalande om avelsrestriktion på ALLA sina katter som inte uttalat säljs till avel, inte om katter som fått ett avelsförbud. annars tror och hoppas jag nog som dig att uppfödaren vet om en katt är lämplig att gå vidare i avel eller inte. ni som är uppfödare, köpte ni er första skogis för att starta uppfödning? eller köpte ni den till sällskap och senare kom underfund med att ni ville arbeta med avel? ## Comment 37 Author: Froydis Jeg er så glad jeg bor i Norge og kan sette de kattene jeg selv velger i kl2 med avlsforbud..  Jeg mener nemlig at man KAN se hvilke kattunger som blir best mens de er små.. garantier kansje ikke, men om man kjenner sine katter og linjene bak så vet man hvilken utvikling man forventer, Jeg kommer aldri til å kastrere mine kattunger før de er kjønnsmodne, det mener jeg er galt. Dersom mine kjøpere ikke aksepterer de krav jeg stiller til dem, bl.a ang kstrering før katten slipper ut, så får de kjøpe katt en annen plass.. Som oppdretter er det min PLIKT å finne riktig katt til riktig hjem også.. og så langt så har alle mine kattungers kjøpere vært stor fornøyde annsvarsbevisste folk.. Dersom noen vil kjøpe katt hos meg til avl, så må jeg vite hva de leter etter (hva de trenger) til oppdrettet sitt, hva de har for planer fremover i tid og hvilken filosofi de avler etter.. Dersom jeg da med hånden på hjertet kan si at her passer katten inn så er det greit.. ## Comment 38 Author: [Borttaget] Hej! Jag tycker att det ska uppfödaren och köparen enas om. Jag har enats med mina uppfödare och jag får använda dom till avel om jag vill. ## Comment 39 Author: LenLass Många bra synpunkter och åsikter. Jag röstade att uppfödaren bestämmer. Personligen tycker jag det är synd att vi inte har just som i Norge. Finns mycket att skriva om detta men Mulan har ju formulerat det så bra så vi andra behöver inte få skrivkramp![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) ## Comment 40 Author: Mizzi Jag skrev att det är upp till köparen, eftersom jag anser att har man sålt en katt så har man. Sen står man väl alltid endå till förfogande och hjälper till OM köparen någon gång skulle vilja ta en kull och vill ha hjälp. Jag tycker det är fel om man som säljare ska sitta och bestämma över en katt man har sålt, skulle man själv vilja ha det så ?? Då bör man kanske sätta katten på foder i stället för att sälja den. Sen är det nog vanligast att man som nybörjare tar hjälp av mer erfarna uppfödare i början tills man känner sig så pass torr bakom öronen att man klarar det själv. Men visst det finns ju dom som inte gör det också utan kör själva från början men hur vanligt är det??? och hur går det för dom i längden ?? dom blir snart så omtalade att de kan endå inte sälja katter till slut tror jag. Är det sedan så att man säljer en katt till endast sällskap med önskemål om att katten inte ska avlas på och skriver med det i pappren.Och så visar det sig sen att köparen endå avlat på katten. Ja då är det ju inte mycket att göra åt,  då tycker jag säljaren endå har sin rygg fri eftersom det står med i överlåtelsen. Sen tycker jag nog att ett sånt beteende bara kan skada köparen som inte håller överenskommelsen  i så fall. ## Comment 41 Author: SpinEngine I de flesta situationer är samrådan verkligen att föredra! Men som någon tidigare uttryckt det, köparen har betalat för en vara och har därefter ägande- och förfoganderätt över varan, alldeles oavsett kunskapsnivå. ## Comment 42 Author: eydimerkur Juridiskt sett är det förstås köparen som bestämmer, men när det handlar om levande varelser tycker jag att även att andra saker såsom ansvar, komunikation, ödmjukhet, samförstånd etc väger minst lika tungt. Den som vet bäst om kattungen är ju trots allt uppfödaren. ## Comment 43 Author: ingann samförstånd är alltid bra men hur kan man se på en kattunge upp till 12 veckor om den kan bli bra som vuxen eller inte??? har man inte förmågan att se in i framtiden borde det vara omöjligt, eller? jag som köpare skulle nog börja fundera om uppfödaren ville förbjuda mig avla på en kattunge jag var intresserad av.. då skulle tankarna säkerligen flyga runt som: vad är felet på kattungen? varför parade uppfödaren själv på en katt/katter den absolut inte vill ska föra generna vidare? även om jag inte tänkt para så skulle frågorna hopa sig i huvudet om vad som är fel.. det är en helt annan sak om kattungen har ett fel som tex knick eller något men om uppfödaren bara "anser" eller "förutspår" att den inte blir bra skulle jag vända mig till en annan uppfödare... ## Comment 44 Author: LenLass #35 välformulerat som vanligt! #43 Ja tänk om vi kunde se in i framtiden, den vore inte dum. Kanske en puckad jämnförelse men om du går in i en affär och vill köpa en vara, säljaren rekomenderar och talar om att modellen har inte denna egenskapen, vill du ha det skall du istället välja någon annan, flyger tankarna runt i ditt huvud då också på hur knepig säljaren är eller känner du kanske att han är kunnig inom sitt område?! Om jag som uppfödare tycker att allt skall gå vidare i avel, hur fel blir det inte då? ## Comment 45 Author: ingann #44 Om jag går in i en affär köper jag troligtvis ett "dött" ting vilket av naturliga skäl inte kan utvecklas till något annat.... Jag skulle inte tycka något konstigt om en uppfödare som sa att hon/han **inte tror eller rekommenderar** att avel på katten är lämplig. Däremot om hon/han vill **förbjuda** mig det. Ska säljaren förbjuda viss användning av katten (**utan medicinska** skäl) bör den i så fall vara billigare än en som anses "avelsgodkänd". Det är MIN åsikt men den står jag för...  Betalar jag fullpris för något har jag HELA bestämmande/förfoganderätten för det. ## Comment 46 Author: SillyZones Jag tycker att man ska följa uppfödarens rekommendationer. Givetvis gör man ju i praktiken som man vill, men då undrar jag hur man tänker. Varför köpa en katt som uppfödaren inte vill ska gå i avel och sedan bryta det samförståndet under vilket det uppenbarligen varit då man köpte katten? Det är väl inte en särskilt god start på uppfödarverksamhet. ## Comment 47 Author: LenLass #45 Vi är förbundna med konsumentköplagen som i praktiken just rör "döda" ting. Självklart är en katt inget dött ting och kan utvecklas men det finns ju säkert en bra förklaring till varför jag anser att katten ej skall gå till avel. Ett förbud kan man som uppfödare ej sätta då vi inte har den möjligheten på en medicinskt frisk katt. Dessutom så har du HELA bestämmande och förfoganderätten om du köpt katten oavsett fullpris eller ej. ## Comment 48 Author: ingann #47 Som tur är har jag ju det. Min reaktion grundar sig på att flera stycken, inklusive dig i inlägg #39 **vill** ha den bestämmanderätten. Enligt min uppfattning och erfarenhet **kan** man inte förutspå med säkerhet att en katt, en hund eller ett barn, -eller vilket levande väsen som helst- inte kan förändras från späd ålder fram till vuxen...  **Därför** anser jag att en fullt frisk katt skall inte en uppfödare kunna sätta avelsförbud på. Och jag hoppas att det inte kommer införas heller. Det finns redan för mycket lagar och förbud inom alla områden utan att det behövs fler. Sen om katten har en defekt av något slag hamnar det i ett helt annat läge. Men det är tur att alla får ha egna åsikter och tankesätt för hur tråkigt skulle det inte vara om alla tyckte som mig? ![Oskyldig](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-innocent.gif) ## Comment 49 Author: Zygots Då vi planerar våra kullar försöker vi väl alla att göra kombinationer mellan katter som kompleterar varandra, och förhoppningen är att vi skall föda upp kattungar som hamnar så nära rasstandarden som det bara går. Det är ju trots allt rasstandarden vi har att utgå ifrån som uppfödare. Men det blir inte alltid som man tänkt sig och kombinationen kanske inte alls blev det vi hoppats på. Kattungarna är ju inte sämre som sällskapsdjur för det, men de kanske inte skall gå vidare i avel. De har inga medicinska fel, men ligger längre ifrån rasstandarden än vad föräldradjuren gör. I det fallet är det befogat (tycker jag) att sälja kattungarna och tala om för köparen att katten inte skall gå i avel. Jag utgår ifrån att det finns en tanke bakom att uppfödaren säljer vissa kattungar till sällskap och vissa till avel/utställning. Om man vill ha en katt för utställning/avel så tycker jag att man skall köpa en kattunge som uppfödaren "tror på" ifrån början. //Annika ## Comment 50 Author: Garpe Håller med föregående talare. När en uppfödare säljer en kattunge till sällskap med en uttalad önskan att katten ej ska användas i avel finns det en anledning. Det handlar oftast om uppfödarens egna kunskaper och erfarenheter. Ett exempel direkt från verkligheten: Just idag upptäckte jag en planerad kull på nätet där jag väl känner hanens uppfödare väl och därför vet att katten en gång såldes till sällskap och jag vet också varför. Han var den enda i kullen som inte ha svansdefekt Det var naturligtvis inte roligt för uppfödaren som trott mycket på sin kombination att få det resultatet, men man tog sitt uppfödaransvar och valde  att sälja alla kattungarna enbart till sällskap med en uttalad önskan att de ej skulle gå i avel. Just denna hanen var visserligen felfri men har 5 syskon med kraftiga svansknickar. Man ville inte att detta anlag skulle föras vidare.  Men nu ett tid senare används han ändå i avel. Kanske har man tur denna gång, men någonstans i framtiden finns risken att någon kommer att få en ny kull med svansdefekter eftersom hans ägare inte hållit sitt löfte att inte låta honom gå i avel. Vem gör rätt och vem gör fel? För mig är det ett tecken på seriositet när en uppfödare säger att den här katten lämpar sig inte för avel. Vill du avla, välj en annan kattunge. ## Comment 51 Author: ingann Ni får jättegärna säja att ni "inte vill", katten kommer "nog inte" bli lämpad för avel, eller ni "rekommenderar" att den inte går i avel. Troligtvis stämmer detta i många fall men ni kan aldrig med 100 % säkerhet VETA att den inte blir bra om den inte har ett medicinskt, dokumenterat fel, eller hur? ## Comment 52 Author: Tuvstarr #51: Varför skulle alla fel vara medicinskt dokumenterbara? Kan det inte finnas hälsoaspekter som man **inte** kan få veterinär att skriva under på? ## Comment 53 Author: LenLass ¤51 i vad ligger ditt kraftiga motstånd till att en uppfödare skulle ha möjligheten att välja till vad hon säljer kattungen? Är det bara det att du själv vill bestämma om katten sedemera har potential eller inte? #52 Vilka hälsoaspekter tänker du på? ## Comment 54 Author: Mulan #51 Om man känner linjerna och har sett ett par kullar efter dem så har man en god aning om hur kattungarna kommer att utvecklas, sen kan man förvånas ändå, men en kattunge med smal öronbas, felaktig öronplacering, tunn benstomme, kort svans mm sitter oftast kvar... Som uppfödare strävar jag alltid efter att kattungarna ska bli bättre än sina föräldrar, ibland blir det så, ibland inte. Problemet i dagsläget är att  vår ras Norsk skogkatt redan är så stor och det är svårt att sälja sina kattungar så tycker jag att man bör vara än mer kräsen med det material man väljer för avel. Dessutom kan det vara en viss balans om inte alla kattungar i en kull går vidare i avel, och därmed kan man som uppfödare välja att sälja tre till avel och tre till sällskap i en kull på 6 kattungar, trots att kanske alla egentligen utseendemässigt, stamtavlemässigt och temperamentsmässigt passar för avel. Om man som uppfödare väljer att sälja en katt med åsikten att man inte vill att den ska gå vidare i avel tycker jag att köparen bör respektera detta, men självklart ska man ju prata om det. Själv vill jag ha ärlighet från mina kattungeköpare och vill de ha en katt till sällskap kan de välja fritt, däremot om de vill ha till avel så är jag väldigt försiktig med att sälja.. Delvis för att jag tycker det finns alldeles för många amatöruppfödare som hela tiden fylls på och som på kort tid avlar fram hur många kullar som helst utan större kunskaper. mvh Malin ## Comment 55 Author: ingann #52 för att kunna få avelsförbud idag krävs vet.intyg på att den inte är tillåten till avel... i andra fall kan man bara rekommendera... till alla andra: om ni läser ordentligt vad jag skrev i #51 så står det: "Troligtvis stämmer detta i många fall men ni kan aldrig med 100 % säkerhet VETA att den inte blir bra om den inte har ett medicinskt, dokumenterat fel".... Argumenten "för små, felplacerade öron" osv köper jag inte efter att ha läst alla inlägg om hur uppfödare "kompletterar" sin honas små öron med en hane med stora osv.... Då borde uppfödarna istället bara para på "rätt" sak från början eller? jag är ingen uppfödare o tänker heller aldrig bli men reagerar på motsägelserna i vissa frågor... o det jag skriver är ingen kritik mot **någon** uppfödare eller annan härinne utan bara min egen åsikt... ## Comment 56 Author: Zygots Varje uppfödares dröm är ju att föda upp katter som ligger så nära rasstandarden som möjligt. Efter 20 år som uppfödare av NFO har jag ännu inte sett "den perfekta" (utgår ifrån rasstandarden) Skogkatten. Jag tror att det är det som åsyftas då "vi" uppfödare talar om att kompletera i sitt avelsarbete. Men man får inte glömma att det är skillnad på komplettera i avelsarbete och anse att en katt inte skall gå i avel. De katter jag fött upp och som jag inte har velat skall gå i avel har antingen haft FÖR mycket som har behövts kompletteras och som #54(hej Malin) skriver, så skall heller inte ALLA i varje kull säljas till avel, oavsett vad de har eller inte har (om de inte är linjer som är helt nya och kan tillföra rasen nytt blod).  Jag tror det är svårt att sätta sig in i "uppfödartänket" då man inte har intresse av avel, men det är inte för inte uppfödare "väljer" att sälja kattungar till sällskap, och jag tror inte att någon tar det beslutet för att vara "krånglig", utan det finns en anledning till beslutet. Det ligger så mycket planerande, studerande och överväganden bakom varje kull och det är ett stort ansvar att vara uppfödare. Varför inte lyssna på vad uppfödaren säger och rekomenderar i stället för att absolut se sig nödd och tvungen att göra tvärt emot vad din uppfödare rekommenderat. Jag tycker det är respektlöst både emot uppfödaren och speciellt emot vår ras. Alla katter ÄR inte avels och utställningkatter. //Annika ## Comment 57 Author: Mizzi Alltså dom flesta katter som säljs i dag går väl endå till sällskap eller ??det är en väldigt liten del av alla katter som säljs som går vidare i avel.  Är man uppfödare och vill ha en katt som ska gå i avel  då förutsätter jag att man vet vad man letar efter och inte köper en katt som ser ut som hej kom o hjälp mig . Var ligger problemet ?? för att återgå till frågan ..... är det så vanligt att folk avlar på katter fast uppfödaren uttryckligen inte vill att man ska det ?? Eller riktar det sig till folk som köper katter och sedan börjar avla hej vilt utan att veta ett dugg vad dom håller på med ??? För frågan är om dom uppfödarna endå inte gräver sin egen grav som uppfödare ganska så snabbt. Vi vet ju alla hur "snacket" går när något händer i kattvärlden och en sån uppfödare är snart så omtalad så den kan knappast sälja en enda katt efter en sådan grej, dom liksom självdör som uppfödare. För i ärlighetens namn finns det någon här som känner till någon uppfödare som betett sig så, och fortfarande håller på efter tex 10 år ??? jag tror inte det. Är det inte oftast så endå att man oftast börjar med att åka på utställningar och skaffa sig kunskaper och när man sedan har mer på fötterna kanske man tar en kull men med hjälp och råd från sin uppfödare. Och sedan kanske man fortsätter som uppfödare men endå har sin mentor kvar att bolla ideer med tills man känner att man är mogen att ta egna beslut. Jag kanske är jävligt naiv vad vet jag ?, men jag har faktiskt väldigt svårt att tro att dom som är nya som uppfödare och kör på i ullstrumporna utan att veta vad dom sysslar med blir särskillt långlivade i kattvärlden. Jag undrar också var man ska dra gränsen för vad som kan avlas på och inte,jag tycker vi har en alldeles ypperlig standard på våra Skogisar i Sverige så jag skulle gärna vilja  se ett exempel på en Svenskuppfödd Skogis som är så ful så att man inte bör avla på den. Lägg gärna in bilder så man kan jämföra och se hur och vad alla tycker och hur många som tycker lika om diverse katter, skulle vara intressant hur olika/lika syn vi har på vad som är acceptabelt avelsmatrial =) ## Comment 58 Author: ingann #56 om ditt inlägg var riktat till mig (som jag tolkar det) Om man inte ifrågasätter och frågar kan man aldrig lära sej något... Hur kan det vara respektlöst mot uppfödare och ras att fråga o ifrågasätta? ingen kan veta allt, eller hur? inte mer respektlöst än att klanka ner på en novis som just frågar och ifrågasätter för att kunna lära sig något! om du läst ALLT jag skrivit så har du även sett att jag TYCKER samförstånd är bra men INTE förbud. rekommendationer kan jag hålla med om och även att köparen BÖR använda katten till det den är inköpt till.... ## Comment 59 Author: bibbi50 Jag röstade för att man tillsammans men uppfödaren kommer överens om mna ska ta en kull efter katten,eller inte. En av anledningarna till att så många sitter med kattungar som dom inte blir av med kan nog tyvärr vara att många skaffar katt bara för att börja ta kullar tyvärr. Tyvärr finns det nog skrämmande exempel på hur det paras hej vilt utan minsta urskiljning vare sig på komplettering gentemot svagheter eller att katterna passar stamtavlemässigt. Detta förfarande är tråkigt för den seriöse uppfödaren. Förhoppningsvis så ska väl kunskap minska detta problem. Eller är det bara jag som reagerat och tycker det?  En synpunkt från en som inte kan men som vill lära sig![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif)  för övrigt en av de bästa trådarna här inne på länge. Får hålla med både #56 och jag hoppas att det är eller blir som#57 skriver. //Inger ## Comment 60 Author: Mulan Konstigt nog så finner jag standarden på våra svenska skogisar idag som mycket spretande, trots det enorma urval av katter vi har. En del av de bästa skogisarna återfinns i Sverige, men samtidigt har vi en hel del urusla exemplar också, det ser man inte minst på utställningar.. I en del fall är det ursäktligt, man måste ju som jag tidigare sagt också tänka på stamtavlan och hälsoaspekterna, o inte bara de yttre egenskaperna, men samtidigt så kan jag inte låta bli att tycka att i uppfödarbranschen ser man ofta "en blind som leder en blind". Nybörjaruppfödare utan mentorer som säljer katter vidare i avel till andra som också blir nybörjaruppfödare å så går allt runt runt.. Det tror jag inte att vår ras behöver, den behöver snarare engagerade, vettiga människor som inser att det är en ras framtid man håller i sin hand. Alltför många gånger ser man "nya" uppfödare som köper på sig hur många katter som helst och som tar många kullar på kort tid. Självklart ska man få stöd och hjälp, men ärligt talat så borde man väl läsa på lite innan man skaffar en kull, plus lära sig om rasen? Studiebesök hos "gamla" uppfödare, mentorer, lära sig om de yttre egenskaperna och inte minst kunna granska sin älskade katt med kritiska ögon.. Men det är bara min åsikt.. Jag kan visa ett exempel på en katt som absolut inte ska gå vidare i avel, vår Blossa, världens underbaraste katta och högt älskad, men definitivt inte ngn avelskatt. Hon har urusla öron, ingen bra haka, ekorrsvans, svansknick, dålig pälskvalitet, plus att hon är tunn i stomme och har inte tillräckligt med längder. Kvar har vi då ett underbart temperament och en fin look.. När jag började trodde jag att Blossa var ett lysande exemplar av rasen Norsk skogkatt.. Idag har jag lärt mig att hon tekniskt sett är en katastrof. Men jag vill tillägga att hon var definitivt sämst i sin kull, och uppfödarna var nya då, liksom jag, så vi gjorde helt enkelt bara ett misstag. Lätt hänt, men om jag inte hade haft mentorer så hade jag troligtvis avlat på henne.. Och tagit en bit av marknaden från bra mkt bättre katter.. Idag är jag superglad att jag hade folk som berättade för mig att Blossa hade enormt många brister, och jag tog det på rätt sätt. Blossa är och förblir rätt katt för oss, men hon passar inte i avel. mvh Malin ## Comment 61 Author: Mizzi _Tagit en bit av marknaden för bättre katter_ ,  Vem bestämmer vad som är en bättre katt om man köper en katt till sällskap och inte ämnar avla eller ställa ut ?? ska det bara få finnas elitkatter då menar du eller. Sen undrar jag om det bara är vi som redan är uppfödare som har rätt att göra misstag ?? men inte dom som är nya ?? Tänk på att alla har olika smak det finns flera typer av samma ras men som endå håller sig inom standarden. Det du prioriterar kanske inte jag prioriterar osv, tom domarna har ju olika smak och på en utställning så är det deras ord som gäller. Kommer det då någon med en skitful katt kan den ju knappast få en bra bedömning och då får vi väl hoppas att personerna som äger katten inte avlar vidare på den. Sedan pratade jag om katter som för övrigt inte har några fel, utan bara helt enkelt är SÅ FULA att dom inte duger i avel.Hur gammal är katten på bilden ?? Och som jag skrev hur länge står sig dessa uppfödare du beskriver, jag tror inte dom blir kvar så värst länge i kattvärlden faktiskt.Och är dom SÅ MÅNGA att dom utgör ett hot för oss seriösa ?? eller är det i ärlighetens namn så att vi vill ha några att skylla på för att vi inte får våra egna katter sålda ???? Dett är inte riktat som någon kritik bara som enkla raka frågor, jag håller med dig i mycket, men kan endå inte låta bli att ifrågasätta hur vi tänker och menar när vi säger vissa saker, och självklart inkluderar det även mig själv. Jag funderar mycket på dessa frågor och vrider och vänder hit och dit , jag undrar om detta med mer kunskap verkligen är det enda problemet, (självfallet ska man ha kunskap om vad man gör) det var nu inte så jag menade. Men om det bara är det så borde ju dom riktigt gammla uppfödarna ha erövrat marknaden för länge sedan och vi andra vore borta för länge sedan om ni förstå hur jag menar. Det kanske helt enkelt är så att marknade för Skogisar är mättad, och vi måste inse att det finns helt enkelt för många kullar över lag. Vi kanske borde enas om att inte ha mer en högst en kull per uppföning och år under en tid och sedan se vad som händer ?? vi får väl var och en ta vårt ansvar på vårt håll i stället för att peka ut syndabockar eller ?? ## Comment 62 Author: Mizzi Vill påpeka att jag på inget sätt försvarar dom som avlar på som galningar utan att tänka på vad dom gör. Vad jag menar är att vi kanske ska rikta blickarna även omot oss själva och fundera på vad vi är villiga att offra själva när det kommer till svårsålda katter. ## Comment 63 Author: Mulan Vill bara förtydliga att jag inte tycker att vår Blossa är FUL, tvärtemot så är hon den sötaste som går i ett par tassar! ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) Men jag vidhåller att hon inte är rastypisk och lämpad för avel, alldeles särskilt inte när vi har en så pass stor avelsbas som vi har idag. #61 Tror att du har missförstått mig lite.. Jag är inte inne på "ny kontra gammal" uppfödare, däremot är jag inne på att man ska försöka lära sig och skaffa kunskap innan man skaffar en kull, och att man ska försöka tänka efter om man vill ha en katt till avel eller ej INNAN man köper katt. Jag är inte rädd för konkurrens av nya uppfödare, inte heller är jag intresserad av att peka ut några syndabockar. Jag jobbar med mitt avelsarbete och väljer att samarbeta med dem som har liknande värderingar. Likaså är jag rätt kräsen till vem jag säljer avelskatter, eftersom jag vet hur tuff marknaden är idag. Alla ser vi olika på olika egenskaper som är avelsdiskvalificerande, jag har redogjort för en del av mina. Vad är dina avelsdiskvalificerande egenskaper hos en Norsk skogkatt? Eller tycker du att det är helt ok att avla på vad som helst bara katten har stamtavla?![Flört](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif) mvh Malin ## Comment 64 Author: Mizzi Självfallet tycker jag inte det är ok att avla på vad som helst bara den har en stamtavla ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) Det är så attans svårt att förklara hur man menar på ett forum det är så himmla mycket enklare på riktigt mun mot mun, man tycker det låter så bra i tanken men när det kommer ut i print så blev det inte hur man menade endå ![Flört](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif) Men jag föröker igen, alltså jag håller med i det du säger men samtidigt vad jag menar dom här som avlar på vad som helst är dom så många så att dom blir ett hot mot oss ??? Jag tror inte man kan hålla på så i längden för då blir man inte långlivad i kattvärlden, men det är min åsikt jag kan ha fel. Sen tycker jag naturligtvis inte att man kan avla på alla katter, men det är också väldigt få katter av dom som föds som verkligen går vidare i avel. ## Comment 65 Author: Mizzi Oj glömde lite ser jag. Du undrar vad jag tycker är avelskvalificerande, Hälsan är alltid nr 1, sen temperament . Sen vill jag ha bra längder,kraftig benstomme, lång buskig svans, bra pälskvalite, stora fina öron som är breda i basen och har raka fina ytter och innerlinjer gärna med tofsar och inte för högt ansatta. Ja alltså den ska följa standarden som dom flesta vill ha det, men exakt hur kan jag inte förklara jag har en bild i mitt huvud hur min perfekta skogis ska se ut, men det går inte att säga i ord. Om jag får skryta lite så kan jag hänvisa till min kastrathane som är den vakraste katt jag har haft enligt mitt eget tycke ![Kyss](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-kiss.gif) Honom skulle jag använt i avel om det inte hade kört ihop sig med honan jag planerat. Han har verkligen ALLT jag vill ha i en skogkatt och har en stamtavla jag gillar skarpt, sen kan jag ju inte säga att han är perfekt för den skogisen som är det finns inte o kommer inte finnas.  Men det är den Looken jag vill ha fram i min avel. Du kan se han på min hemsida [www.lohojdens.se](http://www.lohojdens.se/) Bifogar även en bild på en hona jag fött upp Diki-Diki hon hade behövt mer längder i kroppen enligt mig,kanske kanske något högre ben också ,men hon har visat sig ge väldigt bra avkommor efter sig som gått mycket bra på utställningar och det med två olika hanar. ## Comment 66 Author: Mizzi Min hane och Diki-Diki är exempel på två olika katter men där jag gillar looken på båda två, har en bild till på Diki på min hemsida som kanske är lite bättre än denna jag la in här. ## Comment 67 Author: Mizzi Oj!!! nu blir det tjatigt här![Generad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-embarassed.gif) men jag måste tala om att min hane har jag själv inte fött upp utan det har min goaste vän Annki på S\*Örtendahl\`s ## Comment 68 Author: Mulan #64 " Men jag föröker igen, alltså jag håller med i det du säger men samtidigt vad jag menar dom här som avlar på vad som helst är dom så många så att dom blir ett hot mot oss ???" skriver du..  Svaret på din fråga enligt min åsikt är ja, delvis. Jag tycker det är ett hot, men inte mot mig som enskild uppfödare, utan mot rasen som helhet. Alla är vi olika och har olika mål, men så länge man ändå har ett mål och en tanke bakom sitt avelsarbete som sträcker sig längre än till en kull med gulliga kattungar så tycker jag att man har kommit en liten bit på vägen.. Eftertanke, utvärdering och framförhållning är egenskaper jag värdesätter hos andra uppfödare. Tyvärr är det många som verkar se bara en generation framåt och inte med rasens helhet ö h t i synfältet plus att man saknar förmågan att granska sitt avelsmaterial kritiskt. mvh Malin